Naturen på den konstgjorda ön Pepparholm, som byggdes för att utgöra fundament åt Öresundsbron, har fått sköta sig själv utan inblandning av mänsklig hand. Utvecklingen har gått mycket snabbare och bjudit på mer mångfald och variation än någon trodde från början. Med tiden har 550 växtarter, 700 arter av insekter och spindlar samt cirka 30 häckande fågelarter, den grönfläckiga paddan samt däggdjur som mus och hare etablerat sig på ön.Från att ha varit en kal och grusig ö är nu […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
En omfattande kartläggning av fiskfaunan i Kosterhavets nationalpark visar att klorockan är ovanligt talrik i området. Även andra broskfiskar, som blåkäxa och havsmus, påträffas i nationalparkens vatten. Sannolikt har införandet av ett särskilt sorteringsgaller i räktrålarna haft positiva effekter på de tre fiskarnas överlevnad i området konstaterar forskare på SLU som genomfört studien.
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Efter en naturlig skogsbrand i en fjällnära skog i Kiruna kommun har Länsstyrelsen i Norrbotten hittat hela sex stycken nya arter som aldrig tidigare skådats i Sverige. De sex arterna är två skalbaggar och fyra flugor: kortvingen Euplectus lapponicus, knäpparen Ampedus lepidus, röksvampflugan Microsania capnophila, ostflugan oreopiophila tomentosa, kadaverflugan Meoneura pappi och takdansflugan Fannia slovaca.Det var den 14 juli 2014 som det brann på Vazasgoppats sluttning i södra delen av naturreservatet Torneträsk-Soppero. Branden startade troligen av ett blixtnedslag och den […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Från och med augusti är det förbjudet för privatpersoner att byta, sälja eller överlåta bland annat jätteloka, jättebalsamin och sidenört. Tillsammans med nio andra främmande arter har dessa tre invasiva växter förts upp på EU-listan över främmande arter som sprider sig snabbt och hotar den biologiska mångfalden eller människan, rapporterar Naturvårdsverket. Bland de tolv nya arterna växer flera redan vilt i Sverige medan andra bedöms kunna etablera sig i Sverige. Nya arter på listan som finns i Sverige är Smal […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Du som har en trädgård delar den med ett antal småkrypsarter, däribland spindlar. Spindlar upplevs ofta som samtidigt både fascinerande och skrämmande, men den som tar sig tid att utmana rädslor och de många seglivade myter som finns får uppleva en intressant del av småkrypsvärlden. Spindlarna som djurgrupp är otroligt framgångsrika. De har funnits i nästan 400 miljoner år och har anpassat sig till nästan alla slags landmiljöer – från öknar till våtmarker, från tundra till regnskog, från odlade fält […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
2017 är den 25:e säsongen som forskare på SLU följer stenskvättorna utanför Uppsala. Den långa tidsserien är unik och har gett stor kunskap om hur stenskvättor reagerar på förändringar i klimat och jordbrukslandskap. Forskarna har konstaterat att stenskvättorna anländer i genomsnitt sju dagar tidigare nu än för tjugo år sedan. De har också sett att stenskvättornas ungar väger mindre nu än när de började följa populationen.
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
BålgetingVespa crabroFoto: Lars-Åke JanzonBålgetingen är vår i särklass största getingart, den är till och med störst i Norden. Längden hos arbetarna är 8–24 mm, hos hanarna 21–28 mm och hos drottningarna 25–35 mm. Den känns lätt igen på den mer gulröda grundfärgen och de rödaktiga partierna högt på huvudet. Munsköldens framkant är trubbig och färgen är dessutom enbart gulröd utan svarta teckningar. Bakhuvudet är mycket kraftigt, och de bakre punktögonen sitter framför fasettögonens bakkanter. Ögoninbuktningen är helt gul.Hanen liknar drottning […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Honungsbin har mycket bättre syn än forskningen tidigare visat. Med hjälp av synen kan de bland annat effektivt upptäcka rovdjur, hinder och andra faror. De nya forskningsresultaten kan få praktisk användning i utvecklingen av artificiella syn- och styrsystem för robotar och smarta bilar.Biologerna Elisa Rigosi och David O’Carroll vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet visar i sina försök att honungsbin ser mycket bättre än någon hittills varit medveten om.Biets lilla hjärna har fascinerat forskare i över hundra år. Det har […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
All världens spindlar äter mellan 400 och 800 miljoner ton insekter varje år. Det kan jämföras med de 400 miljoner ton kött och fisk som jordens befolkning äter på ett år. Bakom uträkningen står ett forskningsteam med bland andra Klaus Birkhofer, biolog vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet. – Många människor är rädda för spindlar och tycker att de är obehagliga. Jag hoppas att den här studien leder till att människor förstår bättre vilken nytta spindlarna gör, säger han. Spindlar […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Tuppar beter sig mindre aggressivt mot tuppar som de är släkt med jämfört med obesläktade konkurrenter i en parningssituation. Det visar en studie från Linköpings universitet som publicerats i tidskriften Behavioral Ecology.I en hönsgård är rangordningen strikt och en tupp är dominant över de andra. Tupparna konkurrerar om att para sig med hönorna och på så sätt föra sina gener vidare till nästa generation. Om en lågrankad tupp försöker para sig med en höna lägger sig den dominanta tuppen ofta […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
