Vespa crabro
Bålgetingen är vår i särklass största getingart, den är till och med störst i Norden. Längden hos arbetarna är 8–24 mm, hos hanarna 21–28 mm och hos drottningarna 25–35 mm. Den känns lätt igen på den mer gulröda grundfärgen och de rödaktiga partierna högt på huvudet. Munsköldens framkant är trubbig och färgen är dessutom enbart gulröd utan svarta teckningar. Bakhuvudet är mycket kraftigt, och de bakre punktögonen sitter framför fasettögonens bakkanter. Ögoninbuktningen är helt gul.
Hanen liknar drottning och arbetare vad gäller färgteckning och huvudets form. Munsköldens framkant är dock rundad och svagt spetsig i mitten. Antennerna är längre än huvudet och mellankroppen tillsammans.
Trots att den är skräckinjagande stor och brummar kraftigt när den flyger är den vår absolut mest fridsamma geting!
Vespa vulgaris
Den vanliga getingen har en djupgul grundfärg. De medelstora getingar, arbetarna, som man ser under hög- och sensommaren, är 10–15 mm långa, medan drottningar är 13–19 mm långa och hanar 12–16 mm långa. Den vanliga getingen har ett kraftigt svart ankarliknande tecken på munskölden. Bakkroppens gula band är närmast parallella med svarta fläckar och ringar. Den är Sveriges vanligaste geting och tillsammans med husgeting är den även Centraleuropas vanligaste. Den kan vara svår att skilja från andra getingarter.
Vespa rufa
Rödbandade getingar är medelstora getingar, arbetarna, som man ser under hög- och sensommaren, är 10–15 mm långa, medan drottningar är 13–19 mm långa och hanar 12–16 mm långa. Den rödbandade getingen har ett kraftigt svart ankarliknande tecken på munskölden.
Den rödbandade getingen har mer eller mindre röda partier på framför allt bakkroppens första och ibland andra bakkroppslederna. Ibland finns rödaktiga fläckar även på tredje och fjärde bakkroppsleden. Arbetarna har i regel mer rött på bakkroppen än drottningar och hanar.
Vespa germanica
Husgetingar har en lysande citrongul grundfärg. De är medelstora getingar, arbetarna, som man ser under hög- och sensommaren, är 10–15 mm långa, medan drottningar är 13–19 mm långa och hanar 12–16 mm långa. Om man vågar titta dem i ansiktet på nära håll så brukar husgetingar endast ha tre ganska små svarta prickar på munskölden. Ibland kan det sällsynt förekomma att det endast finns en svart prick. Hanarnas munsköld brukar sakna svarta prickar, men ibland förekommer det att en hane har en till tre svarta fläckar på munskölden. Huvudet och mellankroppen är svarta med gula teckningar. På bakkroppen har de distinkta, svarta runda prickar i bakkroppens gula tvärband.
Antalet fästingburna TBE-infektioner som inte upptäcks av vården är mycket högre än man tidigare trott. Det visar en ny studie som undersökt svenska blodgivare.
