Under hösten har en film av en vit älg som rört sig i Värmlandskogarna spridits på sociala medier världen över, och också tagits upp av stora nyhetsförmedlare som BBC och The Guardian. Nu ska en forskargrupp från SLU ta reda på varför vissa älgar får vit päls. Genom att jämföra arvsmassan hos vita och bruna älgar räknar de med att kunna hitta det muterade anlag som ger vit päls. Älgarnas pälsfärg är ett exempel på leucism – ett samlingsnamn för olika […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Bin och många andra djur använder så kallat optiskt flöde för att avgöra hur fort det går och hur långt de har förflyttat sig när de är i rörelse. I praktiken innebär det att de upplever att omgivningen rör sig och möter dem medan de själva står stilla. Tills nu har det varit okänt vad som faktiskt händer i biets hjärna när det hittar tillbaka till boet efter att ha flugit omkring och letat mat. Att bin har förmågan att […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Årligen dumpas miljontals ton fågelfjädrar till ingen nytta. I framtiden kanske vi istället kan ta tillvara proteinet i fjädrarna och äta upp dem. Forskare i bioteknik vid Lunds Tekniska Högskola har identifierat och förfinat en mikroorganism som kan omvandla olika former av organiskt avfall till produkter för exempelvis mat och foder.Forskningen har fått finansiering från bland andra Nordic Innovation och Sten K Johnsons Stiftelse för att omvandla fjädrar till djurfoder, men på sikt kanske de också hamnar på våra tallrikar.– […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Undervattensväxter: Viktiga inhemska arter är dikeslånke, axslinga, olika nateväxter (Potamogeton spp.), hornsärv, vattenblink och vattenaloe.Vit näckros är en bra flytande växt i en damm för trollsländor. Foto: Magnus BillqvistFlytande växter: Inhemska arter inkluderar olika nateväxter (Potamogeton spp.), olika möjor (som vattenmöja), vattenpilört, dyblad och olika näckrosor (Nymphaea spp.).Strand- och kantvegetation: Inhemska arter inkluderar vattenmynta, olika ranunklar (Ranunculus spp.), förgätmigej, bäckveronika, fackelblomster, vattenklöver, älggräs, sjöfräken, hästsvans, gul svärdslilja, blomvass, stor igelknopp, smalkaveldun och olika tåg (Juncus spp.).Se upp: I mindre dammar […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Naturhistoriska riksmuseet har startat ett nytt forskningsprojekt för att kartlägga Sveriges insekter och de mikroskopiska djuren som lever på och i insekterna. –Vi kommer att använda den senaste tekniken som läser DNA från massor av arter samtidigt, säger professor Fredrik Ronquist vid Naturhistoriska riksmuseet som ska leda arbetet.Samtidigt som de svenska insekterna kartläggs ska samma sak göras på Madagaskar. Att jämföra dessa två länders helt olika natur kommer att ge kunskaper om hur arter samspelar i ett ekosystem, mikroorganismernas roll […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Trollsländorna är våra största insekter och i många fall oerhört vackra, skimrande i grönmetallic, mosaiktecknade i pasteller eller röda som blod. Många är vi som har minnen av trollsländor från badbryggan på sommaren, eller har haft en trollslända som kommit in i uterummet. Kanske har katten släpat in en trollslända? Trollsländor är fängslande och fascinerande att följa, inte minst när de far genom luften och utför de mest häpnadsväckande manövrar. De pilar fram och åter, upp och ned, står stilla […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Fågelungar känner igen och lär sig sin egen arts sång även när de exponeras för sång från andra arter. Mekanismerna för detta har varit okända men nu visar en studie vid Uppsala universitet att det är genetiska skillnader mellan arterna snarare än tidig inlärning eller andra mekanismer som ligger bakom förmågan.– Skillnader i sång mellan arter är central för fåglars förmåga att välja rätt partner att fortplanta sig med och för att förhandla i komplexa sociala interaktioner. En genetisk bas […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Faunaväkteriet småkryp är ett ideellt övervakningsprojekt för hotade småkrypsarter som drivs av Sveriges Entomologiska Förening i samarbete med ArtDatabanken. I år uppmärksammar Faunaväkteriet speciellt spindlarna med en kampanj för att öka rapporteringen av rödlistade spindelarter. På den biologiska mångfaldens dag den 22 maj 2017 organiserades en spindelblitz, ett spindelletarevenemang i samarbete med Facebookgruppen Spindelnätet. Denna dag rapporterades ett hundratal fynd av spindlar i ArtPortalen från olika delar av landet. För spindelblitzen gjordes även ett spindelbingo. För den som vill spela […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Det har varit ett rekordår för de grönfläckiga paddorna på Nordens Ark. Under sommaren har 6 000 paddor fötts upp och nu har 4 300 paddor släppts ut på Öland, medan resten övervintrar på Nordens Ark. Varje vår åker Nordens Ark till Limhamns kalkbrott i Malmö och samlar in äggsträngar från grönfläckiga paddor. De kläcks sedan på deras avelsanläggning, där de får växa till sig innan de släpps ut i naturen. Uppfödningen av grönfläckiga paddor är ett långsiktigt och viktigt arbete för att bevara arten, […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Lövsångarna som häckar i södra Sverige migrerar till Västafrika. Artfränderna i norra delen av Sverige, Finland och i Baltikum flyttar till södra eller östra Afrika. Enligt en ny undersökning från Lunds universitet finns nyckeln till lövsångarnas olika flyttmönster sannolikt i deras gener. Biologerna Max Lundberg och Staffan Bensch jämförde arvsmassan hos lövsångare som häckar i södra Sverige med de lövsångare som häckar i norra delen av landet. De konstaterar att arvsmassan är nästan helt identisk, men av cirka 20 000 gener […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
