Stenskvättan deltar i unik studie om klimatförändring

SLU:s forskning på Stenskvättan (Oenanthe oenanthe) har pågått i 25 säsonger – en mycket lång serie av observationer. Foto: Zeynel Cebeci (CC-BY-SA-4.0)

2017 är den 25:e säsongen som forskare på SLU följer stenskvättorna utanför Uppsala. Den långa tidsserien är unik och har gett stor kunskap om hur stenskvättor reagerar på förändringar i klimat och jordbrukslandskap. Forskarna har konstaterat att stenskvättorna anländer i genomsnitt sju dagar tidigare nu än för tjugo år sedan. De har också sett att stenskvättornas ungar väger mindre nu än när de började följa populationen.

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Gojibär, eller bocktörne, har länge marknadsförts som ett exotiskt superbär – men är i själva verket en tålig och lättodlad buske som trivs utmärkt i svenska trädgårdar. Med rätt placering, väldränerad jord och lite beskärning kan den ge riklig skörd även i kärvare klimat.

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Gojibärets väg från kinesisk medicinalväxt till svenska trädgårdar

Gojibär har odlats och använts i Kina i minst två tusen år. I traditionell kinesisk medicin omnämns bären – liksom blad och bark – i klassiska örtböcker från Handynastin och framåt, där de kopplas till vitalitet, syn, lever- och njurfunktion. Växten är ingen exotisk raritet i sitt ursprungsområde, utan snarare en vardaglig nyttoväxt i jordbrukslandskapet. Trots att gojibäret alltså har en lång dokumenterad historia i Asien är dess inträde i svensk litteratur och odling förvånansvärt sent. I äldre europeiska floror

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.