Med den brist på fiskfria småvatten som råder i landskapet idag så kan även en större trädgårdsdamm ha stor betydelse för groddjuren i ett område. Om den dessutom ligger mitt emellan andra groddjursdammar kan den ha en viktig funktion i att underlätta för groddjuren att sprida sig mellan dem och därmed motverka inavel. Massor finns att läsa om hur man rent praktiskt anlägger en damm och ämnet är lite för stort för att rymmas i denna artikel. Det finns dock […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Grävning.Utprovning av skyddsmattan …… som skyddar dammduken underifrån. Dammen har en djuphåla som buffert mot bottenfrysning och uttorkning samtidigt som det grunda vattnet runt kanterna snabbt värms upp av solen.Dammduken på plats …… och påfyllning påbörjad.Det färdiga resultatet.
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Skapa gömställen Groddjuren är generellt aktivast under dygnets mörka timmar. Under dagarna, särskilt om det är torrt och varmt, behöver de ställen där de kan hitta fukt och gömma sig för rovdjur. Detta kan vara bland nedfallna löv under en buske, inuti en stenmur, i en rishög eller trädgårdskompost, i husgrunden, bland kubbarna från ett nedtaget träd etc. Det viktiga är att de kan gömma hela sin kropp och att det är någorlunda fuktigt och inte för varmt där de […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
När granen kommer in i finrummet och stugvärmen vaknar dess invånare ur vinterdvalan. Här får du lära känna tio vanliga ofrivilliga julgäster som du tagit med dig hem. Foto: Anders Lindström Ängsskinnbagge Lygus sp.Det finns drygt 220 arter ängsskinnbaggar (Miridae) i Sverige och de allra flesta lever på växtsaft från olika växter. De hittas därför ofta uppe i vegetationen. Många arter lever i ängsmark medan en del andra påträffas i buskar och träd.Sjuprickig nyckelpiga Coccinella septempunctataVisste du att det finns över 60 […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Om du skapar förutsättningar för groddjuren i din trädgård får du god hjälp med att hålla ned mängden insekter som vill äta din skörd – och dig. Salamandrar är storslukare av mygglarver i stillastående vatten. Groddjuren äter insekter och sniglar. Larverna äter alger och håller dammens vatten klart. Här får ni en genomgång av Sveriges alla groddjur. Groddjuren förbises nog av många trädgårdsägare. Man skymtar dem ibland, särskilt tidiga morgnar och sen kväll, men man tänker kanske inte så mycket […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Med sin karakteristiska dräkt och sitt liv i närheten av människan är skatan en fågel många av oss har ett förhållande till. Här är historien om en fågel med trohet till födelseort och partner, som lever sin tonårstid i skräniga gäng och som anses vara både streetsmart och tjuvaktig. Det var förstås helt förbjudet, men jag kunde inte låta bli att slänga ut matrester från balkongen. Kajor och skator var först med att upptäcka den nya källan till näring, och […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Om vi på allvar vill börja odla i städerna med hjälp av moderna hydroponiska odlingstekniker måste frågan var näringen kommer ifrån lösas. Så länge hydroponiken förlitar sig på konstgödsel kommer den att hamna i baksätet. Akvaponiken kan vara lösningen. I ett perfekt balanserat akvaponiskt system tar växterna upp de näringsämnen som djuren släpper ifrån sig. Växterna renar vattnet och fiskbajset göder växten.Vatten pumpas från en sump. Flödet delas och ena hälften går till fisktanken och andra hälften till odlingarna. Sedan […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
När Vinterfåglar Inpå Knuten genomfördes i slutet av januari var det tolfte året i rad som svenska folket uppmanades att räkna besökarna på sina fågelmatningar.
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Talgoxe (Parus major)Foto: Tomas LundquistUnder alla de tolv åren med fågelräkningen Vinterfåglar Inpå Knuten har talgoxen varit den talrikaste arten på våra fågelmatningar. Den är dessutom inte bara talrikast, det är också den som finns på allra flest matningar. Mellan 97 och 98 procent av alla rapporter har med talgoxen. Men så är också talgoxen en mycket anpassningsbar fågel som finner sig väl tillrätta i människans närhet. Den trivs i villaområden och vid annan bebyggelse förutsatt att det finns holkar […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Med skräckblandad förtjusning hittar vi i våra trädgårdar framför allt fyra olika arter gula och svarta getingar. Alla dessa medelstora arter är vanliga och de förekommer över nästan hela landet. Dessutom finns i södra Sverige vår största getingart: bålgetingen. De andra sju svenska arterna hittar vi främst i andra biotoper än i trädgårdar. De flesta har nog stiftat bekantskap med och sannolikt viftat bort någon geting som blivit för närgången. Man kan nog säga att vi har ett tudelat intresse […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
