10 vanliga tillfälliga gäster som hälsar på under julen

I väntan på att Kalle Anka skall sluta och tidningen skall inhandlas, varför inte ta en närmare titt på livet i granen? Foto: Pxhere

När granen kommer in i finrummet och stugvärmen vaknar dess invånare ur vinterdvalan. Här får du lära känna tio vanliga ofrivilliga julgäster som du tagit med dig hem. Foto: Anders Lindström

Ängsskinnbagge Lygus sp.

Det finns drygt 220 arter ängsskinnbaggar (Miridae) i Sverige och de allra flesta lever på växtsaft från olika växter. De hittas därför ofta uppe i vegetationen. Många arter lever i ängsmark medan en del andra påträffas i buskar och träd.

Sjuprickig nyckelpiga Coccinella septempunctata

Visste du att det finns över 60 arter nyckelpigor bara i Sverige?! En art som de flesta känner till är sjuprickig nyckelpiga, som under hela sitt ettåriga liv lever på bladlöss. Sjuprickig nyckelpiga övervintrar i markförnan, under sten eller gärna under barken på träd.

Ögonviveln Strophosoma sp.

Vivlar är skalbaggar med drygt 400 arter i Sverige. Vivlar är växtätare och en del är faktiskt skadedjur, t ex snytbaggen. Just den här arten kallas ögonvivel, på grund av de karaktäristiskt utstående ögonen. Dess favoritföda som vuxen är barr.

Bladlus Aphidoidea

Bladlöss är en artrik insektgrupp med över 560 arter i Sverige. Då de är växtsugare räknas många arter som skadegörare både i lantbruk och trädgårdar. Bladlöss har en komplicerad livscykel där både vingade och ovingade former förekommer. En del arter övervintrar som vuxna, andra som ägg.

Tiofläckig nyckelpiga Calvia decemguttata

Den tioprickiga nyckelpigan lever precis som sin släkting sjuprickig nyckelpiga på bladlöss. Den hittas ofta i vegetationen där den kryper omkring på ständig jakt efter föda.

På vintern kryper de ned i markförnan eller under barkflagor där de går i vinterdvala.

Snabblöparspindel Philodormus sp.

Det finns tio arter snabblöparspindlar i Sverige. De är rovdjur på andra småkryp och spinner inga fångstnät utan överraskar sina byten genom sin snabbhet. Vintern spenderar de gärna i markförna under den skyddande snön.

Hoppstjärt Collembola

Hoppstjärtar är små insekter med ungefär 300 arter i Sverige. De trivs i fuktiga miljöer där de lever på förmultnande växtdelar. Man kan ofta hitta stora mängder hoppstjärtar på marken under stenar och murken ved. Men en del arter klättrar även upp i vegetationen där de kan leva på svampar och alger.

Rovskinnbagge Empicoris vagabundus

Den gracila rovskinnbaggen Empicoris vagabundus smyger runt i vegetationen på ständig jakt efter sina byten. Bland favoritfödan finns bladlöss och andra mindre insekter. Med sin bågböjda, långa sugsnabel sticker och suger den ut sina byten.

Mätare Geometridae

Mätarlarven är den klassiska fjärilslarven som tar sig fram genom att successivt ”mäta” in sin framfart. Larverna är växtätare och kan påträffas på alla möjliga växter. Det är inte ovanligt att larverna är mycket väl kamouflerade och smälter väl in i vegetationen. Det finns fler än 300 arter mätare i Sverige.

Blåbärsbärfis Elasmucha ferrugata

Bärfisar känner de flesta till då de som namnet antyder kan utsöndra en kraftig lukt som försvarsmekanism. En del personer tycker denna lukt påminner om färsk koriander. Blåbärsbärfisen hör till taggbärfisarna och lever på blåbär och lingon. De använder sin sugsnabel till att suga ut växtsaft ur sina värdväxter. Det är inte ovanligt att man får med denna art hem vid bärplockning.

Dela artikeln:
Om artikelförfattaren

Thomas Persson Vinnersten

Thomas Persson Vinnersten är biolog/entomolog på Anticimex med stort fokus på att hjälpa till med vad som i krypväg dyker upp i människors bostäder. Han disputerade i populationsbiologi vid Uppsala Universitet 2013, och har arbetat med insekter de senaste 25 åren. Han sitter i styrelsen i både Entomologiska Föreningen i Uppland (kassör) och Sveriges Entomologiska förening (vice ordförande) där han bland annat arbetar med att göra entomologin tillgänglig för fler. Han var med och startade den nya populärvetenskapliga tidskriften om insekter, Yrfän, 2015 där han är en flitig och återkommande skribent. Thomas bor i Uppsala och ägnar gärna tid i skog och mark letande efter insekter i allmänhet och skalbaggar i synnerhet.

Mer läsning:

Myrten – för kärlekens skull

I Rom var myrten helgad åt Venus, kärlekens gudinna, i Grekland åt Afrodite och även till Hymenaios, äktenskapets och bröllopets gud. Kärleksdikternas musa Erato var krönt med en krans av myrten.