Vanlig geting, Vespula vulgaris, samlas för att äta av en övermogen persika. Foto: Dave Bevan/Alamy SP

Med skräckblandad förtjusning hittar vi i våra trädgårdar framför allt fyra olika arter gula och svarta getingar. Alla dessa medelstora arter är vanliga och de förekommer över nästan hela landet. Dessutom finns i södra Sverige vår största getingart: bålgetingen. De andra sju svenska arterna hittar vi främst i andra biotoper än i trädgårdar. De flesta har nog stiftat bekantskap med och sannolikt viftat bort någon geting som blivit för närgången. Man kan nog säga att vi har ett tudelat intresse […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Gojibär, eller bocktörne, har länge marknadsförts som ett exotiskt superbär – men är i själva verket en tålig och lättodlad buske som trivs utmärkt i svenska trädgårdar. Med rätt placering, väldränerad jord och lite beskärning kan den ge riklig skörd även i kärvare klimat.

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Gojibärets väg från kinesisk medicinalväxt till svenska trädgårdar

Gojibär har odlats och använts i Kina i minst två tusen år. I traditionell kinesisk medicin omnämns bären – liksom blad och bark – i klassiska örtböcker från Handynastin och framåt, där de kopplas till vitalitet, syn, lever- och njurfunktion. Växten är ingen exotisk raritet i sitt ursprungsområde, utan snarare en vardaglig nyttoväxt i jordbrukslandskapet. Trots att gojibäret alltså har en lång dokumenterad historia i Asien är dess inträde i svensk litteratur och odling förvånansvärt sent. I äldre europeiska floror

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.