I ett perfekt balanserat akvaponiskt system tar växterna upp de näringsämnen som djuren släpper ifrån sig. Växterna renar vattnet och fiskbajset göder växten.

Vatten pumpas från en sump. Flödet delas och ena hälften går till fisktanken och andra hälften till odlingarna. Sedan fångas överskottsvattnet upp av en ränna som leder vattnet tillbaka till sumpen. Vattnet som går till fisktanken kommer att filtreras för att sedan gå tillbaka till sumpen.

Ammonium till nitrat

Inom akvaponiken är det viktigt att bygga upp stora kolonier av mikroorganismer som kan omvandla ammonium till nitrat och bryta ner organiskt material till en växtnäring. För att detta ska fungera krävs ett biofilter – ofta en odling.

Biofiltret agerar då mekaniskt filter. Det är positivt om odlingarna har en stor yta. Det skapar en syrerik mijö och ger utrymme för mikroorganismer att etablera sig.

Mekaniska filter kan fånga upp större partiklar. Ju fler fiskar du har desto oftare behöver du tömma filtret för att undvika att rör sätts igen.

För att fiskarna, växterna och mikroorganismerna ska må bra behövs en tillräcklig mängd fritt syre. För nitrifikationsbakterierna är detta extra viktigt då de inte kan omvandla kvävet i en syrefattig miljö.

Syresätts inte systemet är det lätt att få en anaerob miljö (illaluktande sörja) vilket leder till fiskdöd. Vattnet bör cirkulera kontinuerligt och ha stor yta som kommer i kontakt med luften när det rinner runt. Man kan komplettera med syrestenar i bland annat sumpen, och fisktanken.

Sumpen är hjärtat i systemet. Här samlas vattnet och här pumpas det ut igen.

Hur stor din fisktank ska vara styrs till stor del av hur många fiskar du har i den. Ett riktmärke är att hålla sig under 20 kg fisk per 1000 liter vatten – eller 40 liter vatten per fisk. Mer än så och du får snabbt problem med både filtrering och syresättning. Dessutom kan det vara stressande för fiskarna. För inomhusodling är det smart att välja en fisk som trivs i varmare vatten.

Du kan odla de flesta typer av grönsaker i ett akvaponiksystem.

Denna kretsloppsbaserade odlingsteknik där fiskar, mikroorganismer och växter lever i symbios är ett steg i rätt riktning. Men det stora problemet är fiskfodret som än så länge i många fall produceras på miljömässigt tveksamma sätt.

Urin och maskkompostvatten

Av dessa skäl har Hemmaodlat börjat att undersöka vad man kan göra av urin. Det är en lättlöslig produkt som vi producerar konstant utan mijöpåverkan. Om vi bortser från eventuella problem med hormoner och läkemedel och tittar på innehållet så är det rätt likt det vi får från fiskarna i akvaponiksystemen. Urin har samma brist på järn, kalcium och framför allt kalium. Vi har därför försökt komplettera med vedaska som är väldigt rikt på kalium. Problemet vi stötte på med aska var att det var alltför rikt på kalcium.

Vi har i våra senaste experiment kompletterat urinen med maskkompostvatten. En gratis förnybar produkt som innehåller mycket näringsämnen, och dessutom en hel del kalium. Bäst av allt är att den är enkel att producera och bra för miljön. Våra första försök visar väldigt goda resultat.

Film: Så bygger du ett ebb och flod-system.

Film: Förening tog fram startpaket för nybörjare

Läs mer: Hydroponisk odling – låt vattnet göra jobbet

Läs mer: Fyra tekniker att odla hydroponiskt

Läs mer: Allt om hydroponik på föreningen Hemmaodlats hemsida.