Samma damm ett par år senare. Växtligheten har tagit sig och mindre vattensalamander lägger ägg i dammen varje år. Andra groddjur hälsar på ibland. Även trollsländor och andra djur har hittat hit. Foto: Mårten Pernegren
Med den brist på fiskfria småvatten som råder i landskapet idag så kan även en större trädgårdsdamm ha stor betydelse för groddjuren i ett område. Om den dessutom ligger mitt emellan andra groddjursdammar kan den ha en viktig funktion i att underlätta för groddjuren att sprida sig mellan dem och därmed motverka inavel. Massor finns att läsa om hur man rent praktiskt anlägger en damm och ämnet är lite för stort för att rymmas i denna artikel. Det finns dock […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.
Groddjuren har följt Petter genom livet. Fascinationen för dem tog fart i lågstadieåldern när han hittade sina första salamandrar i en damm. ”Vattendrakarna” gjorde honom förbluffad. I jakten på att få veta mer fick han upp ögonen för fler groddjur.
Petter har arbetat med hotade groddjur som konsult åt länsstyrelsen och privata företag. Han har utfört inventeringar, habitatbedömningar och uppföljningsarbete. Som djurvårdare, bland annat på Skånes djurpark, har han arbetat med groddjur även i terrarium. På lediga stunder har han skådat grodor från Sarek i norr till Smygehuk i söder. Sedan 2013 är han projektledare på storkprojektet där frågan om våtmarkernas försvinnande också är central.
2006 köpte Petter en gård tillsammans med sin fru i ett område på Österlen där flera av de mest hotade groddjuren finns. Marken har anpassats för att få grodorna att trivas. I dammarna leker bland annat lökgroda, lövgroda och långbensgroda. Man har också medverkat till att fler grodvatten skapats i trakten. Området är nu ett av de viktigaste för lökgrodan i Sverige.
