Protein i dumpade fågelfjädrar kan bli framtida mat

Fågelfjädrar innehåller massor av proteiner som kan bli ätbara med hjälp av bioteknik visar Mohammad H A Ibrahim och hans forskarkolleger. Foto: Kennet Ruona

Årligen dumpas miljontals ton fågelfjädrar till ingen nytta. I framtiden kanske vi istället kan ta tillvara proteinet i fjädrarna och äta upp dem.

Forskare i bioteknik vid Lunds Tekniska Högskola har identifierat och förfinat en mikroorganism som kan omvandla olika former av organiskt avfall till produkter för exempelvis mat och foder.

Forskningen har fått finansiering från bland andra Nordic Innovation och Sten K Johnsons Stiftelse för att omvandla fjädrar till djurfoder, men på sikt kanske de också hamnar på våra tallrikar.

– Om vi fortsätter att slita på jordens resurser och spotta ut avfall i samma takt som idag behöver vi 1,6 planeter för att klara oss. Men vi har bara en jord. Därför måste vi hitta nya, smarta och kreativa sätt att återanvända avfall i större utsträckning, säger Rajni Hatti-Kaul, professor i bioteknik.

Hungriga mikroorganismer kan vara en del av lösningen. Tillsammans med forskaren Mohammad H A Ibrahim har hon identifierat och finjusterat en bakteriestam som kan spjälka de normalt sett svårtillgängliga proteinerna i fjädrarna till mer behändiga, och ätbara, aminosyror.

– Som djurfoder kan de ersätta fiskmjöl och sojaprotein som idag importeras från framförallt Sydamerika och resulterar i stort koldioxidavtryck, säger Mohammad HA Ibrahim.

Fördelen med dessa mikroorganismer är att inga kemiska tillsatser behövs, vilket är bra både för miljön och ur ett kostnadsperspektiv. Omvandlingsgraden är hög: ett kg fjädrar blir 900 gram protein. Allt protein i fjädrarna används.

Mikroorganismerna  kan för övrigt hantera allt slags slakteriavfall, som fiskfjäll,  men i första hand riktar forskarna in sig på att föra fågelfjädrar tillbaka i kretsloppet.

Metodiken förväntas vara färdigutvecklad inom ett år.

Dela artikeln:

Mer läsning:

Myrten – för kärlekens skull

I Rom var myrten helgad åt Venus, kärlekens gudinna, i Grekland åt Afrodite och även till Hymenaios, äktenskapets och bröllopets gud. Kärleksdikternas musa Erato var krönt med en krans av myrten.