Tomaten är släkt med både potatis och chili och har sitt ursprung i Anderna i Sydamerika. Via Inkariket kom tomaten till aztekerna i det som idag är södra Mexico. De gav tomaten namnet Xi tomatl och började odla den. Till Europa kom den på 1500-talet men först på 1800-talet nåddes den svenska allmänheten. ”Tomatkungen” Åke Truedsson tecknar tomatens historia och ger i en andra artikel initierade råd om hur du lyckas bäst med din tomatodling. Tomatsläktet föddes i Andernas berg […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Chili är hett. På alla sätt. På Facebook samlas tiotusentals chiliodlare och byter tips med varandra. Och mitt i myllan står Björn Johansson, en chilifantast med chilifarm i Klippan och aktuell med boken “Älska chili”.
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Allåkerbäret är det vilda åkerbärets odlade släkting – en hybrid i Rubus-släktet utvecklad i Norrbotten och Västerbotten. I allmänhet trivs allåkerbäret bättre i norr än i landets södra delar. Till utseende påminnande om trädgårdsläckerheter som hallon och björnbär går allåkerbäret utöver allt annat. ”Doften är fyllig och rund. Väl i munnen är smaken saftig, tydlig och oemotståndlig. Man vill helt enkelt inte svälja.” Här får du veta mer om odling av allåkerbär.Allåkerbär? Konstigt namn. Vad är det för något? ”Åkerbär […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Karljohanssvampen är en tung regent i svampriket. Inte bara för sin aktningsvärda storlek – det är den matsvamp som uppskattas och plockas mest över hela jorden. Rutan är helt nedvevad. Spanar in bland träden medan bilen sakta smyger fram på den lilla skogsvägen.– Stopp! Här ser det bra ut. När vi forcerat de tättväxande granarna öppnar sig en vacker sagoskog där sensommarsolen tänder stråk av guld. Laddade med korgar och knivar går vi till attack mot de mängder av soppar […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Gör ett välsmakande experiment med dina rabarber. Glasrabarber ger en smakstart på odlingssäsongen Rabarber är kanske inte det första man tänker på att man kan ha på fönsterbrädan på grund av dess storlek. Väldigt trist, då smaken, helst av glasrabarber eller forced rhubarb som det heter på engelska är fantastisk god.Rabarber lagrar, precis som många andra årliga växter, energi som de inte behöver direkt i rotknölar. Dessa stärkelsepaket fungerar som ett väldigt stort frö och har all energi växten behöver […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Majsplantor som växer tillsammans sänder ut underjordiska signaler som påverkar tillväxten i närliggande växter, enligt en studie som nyligen publicerats i tidskriften Plos One av forskare från bland annat SLU. Signalerna kan sättas igång av det som händer ovan jord, till exempel att en planta vidrörs av bladen från en annan planta. Studien kan i första hand få betydelse för hur växtexperiment genomförs i framtiden.I den här studien har SLU-forskarna tittat på hur samspelet mellan plantorna över jord påverkar det […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Anna-Maria Eriksdotter delar med sig av sina idéer om vad man kan använda pelargonen till. Bland annat får du ett fint recept på en pelargonkaka. Foto: Anna-Maria Eriksdotter I trädgården/rabattPelargoner kan sättas i rabatten eller varför inte i pallkragar. Doftpelargoner är lämpliga till detta ändamål. Men kom ihåg att inga pelargoner tål frost. En idé är att ta sticklingar på hösten och förvara sorten på detta vis och låta den gamla plantan stå kvar till frosten. Foto: Anna-Maria Eriksdotter Snittblomma/bukettAtt […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Forskare har identifierat en antioxidant – rikligt förekommande i broccoli – som en ny antidiabetisk substans. En patientstudie visar på signifikant lägre blodsockernivåer hos deltagare som åt broccoliextrakt med höga halter av sulforafan. – Mycket talar för att det här kan bli ett värdefullt tillägg till existerande läkemedel, säger Anders Rosengren, docent i metabol fysiologi vid Göteborgs universitet.Resultaten bygger på flera års forskning vid Sahlgrenska akademin och Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin vid Göteborgs universitet, och medicinska fakulteten vid […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
I Japan kan den kosta 8 000 kronor kilot och länge trodde man att den bara växte i begränsade delar av Asien. Men för mindre än tio år sedan upptäcktes att hon-shimeji, eller talltuvskivling, också växer och frodas i våra norrländska skogar. Under 1998 genomfördes inventeringar av goliatmusseron (Tricholoma matsutake) i regi av Lantbruksuniversitetet (SLU) i Uppsala. Denna studie visade att den då näst intill okända goliatmusseronen vissa år förekom rikligt på magra sandtallhedar i norra Sverige. Goliatmusseron. Foto: Caspar S […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Svamp har ett högst animalt spektrum av kemikalier: Kan det vara dessa relativa likheter med djuren som ger svampen dess köttiga och fylliga smaker som dessutom förstärks vid torkning? När du plockar svamp, skänk då en tanke åt att det du lägger i korgen är mer ett djur än en växt. Svampar ligger i systematiken närmare djur än växter och har många biokemiska likheter med djur.Svamp sparar precis som djur energi i sockerarten glykogen och inte i stärkelse. Den har […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
