Alla artiklar av

Niclas Bergius

Talltuvskivling japansk raritet i svensk skog

I Japan kan den kosta 8 000 kronor kilot och länge trodde man att den bara växte i begränsade delar av Asien. Men för mindre än tio år sedan upptäcktes att hon-shimeji, eller talltuvskivling, också växer och frodas i våra norrländska skogar. Under 1998 genomfördes inventeringar av goliatmusseron (Tricholoma matsutake) i regi av Lantbruksuniversitetet (SLU) i Uppsala. Denna studie visade att den då näst intill okända goliatmusseronen vissa år förekom rikligt på magra sandtallhedar i norra Sverige. Goliatmusseron. Foto: Caspar S […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Planerad brand härmar naturen

År 2005 stod Naturvårdsverkets vägledning för brand och bränning i skyddad skog klar. Detta var på sätt och vis startskottet som visade att det nu skulle gå att hantera naturvårdsbränningar på ett mera storskaligt sätt. Åren efter vägledningens publicerande började länsstyrelser runt om i landet att arbeta med bränningsstrategier samt välja ut lämpliga objekt för kommande bränningar. Några länsstyrelser började också några år senare att praktiskt utföra naturvårdsbränningar. Efter hand som åren gick började fler och fler prata om att […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Skogsbrand – så återvänder livet efter förödelsen

Efter branden blir det en öppning för nyetableringar. Frön och bevingade insekter landar på den avbrända marken för att etablera sig. Det finns många specialister som inte klarar sig i konkurrensen med många andra arter, men som har sin chans efter en brand. Här nedan beskriver illustratören Jonas Lundin hur livet återkommer den närmsta hundraårsperioden efter en skogsbrand. 0–2 år. En del frön och jordstammar har klarat sig. Några skjuter skott och andra blommar redan första året. Våren efter branden […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Stora skogsbränder – naturens fågel Fenix

När lågorna slocknat var nästan 140 kvadratkilometer brandhärjade – nära nog lika stor yta som Stockholms stad. Brand­en förde med sig stor förödelse och mycket mänskligt lidande, vilket aldrig får glömmas bort. Från naturens horisont är dock skogsbränder något helt naturligt och normalt som format det skogslandskap vi ser idag. Utan återkommande bränder skulle vi ha haft en helt annan typ av skogar med ett mindre mångformigt växt- och djurliv. Torsdagen den 31 juli 2014 startade brand­en under markberedning på […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Skogsbranden gav naturreservat och ekopark

Då brandområdet var unikt stort i modern tid i Sverige så startade kort tid efter brand­en en debatt om att man borde försöka skydda området som naturreservat. Naturvårdsverket tog här sig an en viktig roll och drev detta arbete tillsammans med Länsstyrelsen i Västmanland. Efter mycket arbete kunde naturreservatet Hälle­skogsbrännan invigas av landshövdingen i Västmanland den 12 juni 2016. Total yta för reservatet är strax över 6 400 hektar. Den 21 september 2016 invigde Svea­skog Ekopark Öjesjöbrännan på sin del av […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Skogsbranden i Västmanland – två år senare är platsen ett blomsterhav

Direkt efter att branden upphört liknade brandområdet närmast ett svartfärgat månlandskap. Några enstaka träd hade överlevt här och var, och i lite fuktigare partier där branden inte kunnat få fäste kunde grupper med oskadda träd hittas. Men i övrigt var det svart och åter svart och branden hade spräckt både stenar och berghällar. I stora delar av området var en betydande del av jorden och humusen också uppbrunnen, och här och var såg det mest ut som en sotig stenöken.Insekter […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Talltuvskivling japansk raritet i svensk skog

I Japan kan den kosta 8 000 kronor kilot och länge trodde man att den bara växte i begränsade delar av Asien. Men för mindre än tio år sedan upptäcktes att hon-shimeji, eller talltuvskivling, också växer och frodas i våra norrländska skogar. Under 1998 genomfördes inventeringar av goliatmusseron (Tricholoma matsutake) i regi av Lantbruksuniversitetet (SLU) i Uppsala. Denna studie visade att den då näst intill okända goliatmusseronen vissa år förekom rikligt på magra sandtallhedar i norra Sverige. Goliatmusseron. Foto: Caspar S […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Planerad brand härmar naturen

År 2005 stod Naturvårdsverkets vägledning för brand och bränning i skyddad skog klar. Detta var på sätt och vis startskottet som visade att det nu skulle gå att hantera naturvårdsbränningar på ett mera storskaligt sätt. Åren efter vägledningens publicerande började länsstyrelser runt om i landet att arbeta med bränningsstrategier samt välja ut lämpliga objekt för kommande bränningar. Några länsstyrelser började också några år senare att praktiskt utföra naturvårdsbränningar. Efter hand som åren gick började fler och fler prata om att […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Skogsbrand – så återvänder livet efter förödelsen

Efter branden blir det en öppning för nyetableringar. Frön och bevingade insekter landar på den avbrända marken för att etablera sig. Det finns många specialister som inte klarar sig i konkurrensen med många andra arter, men som har sin chans efter en brand. Här nedan beskriver illustratören Jonas Lundin hur livet återkommer den närmsta hundraårsperioden efter en skogsbrand. 0–2 år. En del frön och jordstammar har klarat sig. Några skjuter skott och andra blommar redan första året. Våren efter branden […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Stora skogsbränder – naturens fågel Fenix

När lågorna slocknat var nästan 140 kvadratkilometer brandhärjade – nära nog lika stor yta som Stockholms stad. Brand­en förde med sig stor förödelse och mycket mänskligt lidande, vilket aldrig får glömmas bort. Från naturens horisont är dock skogsbränder något helt naturligt och normalt som format det skogslandskap vi ser idag. Utan återkommande bränder skulle vi ha haft en helt annan typ av skogar med ett mindre mångformigt växt- och djurliv. Torsdagen den 31 juli 2014 startade brand­en under markberedning på […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Skogsbranden gav naturreservat och ekopark

Då brandområdet var unikt stort i modern tid i Sverige så startade kort tid efter brand­en en debatt om att man borde försöka skydda området som naturreservat. Naturvårdsverket tog här sig an en viktig roll och drev detta arbete tillsammans med Länsstyrelsen i Västmanland. Efter mycket arbete kunde naturreservatet Hälle­skogsbrännan invigas av landshövdingen i Västmanland den 12 juni 2016. Total yta för reservatet är strax över 6 400 hektar. Den 21 september 2016 invigde Svea­skog Ekopark Öjesjöbrännan på sin del av […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Skogsbranden i Västmanland – två år senare är platsen ett blomsterhav

Direkt efter att branden upphört liknade brandområdet närmast ett svartfärgat månlandskap. Några enstaka träd hade överlevt här och var, och i lite fuktigare partier där branden inte kunnat få fäste kunde grupper med oskadda träd hittas. Men i övrigt var det svart och åter svart och branden hade spräckt både stenar och berghällar. I stora delar av området var en betydande del av jorden och humusen också uppbrunnen, och här och var såg det mest ut som en sotig stenöken.Insekter […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.