Den 25–28 januari är det den årliga vinterfågelräkningens helg. Genom allmänhetens vakande öga får forskare och fågelintresserade ovärderlig information om hur populationen av de fåglar som inte migrerar under vintersäsongen.Räkningen har genomförts varje år sedan 2006.Gå in på Birdlifes hemsida om du vill delta i räkningen. Läs mer: · Gråsiskan starkt framåt – rapport från 2018 års räkning. · Stor maratontabell och analys av räkningen under tolv års tid.
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Med appen ”Fågelbär” kan man delta i ett forskningsprojekt genom att rapportera observationer av fåglar som äter. Projektet drivs av forskare på institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik vid Stockholms universitet och man hoppas få in tillräckligt med observationer för att få en bild av vilka fåglar som äter vilka frukter, och hur detta nätverk av fågelarter och växtarter varierar geografiskt och över tid. Informationen från ”Fågelbär” kan bli en värdefull pusselbit för att öka kunskapen om djurspridning av växternas […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Forskare vid Lunds universitet har undersökt hur blåmesungar påverkas av förhöjd temperatur i boet. Resultaten visar att blott tio dagar gamla småfåglar lyckas hålla normal kroppstemperatur trots att det kan bli över 50° C i en fågelholk, men tillväxten blir lidande när en stor del av energin läggs på att hålla normal kroppstemperatur.– Våra resultat gäller med all sannolikhet även andra hålhäckande småfåglar i liknande miljöer och klimat, säger Fredrik Andreasson, biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund.Genom att placera vanliga […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Årets stora fågelräkning ”Vinterfåglar Inpå Knuten” genomfördes som vanligt sista helgen i januari. Cirka 17 000 svenska hushåll deltog, vilket är klart färre än förra året. Bortfallet av rapportörer berodde till stor del på att det milda vädret i södra Sverige innebar färre fåglar på matningarna – och med få fåglar att rapportera, minskade folks benägenhet att medverka. Trots denna minskning är 17 000 rapporter spridda över hela landet ett mycket användbart material som det går att dra många intressanta slutsatser från. […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Wisdom, en laysanalbatross och världens äldsta kända fågel i naturen har återigen anlänt till fågelreservatet Midway Atoll, 200 mil nordväst om Honolulu, Hawaii. Wisdom är minst 67 år gammal och flyger tusentals mil varje år för att återvända till Midway Atoll. Hennes ankomst strax före jul i fjor överskuggas bara av nyheten att hon också lagt ytterligare ett ägg! Det är bara ett år sedan hon senast blev mamma. Wisdom ringmärktes för första gången 1956, då hon också häckade och […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Forskare i Sverige och Norge har tillsammans studerat hybridarten italiensk sparv (Passer italiae) på Kreta, Korsika, Sicilien och Malta. Arten har uppstått när gråsparvar och spanska sparvar parat sig. Resultaten visar att hybridarten sannolikt uppstått på de olika öarna oberoende av varandra.Forskarna har bland annat upptäckt begränsningar för vilka genkombinationer som fungerar tillsammans och konstaterar att vissa specifika gener hos italiensk sparv alltid ärvs från gråsparven.– De gener som alltid ärvs från gråsparven är sannolikt viktiga för att hybriden ska […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Att fiskar och fåglar kan sprida både frön och ryggradslösa djur är känt sedan tidigare. Nu visar forskare från bland annat Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, att spridning sker för ett flertal växt- och djurarter. Både land- och vattenlevande arter kan alltså spridas via en kedja där fisk äter frön, fisk blir uppäten av fågel och fågel spyr upp frön.Studien som är den första kvantitativa fältstudien av hur fiskätande fåglar sprider växter och ryggradslösa djur har gjorts i ett samarbete mellan forskare […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Årligen dumpas miljontals ton fågelfjädrar till ingen nytta. I framtiden kanske vi istället kan ta tillvara proteinet i fjädrarna och äta upp dem. Forskare i bioteknik vid Lunds Tekniska Högskola har identifierat och förfinat en mikroorganism som kan omvandla olika former av organiskt avfall till produkter för exempelvis mat och foder.Forskningen har fått finansiering från bland andra Nordic Innovation och Sten K Johnsons Stiftelse för att omvandla fjädrar till djurfoder, men på sikt kanske de också hamnar på våra tallrikar.– […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Fågelungar känner igen och lär sig sin egen arts sång även när de exponeras för sång från andra arter. Mekanismerna för detta har varit okända men nu visar en studie vid Uppsala universitet att det är genetiska skillnader mellan arterna snarare än tidig inlärning eller andra mekanismer som ligger bakom förmågan.– Skillnader i sång mellan arter är central för fåglars förmåga att välja rätt partner att fortplanta sig med och för att förhandla i komplexa sociala interaktioner. En genetisk bas […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Lövsångarna som häckar i södra Sverige migrerar till Västafrika. Artfränderna i norra delen av Sverige, Finland och i Baltikum flyttar till södra eller östra Afrika. Enligt en ny undersökning från Lunds universitet finns nyckeln till lövsångarnas olika flyttmönster sannolikt i deras gener. Biologerna Max Lundberg och Staffan Bensch jämförde arvsmassan hos lövsångare som häckar i södra Sverige med de lövsångare som häckar i norra delen av landet. De konstaterar att arvsmassan är nästan helt identisk, men av cirka 20 000 gener […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
