Search
Close this search box.

hej@naturochtradgard.se

Search

Stenskvättan deltar i unik studie om klimatförändring

2017 är den 25:e säsongen som forskare på SLU följer stenskvättorna utanför Uppsala. Den långa tidsserien är unik och har gett stor kunskap om hur stenskvättor reagerar på förändringar i klimat och jordbrukslandskap. Forskarna har konstaterat att stenskvättorna anländer i genomsnitt sju dagar tidigare nu än för tjugo år sedan. De har också sett att stenskvättornas ungar väger mindre nu än när de började följa populationen.

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Tuppar sig inte lika mycket mot släkting

Tuppar beter sig mindre aggressivt mot tuppar som de är släkt med jämfört med obesläktade konkurrenter i en parningssituation. Det visar en studie från Linköpings universitet som publicerats i tidskriften Behavioral Ecology.I en hönsgård är rangordningen strikt och en tupp är dominant över de andra. Tupparna konkurrerar om att para sig med hönorna och på så sätt föra sina gener vidare till nästa generation. Om en lågrankad tupp försöker para sig med en höna lägger sig den dominanta tuppen ofta […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Fåglars matvanor i stan nytt ämne för forskning

För första gången ska forskare undersöka om det bara är fördelar för fåglar att bli matade av människor. Man ska också se om fåglarna tjänar mer på att bosätta sig i Luleå än i Malmö. Tesen är att fördelarna blir fler ju kallare klimatet är. Projektet ska under fem år undersöka småfåglars hälsa, överlevnad och häckningsframgång. Siktet är främst inställt på talgoxe och blåmes. Hur påverkas de av luftföroreningar? Val av föda? Stress i form av buller och gatubelysning? Temperatur? […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Kungsörn som äter inälvor från skjutet vilt förgiftas

Kungsörnar som äter inälvor som lämnas kvar efter jakt blir förgiftade om djuren skjutits med blyhaltig ammunition. Splitter från blykulor orsakar förgiftningen, vilket försämrar örnarnas flygförmåga. Ett förbud mot blyammunition är troligen enda sättet att rädda örnarna. Det är slutsatsen av en studie som har letts av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i samarbete med bland annat Naturhistoriska riksmuseet, Umeå universitet, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) samt örnforskare i USA, och som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environmental Science & […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Hormon styr flyttfåglarnas mellanlandningar

Varje år stannar miljarder flyttfåglar längs sina långa resor för att fylla på sina fettdepåer. Syftet med dessa stopp är att vila och tanka energi. Hittills har det dock varit okänt vilka fysiologiska signaler som får fåglarna att flyga vidare. Nu visar forskare från bland annat Sveriges lantbruksuniversitet att den vidare flyttningen påverkas av det aptitreglerande hormonet gherlin. Ett nätverk av hormoner styr aptiten hos däggdjur. Hormonerna reglerar hur mycket mat vi äter och när vi har fått nog. Förutom […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Talgoxar attackerar bikupa – skapar kaos när de väcker bin ur vinterdvalan

En av våra läsare, Per Berlin i Hulta, strax norr om Hörby, rapporterar att talgoxarna har varit väldigt intresserade av hans bikupor den här vintern.Småfåglarna sätter sig på flustret och ”trummar” på och väcker bina i sin vintervila. Instinkten gör att bina sticker ut huvudet, och då är talgoxen där och nyper biet. Men framförallt stör de samhället som stressar upp och följden kan bli ett vad biodlare kallar utbrott av nosema med utsot som följd. Enkelt utryckt: i sitt […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Naturliga urvalet gör lappkast med flugsnapparhanarna

En stor vit pannfläck har förut varit en framgångsfaktor för en flugsnappehane. Nu har detta svängt och i stället verkar hanar med små fläckar klara sig bättre. Forskare från Uppsala universitet har hittat bevis för att klimatförändringarna vänder upp och ner på det naturliga urvalet bland halsbandsflugsnappare. Ornament, fysiska attribut som signalerar till det andra könet om individens hälsa och kondition, är genetiskt ärftliga och påverkas starkt av konditionsrelaterade miljökomponenter och kan därför förväntas påverkas i takt med miljöförändringar. Resultaten […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Allt är inte svart och vitt med skatan

Med sin karakteristiska dräkt och sitt liv i närheten av männi­skan är skatan en fågel många av oss har ett förhållande till. Här är historien om en fågel med trohet till  födelseort och partner, som lever sin tonårstid i skräniga gäng och som anses vara både streetsmart och tjuv­aktig. Det var förstås helt förbjudet, men jag kunde inte låta bli att slänga ut matrester från balkongen. Kajor och skator var först med att upptäcka den nya källan till näring, och […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Mesta gästerna vid fågelbordet

När Vinterfåglar Inpå Knuten genomfördes i slutet av januari var det tolfte året i rad som svenska folket uppmanades att räkna besökarna på sina fågelmatningar.

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

10 vanligaste fåglarna i vinter

Talgoxe (Parus major)Foto: Tomas LundquistUnder alla de tolv åren med fågelräkningen Vinterfåglar Inpå Knuten har talgoxen varit den talrikaste arten på våra fågelmatningar. Den är dessutom inte bara talrikast, det är också den som finns på allra flest matningar. Mellan 97 och 98 procent av alla rapporter har med talgoxen. Men så är också talgoxen en mycket anpassningsbar fågel som finner sig väl tillrätta i människans närhet. Den trivs i villaområden och vid annan bebyggelse förutsatt att det finns holkar […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.