Staden växer – men vem planerar underjorden?
Allt fler funktioner flyttas ner i Stockholms berg för att ge plats åt en tätare och grönare stad. En ny avhandling visar att ingen har ansvar för helheten.
I Stockholm bygger en tätare och grönare stad. Men för att skapa utrymme ovan jord flyttas allt fler funktioner under marken. Tunnelbanor, vägtunnlar, garage och tekniska installationer får samsas i berget. Frågan är vem som tar ansvar för helheten.
I en doktorsavhandling vid Uppsala universitet visar Alexander Craig-Thompson hur Stockholms stadsplanering i hög grad utgår från det som ska åstadkommas ovan jord. Underjorden betraktas främst som en plats där sådant som inte får plats eller är önskvärt på ytan kan placeras.
Begränsat utrymme under staden
Problemet är att utrymmet under staden är begränsat. Där finns inte bara plats för tunnlar och ledningar, utan också grundvatten, geologiska resurser och andra värden som måste skyddas.
Avhandlingen visar att planeringen är splittrad mellan olika verksamheter. Beslut om nya anläggningar fattas ofta utan en tillräckligt långsiktig strategi för hur underjorden ska användas.
Efterlyser planering för hela staden
Craig-Thompson efterlyser därför en stadsplanering som omfattar hela staden, även det som finns under våra fötter. Annars riskerar dagens lösningar att begränsa framtidens möjligheter.
Källa: Alexander Craig-Thompson (2026), Inverse Urbanism – Mapping Imaginaries of Stockholm’s Subsurface. Uppsala universitet.