Gammal skördestatistik kan säkra framtidens mat
Hur klarade svenska bönder torka, kyla och andra väderextremer för 150 år sedan? Och kan gamla lantsorter och historiska odlingsmönster hjälpa oss att trygga livsmedelsförsörjningen i ett förändrat klimat? Det ska forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, undersöka.
Högre temperaturer, skyfall och långvarig torka kan förändra förutsättningarna för svenskt jordbruk. Samtidigt finns en osäkerhet kring hur havsströmmarna i Atlanten kommer att utvecklas. En försvagning av det stora strömsystemet Amoc skulle kunna ge norra Europa kallare vintrar och torrare somrar.
– Vi behöver förbereda oss på en osäker framtid. Klimatet får stor betydelse för skördarna och i sin tur hur självförsörjande Sverige kan vara med mat, säger Hanna Sjulgård, postdoktor vid SLU institution för ekologi.
Jämför 1800-talets skördar
Hon ska jämföra historiska skördeuppgifter från 1800-talet med dagens statistik och undersöka hur olika grödor påverkas av vädret. Studien omfattar korn, vete, råg, havre, ärter och potatis.
Särskilt intressanta är äldre lantsorter som under lång tid anpassats till lokala odlingsförhållanden. De kan ha egenskaper som gör dem tåligare mot exempelvis extrem torka eller kyla. Genom att jämföra historiska väderförhållanden och skördar hoppas forskarna identifiera sådana samband.
Projektet ska också undersöka om den fördelning av grödor som användes under andra världskriget, när Sverige var mer självförsörjande på livsmedel, skulle kunna stärka dagens försörjningsberedskap.
Att odla fler olika grödor kan minska sårbarheten. Om en gröda drabbas hårt av extremväder kan andra klara sig bättre.
Forskning: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Projektledare: Hanna Sjulgård, institutionen för ekologi. Finansiering: forskningsrådet Formas. Källa: SLU, 22 oktober 2026.