Här tipsar Åke Truedsson om femton av de många sorter som han själv testat i sina odlingar. De här är särskilt odlingsvärda, menar han. Fransk – ArtichokeFoto: Åke TruedssonGer stora klyftor och stora lökar med vitt eller vitviolett skal. Normalt utan stängel, men vissa år kan det bli kort stängel och topplök bland blasten. Detta problem orsakas av variationer i vårtemperaturen. Flätbar om problemfri.Skörd: 15–20 juli.Izosyme (DNA): AABA.Bild: Messidor.Sorter: Sabagold, Messidrome, Thermidrome, Vigor, Terador, Messidor, Corail, Germidour, Sabadrome, Topadrome.SilverskinFoto: Åke […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Att ta fram nya härdiga, vackra klematissorter är ett strävsamt arbete som kräver stort tålamod, för det tar sin tid. Ändå visar historien upp mängder av förädlare som lockats av möjligheten att få fram sin alldeles egna klematis. Klematiskännaren Inga Wåleryd har kikat bakåt i tiden. Klematisförädling är ett tidskrävande arbete. Inte sällan tar det åtta till tio år från frösådd innan man har något att visa upp.Först korsar man två moderplantor vars egenskaper man tycker är värdefulla. Sedan sår […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Du kan odla julens mistel i din egen trädgård om du bor i ett milt klimat och har ett oändligt tålamod. Seden att pussas under misteln har forngrekiska rötter. Vi blev väldigt överraskade. Var kom det första bladparet ifrån?När Leif Adolfsson står vid ett av äppelträden i sin trädgård i Hökåsen utanför Västerås och berättar om sina erfarenheter av att odla mistel frapperas jag av en viktig förutsättning; det krävs ett oändligt tålamod.Han har nu flera mistelplantor på gång, både […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Kvalitetsmärkningen E-planta har funnits på växter i över 30 år och gjort succé bland proffsen. För att få sortimentet mer tillgängligt för vanliga trädgårdsägare lanserades under förra året butikskonceptet ”Min egen Trädgård” och nu fylls sortimentet på. Här är en genomgång av de första E-märkta jordgubbarna och smultronen som kommer att finnas i butikerna från och med våren 2017. Jordgubbe ’Bianca’ E Fragaria x ananassa ’Bianca’ E Växtsätt: Plantstorleken är något mindre än för de röda jordgubbarna men revbildningen är […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
För ganska exakt 200 år sedan tog odling och utveckling av matrabarbern fart på allvar. Växtförädlaren Kimmo Rumpunen har studerat dess historia, och presenterar också ett antal nya odlingsvärda rabarbersorter. ’Canada Red’Foto: Kimmo Rumpunen’Canada Red’ har mycket goda odlings-egenskaper. Sorten får rikligt med stjälkar av medelgrovlek. Redan efter fyra år kan en skörd på i genomsnitt 8–10 kg per planta förväntas. Stjälkarna är i allmänhet upprättväxande, raka, vackert glänsande röda, åtminstone till 75 procent av sin längd. Saft som bereds av […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
’Dark Eyes’Foto: Per Wåleryd‘Dark Eyes’ – en Viticella-klematis från Straver i Tyskland. Blommorna är enkla, mörkt purpurröda, nästan svarta när de slår ut. Ståndarna är mycket framträdande och vackra. Den är rikblommande, blir inte så hög, 1,5–2 meter, och passar därför bra även för krukodling. ’Dark Eyes’ är härdig till zon lV och gör sig fantastiskt bra i en rabatt ihop med exempelvis gula eller orange blommor. Blomningstiden är lång, från juli–september. Hos oss växer den mot vårt gamla nedrivna […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Den svensk som gjort starkast avtryck i klematisvärlden är Magnus Johnson. I början av 1930-talet praktiserade Magnus Johnson som trädgårdsmästare på en berömd privat botanisk trädgård i Österrike. Ägaren, läkaren Fritz Lempberg, var en känd växtsamlare och hade tiotusen olika slags växter i sin trädgård. Magnus Johnson imponerades stort av en starkt doftande bergklematis som växte över entrén och intresset för klematis var väckt. 1937 var han tillbaka i Sverige och startade en egen plantskola i Södertälje. Han saluförde som […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
En Viorna-klematis får en behövlig nedskärning. Den blommar på årsskotten, därför sparas bara cirka tjugo centimeter, eller ett par livskraftiga skottknoppar. Foto: Per WålerydGrupp 1Huvudblomningen är i maj–juni.Klematis i den här gruppen blommar på fjolårs-veden. Blomanlagen är anlagda året innan och blomstjälkarna växer direkt ut från föregående års stänglar. Man beskär inte dessa klematis före blomningen, då skär man ju i så fall bort årets blomning. När plantan efter några år börjar bli ranglig och blomningen blir sämre kan man […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Storblommig klematis och Viticella-klematisEn rejäl grop behövs vid plantering av klematis. Var noga med vattningen hela första året. Foto: Per WålerydBästa läget är en vindskyddad plats mot öst eller väst. Sydväst går också bra om man har kompost, undervegetation eller annat som skuggar marken. Växtens rötter vill ha det svalt. Observera att man måste vattna mer om man har undervegetation.Jorden ska vara lucker, humusrik, näringsrik och fuktighetshållande. Blanda gärna benmjöl i jorden.Gräv en djup och vid grop (ca 40 cm […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Den sirligt, tunnbladiga våtarven är inte bara ett ogräs – det är även en vitamin- och mineralspäckad delikatess. Ingen annan växt i den svenska floran har fler namn i folkmun än Stellaria media, våtarv. Ingen annan har heller fått slita lika mycket spö. Våtarven är i mångas ögon det arketypiska ogräset och trivs onekligen som bäst just där marken är lucker och bördig, i kväverik och fuktig jord. I grödors skugga växer våtarven ymnigt och sprider sig lätt, och varje […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
