Några tips om du inte vill få med alla 25000 extragäster in

160
Det finns knappt 70 arter stövsländor (Psocoptera) i Sverige. Flera arter lever på träd och buskar där de ”betar” mikroskopiska alger och svampar från barken på grenar och stammar. En stövslända känns igen på den uppsvällda munskölden, som ser ut som en bula i pannan, och de mycket tunna antennerna. Foto: Anders Lindström

En norsk studie från 2012 visade att så många som 25 000 insekter och andra småkryp kan gömma sig i en julgran. De använder helt enkelt granen som plats för att spendera vintern. Är vintrarna milda är krypen aktiva länge men om kylan kommer och snön lägger sig på grenarna så går de i dvala.

Tips till dig som mot förmodan inte vill ha insekter inomhus: Införskaffa en lokalt producerad gran. Det är troligare att dessa har en begränsad fauna associerad till sig än de som transporterats under lång tid från främmande länder.

Undersök granen noggrant. Oavsett om du köper den eller om du hugger den ute i skogen kan det vara en bra idé att undersöka om det finns angrepp av olika insekter. Att förebygga är alltid den bästa lösningen på ett problem.

Skaka granen innan du tar in den! Det finns även mekaniska granskakare, men det fungerar lika bra med händerna… Fördelen med den här metoden är att lösa barr också ramlar av.

Du kan placera granen i ett utrymme som är lagom uppvärmt. Djuren kvicknar till och är lättare att skaka av och först efter detta kan du ta in granen i den uppvärmda inomhusmiljön.

Du bör inte duscha eller på annat sätt spola av granen då detta skadar trädet.

Du bör inte heller spraya insektsmedel på granen eftersom dessa är brandfarliga och inte skall kombineras med belysning och ljusdekorationer.

Förutom de småkryp som använder julgranen som tillfällig biotop så finns det givetvis även djur som lever på granen som skadedjur. Dit hör till exempel granlössen (Adelges spp.) som inducerar de karaktäristiska ananasgallerna på granens årsskott. Hos växtsteklar finns barr-steklar (Diprionidae) och spinnarsteklar (Pamphilidae) som lever på barren. De kan ibland göra stor skada på träden till en hög kostnad för skogsägaren. Dock är det nog inte så troligt att man får in dessa med julgranen. I grankottar lever larver av grankottsmott (Dioryctria abietella) som är en vackert tecknad grå mottfjäril.

Det finns fjärilar som lever på barrväxter, bland andra grankottsmottet (Dioryctria abietella). Den lever som larv på färska kottar. Förpuppning sker sedan i marken. Grankottmottet förekommer allmänt i hela landet. Den vuxna fjärilen kan man se flyga runt bland gran­grenar ”på jakt” efter lämpliga kottar.
Thomas Persson Vinnersten
Thomas Persson Vinnersten är biolog/entomolog på Anticimex med stort fokus på att hjälpa till med vad som i krypväg dyker upp i människors bostäder. Han disputerade i populationsbiologi vid Uppsala Universitet 2013, och har arbetat med insekter de senaste 25 åren. Han sitter i styrelsen i både Entomologiska Föreningen i Uppland (kassör) och Sveriges Entomologiska förening (vice ordförande) där han bland annat arbetar med att göra entomologin tillgänglig för fler. Han var med och startade den nya populärvetenskapliga tidskriften om insekter, Yrfän, 2015 där han är en flitig och återkommande skribent. Thomas bor i Uppsala och ägnar gärna tid i skog och mark letande efter insekter i allmänhet och skalbaggar i synnerhet.