Död ved behövs för biologisk mångfald, men för många arter fungerar inte vilket dött träd som helst. En studie visar att gamla eldhärjade tallar är hem till flera rödlistade lavar, som riskerar att dö ut om deras livsmiljöer förstörs.

Keloved eller silverved kallas de ståtliga silverfärgade döda tallarna. De har dött långsamt, härjats av skogsbränder och reparerat skadorna med kåda som impregnerat träet och gjort det svårt att bryta ned.

I en ny studie vid Sveriges lantbruksuniversitet har forskare undersökt kelovedens betydelse.

– Vedberoende lavar är en understuderad grupp. De bedöms vara särskilt utsatta i dagens skogslandskap, säger Albin Larsson Ekström, doktorand vid Sveriges lantbruks­universitet.

Studien gjordes i Dalarna. Forskarna inventerade den döda veden i försöksytor och kategoriserade dem efter ålder och kvalitet. 

Totalt hittades 27 olika lavarter. Sex av dem bedöms som nära hotade.

Samtidigt som studien visar att keloveden är viktig för vedberoende lavar finns en stor brist på den här typen av död ved i skogslandskapet. Det tar dessutom flera hundra år för veden att bildas.