Slutet av april och våren har väl redan anlänt till nästan hela landet? Men hur mycket vår har det blivit just där du bor? Det vill Svenska fenologinätverket gärna veta och i samarbete med Svenska botaniska föreningen ägnar de Valborgshelgen åt att samla in så många vårtecken de kan. Tisdag 30 april och onsdag 1 maj är www.vårkollen.se öppen för registrering av observationer i naturen.– De vårtecken vi vill få koll på är blomningen av tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg och […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Den 25–28 januari är det den årliga vinterfågelräkningens helg. Genom allmänhetens vakande öga får forskare och fågelintresserade ovärderlig information om hur populationen av de fåglar som inte migrerar under vintersäsongen.Räkningen har genomförts varje år sedan 2006.Gå in på Birdlifes hemsida om du vill delta i räkningen. Läs mer: · Gråsiskan starkt framåt – rapport från 2018 års räkning. · Stor maratontabell och analys av räkningen under tolv års tid.
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
En gråtrist vardagsmiddag i februari kan bli rena festmåltiden om man använder torkad svamp. Ett enkelt och billigt sätt att piffa upp maten. Torkning är det absolut bästa och billigaste sättet om man vill bevara svamp. Smakerna koncentreras och den kan sparas i åratal om den förvaras på rätt sätt – mörkt och torrt i glasburkar med tättslutande lock.De flesta svampsorter passar att torka, men det råder delade meningar om man ska torka till exempel kantareller och blek och rödgultaggsvamp […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Världens längsta djur, slemmasken långsnöre som kan bli upp till 55 meter lång, producerar nervgifter som kan döda både krabbor och kackerlackor. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet, Linnéuniversitetet och Artdatabanken vid SLU, och som publicerats i Scientific Reports. Gifterna skulle kunna användas i till exempel insektsbekämpningsmedel inom jordbruket.– Det här peptidtoxinet är det giftigaste ämnet som någon har hittat i den svenska djurvärlden och att det dessutom kan vara användbart är extra spännande. Sedan […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Med appen ”Fågelbär” kan man delta i ett forskningsprojekt genom att rapportera observationer av fåglar som äter. Projektet drivs av forskare på institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik vid Stockholms universitet och man hoppas få in tillräckligt med observationer för att få en bild av vilka fåglar som äter vilka frukter, och hur detta nätverk av fågelarter och växtarter varierar geografiskt och över tid. Informationen från ”Fågelbär” kan bli en värdefull pusselbit för att öka kunskapen om djurspridning av växternas […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Artdatabankens naturvårdspris går i år till Karin och Mats Ericson för deras arbete med Vargsymposiet som sedan 1994 varit en årlig mötesplats för samtal om rovdjuren och de möjligheter och problem deras närvaro kan innebära.
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Mossan Warnstofia fluitans som växer i vatten i de norra delarna av Sverige har förmågan att snabbt samla på sig arsenik från vatten. Genom att odla mossan i bäckar och andra vattendrag med hög arsenikhalt kan denna upptäckt från Stockholms universitet leda till ett miljövänligt sätt att rena vatten från arsenik. – Våra experiment visar att mossan har en väldigt hög reningskapacitet. Det tar inte mer än en timme att få bort 80 procent av arseniken från en behållare med […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Det blir allt mera belagt att vistelse i skogen och i gröna miljöer kan få oss att må bättre och minskar stress. Trots det får den stadsnära skogen stå tillbaka när kommuner planerar för ny bebyggelse. Därför behövs både bättre skydd och planering. Det är en av slutsatserna i en rapport om hur skogens sociala värden kan stärkas, som Skogsstyrelsen lämnat över till regeringen.– Det finns inga tydliga ekonomiska incitament för kommuner att bevara den tätortsnära skogen, säger Stefan Karlsson, […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Anders Lindström, myggforskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), har hittat den femtioförsta stickmyggan totalt i Sverige. Han fann den övervintrad i en källare i Bohuslän. – Jag trodde först att det var den ganska vanliga fläckvårmyggan, som är den enda av våra övervintrande vårmyggor som har mörka ben. Men när jag granskade den närmare såg jag att myggan bland annat hade helt mörka palper, en del av munnen, vilket inte stämmer med fläckvårmyggan utan med en annan myggart som finns […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Den nordamerikanska vattenpesten är en slingrande vattenväxt som idag är mycket vanlig i Syd- och Mellansverige, och som fortsätter att sprida sig norrut och in i skogslänen. Kristina Tattersdill från Sveriges Lantbruksuniversitet förklarar i sin doktorsavhandling varför växten är så framgångsrik och visar hur den förändrar vattenmiljön där den slår rot.Vattenpest är en kärlväxt som sprider sig genom att små växtdelar driver med vattnet, fastnar på fåglar eller flyttas oavsiktligt av människor, och sedan slår rot på nya platser. Någon […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
