Vårljung ger bina en flygande start

I april kan det se ut så här i ett ljungparti. Överst till vänster: vit ’Ice Princess’ och ljusröd ’Corinna’. Den gula plantan är ’Rosalinde Schorn’, den orangefärgade ’January Sun’. Längst fram syns rosa ’Saskia’. Foto: Margareta Dahlin

Den odlare som vill ha en färgrik och långvarig blomning och en vintergrön låg matta som kräver minimalt med arbete kan med fördel välja vårljung. Det är en lättplacerad, härdig och långlivad prydnadsväxt som harmonierar fint med många trädgårdsväxter. Och den som satsar på en lite större plantering kommer säkert att få besök av både humlor och bin då ljungen blommar tidigt när det inte finns så många andra näringskällor.

Hör du till dem som månar om humlor och bin? Då vet du säkert att vår inhemska ljung, Calluna vulgaris, är en värdefull och allmänt förekommande nektarkälla för bina. Och att ljunghonung har en säregen arom och anses finare än annan honung. I äldre tid flyttade man ofta ut bikuporna till ljunghedarna under hösten.

Men du kanske inte vet att det finns en annan ljungart som är en lika god biväxt och som dessutom blommar vid en tid då det knappast finns någonting för humlor och bin i svensk natur. Den växten heter vårljung, Erica carnea.

Vårljung har ett litet utbredningsområde i Centraleuropas alper och deras utlöpare. Den är mycket härdig och torktålig. Jag har odlat vårljung i snart femtio år i zon 2 och aldrig förlorat en planta på grund av klimatet. Den har klarat alla typer av vintrar, från en meter snö till flera månaders frusen mark utan snötäcke. En kontakt på Uppsala Botaniska Trädgård uttryckte sig så här:  ”Ingenting skadar dessa tuffingar.”

Det är en ganska märklig växt som sätter knopp för den kommande våren redan i juli. Den håller dem sovande under vintern för att slå ut när ljuset ökar (och snön ger med sig), ibland redan i slutet av februari i zon 2. Men vanligare är att blomningen startar i slutet av mars. Den håller sedan på i två månader.

Det är inte bara humlor och bin som drar nytta av vårljung. Odlaren kan glädja sig åt en färgrik, långvarig blomning och en vintergrön, låg matta som bara behöver en arbetsinsats om året och det är när man beskär den.

Mångformigt

Numera finns en stor mängd namnsorter av vårljung men utbudet i våra plantskolor är fortfarande magert. Plantor är lättillgängliga från producenter i Danmark och på kontinenten, så vi skulle kunna få tillgång till flera sorter. Den som är medlem av Sällskapet Trädgårdsamatörerna kan ibland hitta ovanliga sorter på de interna växtmarknaderna.

Blommorna hos vårljung sitter i ensidig klase och har i naturen en köttrosa färg. Bladen är små och barrliknande i alternerande kransar om fyra. Växtsättet är utliggande. I trädgården vill vi gärna ha renare färger och ett mer kompakt växtsätt. De äldre namnsorterna har ofta ett löst växtsätt och sällan riktigt bra blomfärger.

Vi fick tillgång till ett helt annat sortiment när ljungproducenten Kurt Kramer i Tyskland under 1980-talet började fröföröka vårljung för att få fram plantor med starkare blomfärg och kompakt växt. Han startade med att korsa alla kända namnsorter med ’Myretoun Ruby’ som då var den rödaste plantan. Från de ursprungliga tiotusen plantorna selekterades i omgångar till ett alltmer krympande antal. Ett tiotal plantor fick till slut godkännande och fördes ut på marknaden. Jag hade äran att döpa den första av dem, ’Rotes Juwel’ vid en träff med utländska ljungentusiaster hos Kurt Kramer i mars 1991.

Ett mål i förädlingsarbetet har varit att minska det blå inslaget i blommorna, vilket också har lyckats genom senare inbördes korsningar. ’Corinna’ och ’Cornelia’ är sådana sorter. De är sortskyddade inom EU vilket innebär att bara licensinnehavare får saluföra dem.

Skötsel

Men hur odlar och sköter man då denna främmande ljungart? Som all ljung behöver den lucker jord med god dränering. Man lägger ofta ljungplanteringar något högre än omgivningen. I normal trädgårdsjord gräver man in sand och ogödslad torv eller barkmull. Överdriv inte inslaget av torv men slösa med sand. Vårljung är inte lika beroende av lågt pH som andra ljungarter. Den kan odlas på neutral jord men utvecklas bäst på surjord.

Det här biet har hittat en efterlängtad, tidig näringskälla. Vårljungen ger energi till pollinatörer som kan vara närmast utsvultna efter en lång vinter. Foto: EdytaT (CC-BY-3.0)

Vårljung är enormt blomrik och de vissna blommorna är ingen prydnad, så man klipper bort dem. Jag brukar beskära innan alla blommor har vissnat helt. Då har jag tittat på dem i två månader och tycker att det räcker. Väntar man för länge tvingas man klippa bort mycket av den nyväxt som redan har startat ovanför blomzonen. Det är också fördelaktigt att plantan inte behöver slösa energi på att gå ut med alla frön. Jämna till plantan genom att klippa runt utkanten (gärna med maskinsax) och putsa sedan lätt ovanfrån. Då får man bort det mesta av blommorna och plantan blir tät och formfast.

Litet ljungparti med övervikt av vårljung i olika sorter. Man ser tydligt vilken effekt de ger utanför blomningstiden. Bilden är tagen den 28 september.

Så använder man vårljung

Vår egen ljung har en kärv karaktär och behöver en passande omgivning för att komma till sin rätt, men vårljung är betydligt mer lättplacerad i en konventionell trädgård. Den harmonierar fint med våra älskade blåsippor och snödroppar. I naturen växer vårljung ibland tillsammans med balkantibast, Daphne blagayana, en fin kombination där tibastens nakna grenar döljs av vårljungen.

Större plantering att föredra

Vill man gynna humlor och bin så skall man sätta många vårljungplantor. Mina drygt tvåhundra plantor spridda över hela trädgården är kanske lite överkurs, men ta till en rejäl planteringsbädd. Det är osannolikt att en enstaka planta upptäcks av bina. En större plantering är lättare att hitta för ett rekognoserande bi och det hämtar kompisarna. Jag brukar ha bin och humlor i ljungen redan i mars. Medan sälgen blommar försvinner de en tid, men de kommer igen efteråt eftersom vårljungen forfarande är i blom då. När jag börjar beskära i maj blir de sura och uppträder militant.

I år hade jag ett bi i trädgården som jag aldrig hade sett förut. När det flög såg det ut som en röd strimma i luften. Jag iakttog när det kröp ner i jorden mellan barren under en tall. Det var ett litet, väldigt vackert bi med en lurvig röd bakkropp. Jag var rädd att jag hade fått in nånting som vi inte skall ha i vår natur så jag konsulterade en biodlare. Jag fick veta att det var ett solitärbi, ett rödpälsigt jordbi som egentligen hör hemma längre söderut i Europa och som alls inte ställer till någon skada. Jag hoppas få se det igen till våren.

Vårljung är en självklarhet i en vintergrön trädgård. Här täcker den mark under barrväxter i Margareta och Claes Dahlins trädgård i zon 3. Foto: Margareta Dahlin

Effekt i trädgården

Även om vårljung är en enastående bra biväxt så är det väl ändå dess prydnadsvärde i trädgården som lockar till odling. Förutom den långvariga och färgrika blomningen ger den oss en låg, tät vinterbestående matta som kan växla färg beroende på vilka sorter man planterar. Det finns plantor som har gult bladverk hela året och sådana som blir orangefärgade under inverkan av UV-ljus. Hos några skiftar bladverket i gult, rost och grönt under våren. Grönt finns i nyanser från ljust till mörkare och med brunröd ton. Knopparna utvecklas under hösten och ger en viss färgeffekt redan då. Det finns sorter med blommor i olika rosa nyanser, röda, rödlila och vita.

Vårljung är långlivad. Jag har plantor som är i full vigör efter trettio år. Som all ljung skall vårljung ha näringsfattig jord. Ingen planta har någonsin fått någon gödsel.

Förökning

Vårljungplantor är överkomliga i pris men man kan själv föröka. Det enklaste är att göra avlägg. Fäst på våren ner några skott i periferin av en planta med en krok eller en sten och håll fuktigt.

Det brukar finnas rötter redan på hösten men vänta med att skilja av till kommande vår.  Kruka upp i en lucker blandning av kalkfri kompost, sand och torv eller barkmull. Beskär topparna så att plantan förgrenar sig. Man kan behöva korta in långa skott även senare under sommaren. Plantan skall första sommaren stärka rotsystemet och spara på knoppbildning men denna går inte att helt undvika.Vattna vid behov men låt mediet torka en liten aning mellan vattningarna. Ständig blöta är skadligare än måttlig torka. Har det gått bra så kan man plantera ut på sensommaren. Det skall ske före utgången av augusti om man vill vara på den säkra sidan. Inte sällan rotar sig utliggande grenar spontant och man har bara att skilja av och kruka upp.

Långsammare förökning

Sticklingförökning av vårljung går långsammare och är litet svårare än av annan ljung. Nyväxten förvedas fort så bästa tiden att ta sticklingar är i juni. Sticklingar skall vara fasta nog att stå upprätt i mediet utan att vara förvedade. Ta de utväxande årsskotten från kvistar som inte beskurits i maj, gärna på skuggsidan av plantan. Dra dem med häl eller klipp, tre till fyra centimeter långa. Plocka försiktigt bort några av bladen i botten. Stick i finfördelad ogödslad torv, eventuellt med tillsats av lite finkornig, tvättad sand. Använd grunda krukor. Låt mediet dra upp vatten underifrån och vattna sedan in sticklingarna med stril. Låt rinna av och ställ krukorna i en förökningsbox eller i annan låda täckt med plast.

Förvara i växthus, drivbänk eller utomhus i skydd för direkt sol. Sticklingarna har rotat sig när de visar nyväxt. Vänd försiktigt krukan upp och ner och inspektera. Om rötterna har nått botten är det dags att kruka upp. Plantera i samma medium som för avläggsplantor och beskär topparna för att få förgrening. Övervintra i isolerad drivbänk. Jag har minst tre centimeter frigolit i bänkarna och lock av kanalplast. Håll en liten springa öppen för ventilation. Ljung mår inte bra i sluten luft. Följande år brukar man få kruka om till större krukor men i samma medium. Viss beskärning kan behövas för att få täta plantor. De flesta kan planteras ut i augusti. Några kanske behöver ytterligare en vinter i drivbänk. Lycka till!

Den som planterar vårljung gör humlor, bin och sig själv en stor tjänst.

Dela artikeln:
Om artikelförfattaren

Brita Johansson

Brita Johanssons botaniska intresse grundades i realskolan. Man skulle samla in sjuttiofem växter i naturen, examinera, pressa, klistra upp och lära in. Det gav en grundkunskap som blev till nytta även i odling. Britas trädgård med morän som grund var inte lämpad för perenner. Växtmaterialet måste anpassas till rådande förhållanden och turligt nog var det just barrväxter och ljung som hon gillade. Trädgården är numera nästan helt vintergrön. Det har blivit många artiklar och föredrag både i Sverige och utomlands. Brita har skrivit tre böcker: Vår vintergröna trädgård (Ica Bokförlag 1999), Odla barrväxter (Signum 2007) och Odla ljung (Natur & Trädgårds Bokförlag AB 2016). Hennes arbete belönades 2002 med Kungliga Patriotiska Sällskapets medalj för förtjänster om trädgårdsodling. Hon är hedersmedlem i Nordamerikanska Ljungsällskapet, NAHS. Några Calluna-sorter från Britas frösådder finns i kommersiell odling. Sorten ’Kerstin’ tilldelades år 2002 Award of Garden Merit av the Royal Horticultural Society.

Mer läsning:

I Rom var myrten helgad åt Venus, kärlekens gudinna, i Grekland åt Afrodite och även till Hymenaios, äktenskapets och bröllopets gud. Kärleksdikternas musa Erato var krönt med en krans av myrten.