Vajande plymspirea bjuder oss att titta in i koloniträdgården. De krämvita blommorna och klorofyllstinna bladen kontrasterar mot det faluröda staketet. Foto: Lars Forslin

En av våra folkkäraste perenner, men, ändå ganska anonym, är plymspirean, Aruncus dioicus. Aruncus betyder getabocksskägg.Den finns överallt, men är så vanlig att man nästan inte tänker på den. Spirean bara finns där, man tar den för given. Det är  en vacker, härdig och därmed viktig perenn, som faktiskt borde användas mer, fast kanske på lite nya kreativa sätt.Det vanliga är att vi ser plymspirean användas som en örtartad solitärbuske. I många trädgårdar har dessa plantor stått i generationer, sedan […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.
Dela artikeln:
Om artikelförfattaren

Lars Forslin

Lars är en mångsysslare med bakgrund inom både ekologisk yrkesmässig grönsaksodling och prydnadsträdgård (förman på trädgårdscenter). Sin grundutbildning fick han på SLU Alnarp men han har sedan utbildat sig inom media och har jobbat med både trädgårdsdesign och webbdesign. Arbetade under några år med kampanjen Colour your life från PPH (Plant Publicity Holland) där han skrev artiklar och fotograferade. Hade även en tid en blogg om just perenner. Sedan 2014 har Lars arbetat som lärare på trädgårdsskolor, sedan några år på Hvilan Utbildnings filial i Stockholm där han undervisar i skilda ämnen som växtkännedom, beskärning, odling samt marklära och växtbiologi. På senare år har grönsaksodlingsintresset vaknat till liv efter att ha legat i träda i många år och är nu huvudsakliga fritidssysslan. Foto och musik är andra intressen. Foto kombineras gärna med trädgård – växter och landskap är huvudmotiven. Inom musik spelar han främst jazz på saxofon och flöjt, även om dessa just nu får stå tillbaka för tunnlandet med grönsaker.

Mer läsning: