Search
Close this search box.

hej@naturochtradgard.se

Search

Alla artiklar av

Lars Forslin

Odla din majs själv och ät direkt!

Ett mäktigt sädesslag. Utsädet kan bokstavligen ge tusenfalt åter.Majs är inte något som har en lång odlingstradition i Sverige, men betydelsen ökar – främst som en foderväxt där hela plantan tas till vara för djuren. Men även sockermajsen odlas både kommersiellt och av amatörer i trädgårdarna.Allra bäst kanske en kolv avnjuts när hela barnasinnet tas fram och man äter den nyskördad och nykokt med en rejäl klick smör. Alla gillar majs – från småbarn till gamlingar, är majs, eller rättare […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Brunnera – skönhet i blommor och blad

Här får man två i ett – både blommor och blader. Förädlingen av framför allt blad har givit mycket vari­erade uttryck men alltid med maffiga vackra mattor av stora blad.

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Vildvin – prunkar mest om hösten

Med sin växtkraft kan vildvin klä in hela husfasader i grönska. De kan också användas till att täcka slänter eller klippväggar. Vildvinens höstfärger är ena­stående.

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Plymspirean – en skir tuffing

En av våra folkkäraste perenner, men, ändå ganska anonym, är plymspirean, Aruncus dioicus. Aruncus betyder getabocksskägg.Den finns överallt, men är så vanlig att man nästan inte tänker på den. Spirean bara finns där, man tar den för given. Det är  en vacker, härdig och därmed viktig perenn, som faktiskt borde användas mer, fast kanske på lite nya kreativa sätt.Det vanliga är att vi ser plymspirean användas som en örtartad solitärbuske. I många trädgårdar har dessa plantor stått i generationer, sedan […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Odla din majs själv och ät direkt!

Ett mäktigt sädesslag. Utsädet kan bokstavligen ge tusenfalt åter.Majs är inte något som har en lång odlingstradition i Sverige, men betydelsen ökar – främst som en foderväxt där hela plantan tas till vara för djuren. Men även sockermajsen odlas både kommersiellt och av amatörer i trädgårdarna.Allra bäst kanske en kolv avnjuts när hela barnasinnet tas fram och man äter den nyskördad och nykokt med en rejäl klick smör. Alla gillar majs – från småbarn till gamlingar, är majs, eller rättare […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Brunnera – skönhet i blommor och blad

Här får man två i ett – både blommor och blader. Förädlingen av framför allt blad har givit mycket vari­erade uttryck men alltid med maffiga vackra mattor av stora blad.

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Vildvin – prunkar mest om hösten

Med sin växtkraft kan vildvin klä in hela husfasader i grönska. De kan också användas till att täcka slänter eller klippväggar. Vildvinens höstfärger är ena­stående.

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Plymspirean – en skir tuffing

En av våra folkkäraste perenner, men, ändå ganska anonym, är plymspirean, Aruncus dioicus. Aruncus betyder getabocksskägg.Den finns överallt, men är så vanlig att man nästan inte tänker på den. Spirean bara finns där, man tar den för given. Det är  en vacker, härdig och därmed viktig perenn, som faktiskt borde användas mer, fast kanske på lite nya kreativa sätt.Det vanliga är att vi ser plymspirean användas som en örtartad solitärbuske. I många trädgårdar har dessa plantor stått i generationer, sedan […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.