Har du stött på en död groda eller kanske en orm i trädgården? Nu vill Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) ha allmänhetens hjälp med att leta efter döda djur i trädgårdar. Vilthälsa inpå knuten är en ny satsning som ska bidra till ökad kunskap om hur de vilda djuren mår i vår absoluta närhet.
Vilthälsa inpå knuten är så kallad medborgarforskning, och uppmanar allmänheten att hålla utkik efter döda vilda djur i trädgården. Den som träffar på ett dött vilt djur kan rapportera in det till SVA och i vissa fall även skicka in djurkroppen. Det kan till exempel handla om ekorrar, grodor, fåglar, ormar eller andra djur. Fler rapporter och prover från allmänheten bidrar till att SVA kan få en bättre översikt av hälso- och sjukdomsläget av de vilda djuren i Sverige. Målet är att få in rapporter och viltprover för undersökning från hela landet.
– Genom att undersöka varför djuren har dött kan vi ta reda på hur de egentligen mår. Och du kan vara med och hjälpa till, säger Gustav Averhed, viltveterinär och biträdande statsveterinär vid SVA.
Viltsjukdomar kan smitta oss
I en alltmer urbaniserad värld är trädgårdar av betydelse för den biologiska mångfalden. Och det är viktigt att veta hur djuren i vår närhet mår. Sjukdomar hos vilda djur kan leda till att en population minskar, men också i värsta fall att en art utrotas i ett område. Vilda djur kan dessutom i vissa fall bära på zoonotiska sjukdomar som smittar människor. Det kan till exempel handla om salmonella, sorkfeber, duvpest, influensa, dvärgbandmask eller papegojsjuka. Och därför är det angeläget även för människors skull att få en bättre bild av smittläget hos djuren.
Att samla in rapporter om döda, vilda djur är i sig inget nytt för SVA. De undersöker det material de får in för att ta reda på dödsorsak och kartlägga eventuella sjukdomsutbrott. Alla döda djur från hela landet kan rapporteras in till SVA, men den nya övervakningen Vilthälsa inpå knuten riktar sig till de som kan tänkas hitta mindre djur i sina trädgårdar eller i närheten av bostäderna. Målet är även att skapa ett stort nätverk av personer från alla län som återkommande kan rapportera fynd. Som medlem i nätverket får man nyhetsbrev med information och upplysningar om olika viltsjukdomar.
Nätverk av rapportörer
– Vi vill skapa ett nätverk av rapportörer som kan vara våra ögon och händer på plats. Då kan vi få en bättre överblick över de vilda djurens hälsa och sjukdomar, men också indikationer på när och var ökad dödlighet eller sjukdomsutbrott sker, säger Gustav Averhed.
En del djurarter får SVA sällan rapporter om, ormar och groddjur är ett sådant exempel, så om man stöter på döda ormar eller groddjur så vill SVA väldigt gärna ha in dem för undersökning. Notera att levande ormar och groddjur är fridlysta. Men för att få mer kunskap och bättre koll på hälsoläget och sjukdomar för dessa arter behöver SVA få in rapporter om, och undersöka färska döda exemplar. Även ömsade reptilskinn är av intresse.
I en alltmer urbaniserad värld blir trädgårdar allt viktigare för den biologiska mångfalden. Viltsjukdomar kan orsaka nedgång av en population men även lokal utrotning av en art. Vilthälsa inpå knuten är ett mycket bra sätt att få en bra översikt av hälso- och sjukdomsläget. En viktig aspekt är att vilda djur i närheten av människan kan bära på zoonotiska smittor och sjukdomar som salmonella, sorkfeber, fågelinfluensa, dvärgbandmask, papegojsjuka eller annat.
Gustav Averhed, SVA
Antalet fästingburna TBE-infektioner som inte upptäcks av vården är mycket högre än man tidigare trott. Det visar en ny studie som undersökt svenska blodgivare.
