Dyngbaggen följer Vintergatan för att hitta i mörkret

Ovanpå bollen med spillning tar dyngbaggen ut riktningen för natten. Vintergatans ljus visar vägen. Foto: Chris Collingridge

Dyngbaggen orienterar sig med hjälp av stjärnorna. Att vara aktiv på natten har sina fördelar. Parasiterna är färre, liksom antalet rovdjur. Det är heller inte lika stor konkurrens om föda som när det är ljust. För djur som letar mat över stora områden är lägre temperatur att föredra framför dagens hetta.Men det gäller att kunna navigera rätt i mörkret. Flyttfåglar som lyfter när solen går ner använder både magnetkompass och stjärnkompass när de navigerar efter stjärnor.Dyngbaggar använder inte enskilda ljuspunkter […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Gojibär, eller bocktörne, har länge marknadsförts som ett exotiskt superbär – men är i själva verket en tålig och lättodlad buske som trivs utmärkt i svenska trädgårdar. Med rätt placering, väldränerad jord och lite beskärning kan den ge riklig skörd även i kärvare klimat.

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Gojibärets väg från kinesisk medicinalväxt till svenska trädgårdar

Gojibär har odlats och använts i Kina i minst två tusen år. I traditionell kinesisk medicin omnämns bären – liksom blad och bark – i klassiska örtböcker från Handynastin och framåt, där de kopplas till vitalitet, syn, lever- och njurfunktion. Växten är ingen exotisk raritet i sitt ursprungsområde, utan snarare en vardaglig nyttoväxt i jordbrukslandskapet. Trots att gojibäret alltså har en lång dokumenterad historia i Asien är dess inträde i svensk litteratur och odling förvånansvärt sent. I äldre europeiska floror

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.