Blyg bekantskap som är äldre än bina

Buskmagnolians enastående vackra blommor är ibland lite svåra att se.Foto: High Mountain

Buskmagnolian är en väldigt vacker buske som för en lite undanskymd tillvaro i trädgård­en, och det tycks den trivas bra med. Men man får inte glömma bort den ändå, för den har mycket vackert att komma med, hela säsongen. Och den doftar dessutom underbart. Att veta att de fanns på jorden redan på dinosauriernas tid gör det extra roligt att ha dem hemma i trädgården …

Släktet Magnolia omfattar cirka åttio arter som oftast är mindre träd eller stora buskar. De kommer från Himalayas sluttningar, Östasien och några från Nordamerika. En del av dessa är städsegröna, men här i Sverige odlas enbart lövfällande arter och sorter. Just buskmagnolian, Magnolia sieboldii, stammar ursprungligen från Japan och Korea där den trivs särskilt bra i vulkaniska buskmarker. Magnoliorna är ett mycket gammalt släkte som fanns innan bina. Blommorna utvecklades därför för att pollineras av skalbaggar. Man har funnit fossila lämningar av magnolia som är 20 miljoner år gamla.

Uppkallad efter växtsamlare

Magnolia är uppkallad efter Pierre Magnol (1638–1715), som var en fransk läkare och botanist. Han var professor i botanik i Montpellier, och även prefekt för den Botaniska trädgården där.

Namnet sieboldii har den fått från den tyske växtsamlaren Philipp Franz von Siebold (1796–1866) som i början och mitten av 1800-talet samlade växter framför allt i Japan. 

Jag har hört att den också kallas Tehusmagnolia, men vet inte säkert var det namnet kommer ifrån. På engelska heter den Oyama Magnolia eller Siebold’s Magnolia.

Buskmagnolian är Nordkoreas nationalväxt, och där kallas den Mongnan (목란 ; 木蘭).

För femtusen won (ungefär en femtiolapp) får man både ett porträtt av tidigare ledaren Kim Il-sung och stiliserade buskmagnoliablommor. Växten är Nordkoreas nationalväxt. Foto: Igal Vaisman

Perfekt woodlandväxt

Buskmagnolian blir en relativt låg men ganska bred buske med lite spretigt och gracilt växtsätt. Den blir sällan högre än två–tre meter. Den trivs bäst i jord som är både fuktighetshållande men ändå väldränerad.

Vinterfukt är största anledningen till att magnoliorna dör. Däremot behöver de mycket vatten sommartid, så är det en torr sommar måste de stödvattnas. Jorden bör vara näringsrik men kemiskt sur, fast min magnolia står i vanlig trädgårdsjord och det går alldeles utmärkt det med. Kanske för att den också står ganska skyddat i vandrande skugga – perfekta förhållanden för en buskmagnolia. Rotsystemet är ytligt och rötterna är kraftiga och känsliga, så man ska vara försiktig med att gräva precis runt sin magnolia. Någon beskärning är sällan nödvändig men vill man hålla efter den i storlek går det bra att putsa försiktigt med sekatören flera gånger under växtsäsongen. Mer omfattande beskärskningar bör undvikas men om det ändå är nödvändigt rekommenderas att göra det under augusti–september. Buskmagnolian är en perfekt woodlandväxt, som bör vårplanteras. Det är en av de härdigaste magnoliaarterna. Den klarar sig vanligtvis till zon 3–4 (med riktigt bra skyddat läge även i zon 5), och växer faktiskt så långt norrut som i Arboretum Mustila  i Finland!

Buskmagnolian är mycket vinterhärdig, men den är känslig för vårfrost. Blommorna får fula bruna fläckar och i värsta fall kan alla blad ramla av! De kommer igen, men busken kommer då att blomma ganska dåligt under sommaren.

Det är inte bara blommorna som är spektakulära utan även frukterna som kommer i september. De ser ut som stora röda kottar. Foto: Wiert nieuman

Nickande blommor

Bladen är brett elliptiska, 9–15 cm långa och 4–9 cm breda och tunna. Ovansidan är friskt grön medan undersidan är blådaggig med vita och bruna hår. På hösten får bladen en vackert gul färg. Blommorna kommer samtidigt med bladen. De är rent vita och mycket väldoftande, klot- till skålformade, 7–10 cm i diameter med röda ståndare. Tyvärr nickar de gärna, så man får ofta krypa in under busken om man vill njuta av blommans vackra insida.

Det är dock ingen överdådig blomning som på övriga magnolior, utan den nöjer sig med att ha ett fåtal blommor igång hela säsongen.

Magnolior vill ha god näringstillgång, även om de inte ska gödslas efter midsommar för att hinna avmogna i tid och slippa vinterskador. Använd gärna mulch som både ger fukt och näring, men också isolerar mot kraftig vinterkyla. Särskilt viktigt för yngre plantor vars rötter är mycket känsligare för låga temperaturer än stam, grenar och kottar.

Frukterna spricker upp och visar knallorange bär, som sedan i sin tur innehåller små svarta fröer. Det går bra att föröka buskmagnolian med frö men det tar tid och är lite pilligt. Foto: Simon Baylis

Fröförökning med stratifiering

Frukterna är väldigt vackra. De kommer i september och ser ut som stora röda kottar. 

Sedan spricker de upp och visar knall­orange bär.

Det går bra att föröka buskmagnolian med frö även om det tar lång tid, ibland flera år. Det är viktigt att de sås färska, låt dem alltså inte ligga och torka. Magnolians frön är svarta men det skyddande orangeröda höljet (bäret) innehåller groningshämmande ämnen så det måste skalas bort. Enklast görs detta genom att sticka nageln i höljet och dra bort det. Sedan behöver fröna sköljas försiktigt i ljummet vatten. Fröna kräver också stratifiering, det vill säga kylbehandling, för att kunna gro. Lägg dem i lätt fuktad vermiculit, torv eller rhododendronjord, placera i en zippåse och sedan in i kylen där de får ligga några månader. Lufta dem lite ibland. Titta till dem då och då så inte något frö har börjat mögla. Då måste man ta ut alla fröerna igen, tvätta av dem noga och börja om med ny torv.

När man tagit ut dem ur kylen får påsen ligga i rumstemperatur ytterligare några månader. Då är det viktigt att fröna får luft genom en liten springa i påsen, och att de inte torkar ut.

Blommorna kommer samtidigt med bladen. De är rent vita och mycket väldoftande, klot- till skålformade, 7–10 cm i diameter med röda ståndare. Foto: Az_BXL

 

Gror ibland efter flera år

Efter cirka tre månader är stratifieringsprocessen färdig och det är dags att ta ut och så fröerna i kruka. Ställ dem gärna på ett varmt underlag som en varm fönsterbänk eller på en värmematta. Det är mycket viktigt att frösådderna aldrig torkar ut.

När fröna börjat gro i sin påse måste de planteras om i lucker såjord direkt. Häll ut alltihop på såbädden och täck mycket tunt med jord och sätt sedan plast över.

Skulle fröna inte gro på några månader kan det vara nödvändigt att upprepa proceduren med stratifiering. Det är inte helt ovanligt att några frön vill gå igenom två eller fler vintrar innan de är redo att gro.

Det går också bra att så dem utomhus från början så de får uppleva riktig vinter. De sås då ganska ytligt i jorden utomhus på hösten, helst i kallbänk.

När de små plantorna börjat växa till sig är det viktigt att skydda dem mot frost.

Det går också bra att ta sticklingar som tas i juni–juli. Även avläggare är en möjlig förökningsmetod.

Dela artikeln:
Om artikelförfattaren

Helen Johansson

Helen Johansson har jobbat på Scandinavian Green Roof Institute i Malmö sedan 2018 och är numera även vd. Helen har en brokig bakgrund – född och uppväxt på landet med kärlek till naturen men har sedan jobbat i en mängd olika branscher. Men längtan efter att få arbeta med sitt absolut största intresse (växter och trädgård) gjorde att hon 2008–2010 utbildade sig till trädgårdsmästare på Akademi Båstad med Norrvikens trädgårdar som skolsal. Samtidigt började hon dela med sig av sina erfarenheter på flera olika bloggar, först från utbildningen och senare från arbetet som trädgårdsmästare. Den egna trädgården med många exotiska och ovanliga växter blev snabbt en attraktion där Helen höll egna trädgårdsvisningar. Första erfarenheten av gröna tak kom 2010–2011 då hon var med och anlade en av Skandinaviens största takparker på Emporia köpcenter i Malmö. En kärlek till det gröna parad med lika delar vetgirighet och önskan att få dela med sig av sin kunskap har under åren resulterat i flera bloggar och olika tidningsartiklar men fokuseras numera framför allt på kurser och föreläsningar, och Helen är en uppskattad guide när det gäller trädvandringar, besök på gröna tak och andra dagvattenlösningar. Läs mer på greenroof.se

Mer läsning:

I Rom var myrten helgad åt Venus, kärlekens gudinna, i Grekland åt Afrodite och även till Hymenaios, äktenskapets och bröllopets gud. Kärleksdikternas musa Erato var krönt med en krans av myrten.