Vanlig fästning (Ixodes ricinus). Foto: Anders Lindström, SVA

Nu har 24 fästingar fått svenska namn.– Många fästingar har favoriter som värddjur och vi människor träffar sällan på dem. Till exempel påträffas backsvalefästingen uteslutande på backsvalor och den kortbenta fladdermusfästingen uppvaktar bara fladdermöss, säger initiativtagaren till namngivningen, forskare Anders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).Den fästing som man träffar på allra oftast är Ixodes ricinus som fått det svenska namnet ”vanlig fästing”. Som de allra flesta andra fästingar har den fyra livsstadier: ägg, larv, nymf och vuxen. Under alla […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Gojibär, eller bocktörne, har länge marknadsförts som ett exotiskt superbär – men är i själva verket en tålig och lättodlad buske som trivs utmärkt i svenska trädgårdar. Med rätt placering, väldränerad jord och lite beskärning kan den ge riklig skörd även i kärvare klimat.

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Gojibärets väg från kinesisk medicinalväxt till svenska trädgårdar

Gojibär har odlats och använts i Kina i minst två tusen år. I traditionell kinesisk medicin omnämns bären – liksom blad och bark – i klassiska örtböcker från Handynastin och framåt, där de kopplas till vitalitet, syn, lever- och njurfunktion. Växten är ingen exotisk raritet i sitt ursprungsområde, utan snarare en vardaglig nyttoväxt i jordbrukslandskapet. Trots att gojibäret alltså har en lång dokumenterad historia i Asien är dess inträde i svensk litteratur och odling förvånansvärt sent. I äldre europeiska floror

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.