Det tar ofta inte många minuter innan traktens fåglar lägger märke till att mataren är påfylld. Nötväcka, blåmes och talgoxe brukar vara de första gästerna. Nötväckan, en individ överst och en annan till höger, är hamstrare och gömmer gärna frön i springor i bark för att ha till senare. Foto: Jan Gustavsson
Vi matar fåglar mest för vårt eget nöjes skull. Även utan solrosfrön och talgbollar skulle fågelfaunan vara ungefär densamma, men det är något med den där närkontakten med det vilda som vi människor gillar. Så pass att vi lägger 400 miljoner kronor per år på frön och matningsanordningar i Sverige. Men det finns billiga alternativ för en framgångsrik matning.
Vintertid har fåglarna släppt på sitt revirtänk och samlas i grupper för att söka föda och vara fler ögon som håller utkik efter rovdjur. Givetvis närmade de sig mänskliga boningar redan förr för att ta del av de rester som vi och vår boskap lämnade efter oss, och säkert var det människor som inte ens i svåra tider kunde motstå att slänga till fåglarna något litet. I dag är fågelmatning omgärdat av en massa förmaningar och specialprodu…
Vill du läsa mer?
Skaffa en prenumeration för att låsa upp hela artikeln.
Trädgårdsodlaren och författaren Philipp Weiss menar att hasselnöten är framtidens supermat. Genom att odla fler hasselbuskar i Sverige kan vi få näringsrika nötter, minska importberoendet och skapa mer hållbara ekosystem.
