Har du lyft på locket till en varmbänk en frusen marsdag och känt de varma ångorna och doften av jord? Då vet du varför det är underbart med varmbänksodling.
Mina varmbänksförsök startade för tretton år sedan. Vi bodde i ett grupphus med tillhörande liten trädgård och där höll mitt trädgårdsintresse på att fullständigt ta över huset på vårarna. Alla fönster och bänkar var belamrade med frösådder. Vårt lilla växthus och köksträdgården låg på norrsidan av boningshuset dit solen kom sent på våren. Växthuset var dessutom av enkelglas och på tok för dyrt att värma upp redan i februari. Så jag beslöt mig för att testa varmbänksodling.
Odling i varmbänk har många fördelar jämfört med odling inomhus eller i växthus. Man sparar energi eftersom inomhusodling kräver tilläggsljus och växthusodling tidigt på säsongen kräver tillskottsvärme. Plantorna i en varmbänk blir mer kompakta, mer anpassade för livet utomhus, och angrips mer sällan av skadedjur eftersom de helt enkelt inte vaknat ute i naturen ännu. Nackdelar kan vara att varmbänken kräver lite mer passning.
Gammal metod
Redan de gamla romerska kejsarna, till exempel Tiberius 42 f Kr. ville ha sallad under vintern så trädgårdsmästarna fick lägga varmbänkar, men förmodligen är odlingsmetoden äldre än så.
Under första världskriget blev odlarna runt Paris mästare på att intensivodla i bänkar. De försåg inte bara marknader i huvudstaden med tidiga grönsaker, utan skeppade även laster till Covent Garden i London. Enligt boken The French Garden in England, C D McKay, sändes över 5 000 lådor sallat, 500 lådor morötter, 100 lådor sparris och 50 lådor selleri till London varje dag mellan jul och mars.
Detta inspirerade engelsmännen att skapa sina egna French Gardens.
Kjells snabbvariant
En härligt enkel beskrivning av varmbänksodling hittar man i Kjell Åbergs bok, Gröna sidan upp. Han ger oss rådet att stapla två pallkragar på varandra, fylla med hästgödsel och sen jord, och sist lägga en plastklädd pallkrage överst. Krångligare än så behöver det inte vara.
Olika sätt att bygga varmbänk
Har du en egen gödselstack behövs bara odlingsramen, den som skall hålla jorden på plats, och glas eller plasttäckning. Inte så många av oss har fördelen av en egen gödselstack så vi får hämta hem det använda stallströet istället.
Ju större bänk du har tid och ork att bygga desto lättare är det att få den varm. I södra Sverige kan en pallkrage räcka, i norr skulle jag rekommendera större.
I min förra trädgård, som låg i ett småhusområde i zon 2, byggde jag en odlingslåda, cirka 1,5 x 0,8 x 1,0 meter (längd x bredd x höjd) av begagnade plank. Den snickrades bara 80 cm bred eftersom den placerades så att jag bara kom åt att arbeta med den från framkanten.
Jag isolerade bänken invändigt med frigolitskivor och plastade till sist insidan för att slippa få frigolit i jorden och för att undvika läckage av eventuellt gödselvatten.
Jag kan medge att jag undrade lite vad grannarna skulle säga, och om det skulle lukta. Men de sa ingenting och någon lukt fick jag inte. I tättbebyggt område kanske ett samtal till miljöförvaltningen är bra att göra innan du startar, de kan ha åsikter. Jag har aldrig haft problem med råttor i mina varmbänkar, däremot har sork hittat dit ibland, mer om de senare.
Du behöver: plank, ramvirke, spik, isolering, byggplast, häftpistol.
Placeringen viktig
Vill du prova att odla i varmbänk är det första du skall tänka på placeringen. Eftersom solen står lågt under senvinter och vår är det viktigt att hitta en solig plats, plant eller i lätt södersluttning.
Vindskydd är också viktigt. En bitande vind gör bänken svårstartad och driver bort värmen under glasen. Riktigt blöt mark är heller inte lämplig eftersom du helst skall gräva ner bänken lite.
Ett annat tips är att placera bänken där du senare vill ha grönsaksland eller en rabatt. Du får en fantastisk jordförbättring av det färdigbrunna stallströet (hästgödsel blandat med halm). På det sättet flyttade jag runt min varmbänksodling och fick därigenom djupa, mullrika rabatter.
Varmbänk med halmbalar
Nu när vi bor mer lantligt har jag byggt min varmbänk av små halmbalar istället. Det gör den lätt att bygga och ta bort igen, och halmen kommer sedan till användning i gångarna på mina vanliga odlingar. Halmbalarna jag använt har cirkamåtten 80 cm x 50 cm x 35 cm, men det varierar beroende på var du skaffar balarna.
Förbered innan tjälen
Förberedelserna för nästa års varmbänk börjar redan på hösten innan.
Jag gräver ur marken till 20–30 cm (har högt grundvatten, så mer funkar inte), på lika stor yta som bänken skall täcka och fyller gropen med löv för att undvika att jorden tjälas. Går tjälen djupare hos dig kan det vara bra att också gräva lite djupare.
Har jag glömt gräva, eller helt enkelt inte haft lust att ge mig ut i höstregnen, så lägger jag en isolerskiva på den frusna marken när det är dags att bygga bänken. Ett lager begagnade femcentimeters frigolit- eller isodränskivor fungerar bra.
Leta sedan begagnade fönsterbågar eller andra träramar. Glasade fönsterbågar är ju vackrast men kan bli tunga att lyfta, så kraftigare byggplast är ett alternativ. Att skaffa bänkfönster innan man bygger bänken är en bra idé eftersom det är lättare att bygga bänken efter storleken på fönstren än att i efterhand hitta fönster i rätt storlek till bänken.
Planera storleken så att du når in till mitten på bänken från fram- respektive bakkanten. 120 cm djup är en bekväm storlek, men du kan bredda den lite om du når. Min var i år 180 cm inklusive halmbalarna (mer om det nedan). Tänk på att höjden också påverkar hur långt in du når.
Ett par ordentliga träkilar för att kunna lufta bänken är också bra att ha.
Gamla mattor, bubbelplast eller vassmattor, för den som har lust och tid att tillverka sådana, behövs också för att täcka med under kalla nätter.
Du behöver: löv, gamla fönsterbågar, isolerande mattor, träkilar.
Vi bygger så här
Förbered enligt ovan. Lägg halmbalarna längs framkanten på bänken och längs sidorna. I bakkant ställer jag dem på sidan så att de blir lite högre. Bygg sedan på ett varv till, men förskjut blocken så de ligger mitt över skarvarna på första varvet, precis som när man murar. Stick ner lite bambukäppar eller annat genom balarna för att förankra konstruktionen. Snickra en ram av brädor och placera uppe på kanten av bänken. Ovanpå ramen skall fönstren ligga. Ramen gör bänken stabilare och gör det lättare att använda kilar under glasen vid vädring. Fyll igen ev springor och glapp med lös halm. Färdigt.
Du behöver: småbalar av halm, bambukäppar eller liknande, brädor till ram, spik.
Dags att starta bänken
Under vårt februarilov, vecka 8, brukar jag börja. Den som har plats för en stor bänk kan starta tidigare, jag tänkte testa två veckor tidigare nästa säsong. Den som bor långt norröver kanske måste vänta några veckor istället för att få tillräckligt med soltimmar.
Värmande gödsel
Här på landet vimlar det av hästar (visste du att de är fler än mjölkkorna?) så strö från stall är det lätt att hitta. Många hästägare har svårt att bli av med sin gödselstack, och uppskattar att man kommer och hämtar. Kanske får du köra lite längre om du bor i stan, men omöjligt är det inte. Hör med ridskolor/ryttarföreningar.
Det bästa är om du kan hitta ett stall där de använder halm i boxarna, det är vad jag använt, ibland uppblandat med en liten del spån eller torv. Jag har aldrig lagt en bänk på strö från stall som enbart använt torv eller spån, men enligt litteraturen kan man använda både spån, löv, ull, gamla kläder och annat. Löv kan användas för att dryga ut stallströet och har en lugnande effekt på komposteringen, värmen blir inte lika intensiv, men varar i gengäld längre.
I äldre litteratur beskrivs hur man lade ut ströet på ”sträng”, vände det ett par gånger och sedan, när det börjat ta värme, samlade ihop det för bänkodlingen. Det kanske kan förklaras med att halmen var längre förr och heller inte så rådbråkad av maskiner, och därmed var svårare att få igång.
Välj obrunnet strö
När jag hämtar strö från stall är det viktigt att det inte redan börjat alstra värme (brinna). Det gör ingenting om en liten del av ströet har börjat bli varmt.
Jag väljer istället av det nyaste ströet. Nytt strö är torrare och ljust till färgen, färdigbrunnet är mörkbrunt och fuktigare.
Ta hem mycket strö. Det gick åt 4–5 släpkärror till min bänk i år, men den var stor, 7 x 1 x 0,7 meter, nästan 5 kubikmeter, i innermått. En bänk i pallkragestorlek är en knapp kubikmeter i volym om du bygger den 80 cm hög. Tänk på att detta är trampad volym, så ta hem mer.
Ju högre bänk du lägger desto längre tid kommer den att alstra värme och den blir också lättare att få igång.
Trampa och vattna
Hemma igen packar du ströet i bänken, ända upp till framkant. Kliv sedan upp i bänken och trampa ströet lätt. Fyll på med mer strö om det behövs. Trampa igen. Lämna cirka 15 cm upp till framkanten på bänken så jorden får plats. Mer behövs inte. Ströet kommer att sjunka samman och ge plats för växterna allteftersom de växer. Till sist vattnar du bänken med varmt vatten. Räkna med ett par hinkar per kvadratmeter, så det blir fuktigt. Urin i varmvattnet snabbar på starten. Ju mer urin desto bättre.
Ta tempen
Stick ner en ugnstermometer mitt i bädden så att du kan läsa av värmen. Lägg på bänkglasen och låt bänken stå utan extra täckning om det är soligt. Värmen från solstrålningen hjälper till att starta processen. Täck över glasen om det är kallt eller helt mulet. Sen är det bara att vänta.
Ibland startar processen direkt, ibland tar det någon vecka. Vill din bänk inte bli varm så fundera på om den är för torr. Det kan behövas lite mer vatten.
Temperaturen kan sedan snabbt stiga upp till 50–60 grader för att sedan avta igen. Ibland brinner bänken lugnare och når inte de där höga temperaturerna, men det viktiga är att värmen sedan stabiliseras runt 20–30 grader. Täck sedan ströbädden med cirka 10 cm jord. Vill man ha ogräsfritt köper man planteringsjord men vi återanvänder oftast den jord som blev resultatet av fjolårets bänk.
I varmbänken odlar man ofta intensivt, så tänk på att jorden skall vara näringsrik. Jag tilläggsgödslar med hönsgödsel.
Dags att plantera
Nu är det dags att fylla bänken med grönt. Längtan efter färska grönsaker är stor så här års, så för mig är det viktigast att använda bänken till ätbart. En varmbänk har ju trots allt begränsat med plats, så jag försöker odla sånt som är snabbodlat och tar lite plats. Ingen potatis eller squash alltså.
En första kultur med olika sallater, bladväxter, tidiga rotfrukter, salladslök och annat som inte är för känsligt är bra att börja med. Ärtor för skottproduktion och någon bladkål är också bra tidigt på säsongen. De växter jag räknar upp är bara förslag, du kan säkert hitta egna favoriter.
Tänk på att varva rader av bladgrönsaker med sådant som tar plats under jord. På så sätt kan du minska radavståndet betydligt. Det mesta kommer ju att plockas innan det blir fullvuxet.
Såtips
Dra upp rader i bänken, från norr till söder, så raderna inte skuggar varandra. Jag har sällan radavstånd på mer än 15 cm. Så tätt i raderna. Gror det bra och plantorna står för tätt gallrar du och äter upp det späda gröna allt eftersom det växer.
Ovan jord: sallad, rucola, babyspenat, mangold, syra, vårgyllen, strandkämpar eller dill.
Under eller vid jordytan: rädisor, majrovor, salladslök eller småmorötter. Tänk på att morötterna tar längre tid och inte vill bli övervuxna av sina grannar, ta lite extra radavstånd här. Hoppa över dem om du har ont om plats.
Ärtor för skottproduktion och olika sorters bladkål som till exempel Texsel Greens (etiopisk kål) växer också snabbt och fungerar bra tidigt på säsongen.
Täck fröet lätt och vattna.
Förkultivering
Har du plats inomhus så kan du tjäna ännu mer tid om du försår plantor, till exempel i ett pluggbrätt. Alla växter gror och växer ju inte lika snabbt, men jag sår ändå allt i brättet samtidigt. Det blir alldeles för komplicerat att hålla reda på olika förodlingstider. Huvudsaken är att jag sparat in den tid det tar för fröet att gro.
Jag brukar så de första brätten någon vecka innan jag börjar bygga bänken.
Pluggbrätt finns att köpa i välsorterade plantskolor/växtbutiker. De går även att beställa på nätet. Jag använder en storlek som har 150 plugg per brätt. Varje plugg är 3 x 3 x 6,5 cm, det är en tillräcklig storlek om man inte skall ha plantorna där länge.
I pluggbrättet använder jag såjord, den är mer finfördelad och lättare att få ner i brättet. Så ett par frö i varje plugg, du kan gallra om det blir för tätt. Vattna, täck med lite plast och ställ i ett ljust fönster, gärna med ett lysrör över. Ta bort plasten så snart det gror och passa med vattning.
Ömtåliga småplantor
När bänkens värme börjat stabiliseras sätter jag ut mina små pluggplantor. De måste skuggas med odlingsväv de första dagarna, det mildrar omställningen från inomhusvistelsen. Solen är starkare än man tror. Inom ett par veckors tid kan man börja skörda. Det är en härlig känsla att plocka sin egen sallad i slutet av mars.
Är vädret väldigt kallt eller bänken lite dåligt varm, kan det vara idé att behålla sina plantor i brätt eller krukor och bara ställa ut dem över dagen tills dess man känner sig säker på att bänken funkar som den skall. På så sätt har man ju möjlighet att ta in dem om natten ser ut att bli för kall.
Mina första varmbänkar kom till för att underlätta förodlingen på våren. Jag sådde både grönsaker och blommor, men de skulle ju planteras ut i trädgården senare på säsongen, så de fick också stå kvar i sina brätt och krukor. Mina fuchsior har nog aldrig varit så fina som de jag väckte från vintervilan genom att ställa ut dem i varmbänk.
Skötsel av bänken
En varmbänk behöver lite passning i början. Temperaturen stiger blixtsnabbt när solen når glasen, och små plantor är känsliga. Termometern är bra att ha kvar, men nu kan du lägga den ovan jord. Lufta bänken så snart temperaturen tillåter. Det är bättre att det är lite svalt än att det blir för varmt. Luftningen är också nödvändig för att det inte skall bli för blött. Jag brukar placera luftkilarna i bakkant (norrsidan) på bänkglasen, så på sätt har glasen fortfarande en bra vinkel mot solen. Det här är väl den enda delen av odlingen som kan vara svår att få till. Skall man iväg tidigt till jobbet, innan kylan mildrats, kan man behöva ha hjälp med att öppna, eller så får man bygga bänken så att det går att använda automatöppnare (sådana som används på växthusluckor). Likaså gäller det att inte glömma stängningen på kvällen. Täckning är nödvändig kalla nätter. Använd gamla uttjänta mattor, bubbelplats, frigolitskivor eller annat du kan komma över. Finast blir det förstås med vassmattor, de går att knyta själv om man har tillgång till vass. Lång råghalm, som användes förr, går knappast att få tag på.
Vattning av bänken är en lätt syssla. Dels drar den inte så mycket vatten när glasen skyddar, dels är ströet under jorden väldigt bra på att behålla fukten. Det är lättare att vattna för mycket än för lite.
Särskilt i starten är småplantorna känsliga, så var lite försiktigt med vattnet då.
När bänken kallnat
I nästa omgång (april/maj månad hos mig), passar det bra att sätta lite mer värmekrävande växter. Nu har bänken inte någon värme kvar i sig själv utan fungerar mer som en vanlig kallbänk, men våren är här och solen håller bänken varm.
Det är även nu en stor tidsvinst om du försått i pluggbrätten inomhus. Du har färdiga plantor att fylla i de färdigskördade raderna med och slipper vänta den tid det tar för fröna att gro..
Nu sätter jag växter som fungerar att odla fram till mitten på sommaren utan att gå i blom direkt och sådant som kräver mer värme. Förslag är till exempel isört, sodaört, mer sallat, bladamarant och kinesisk bladselleri. Har jag gott om plats sätter jag en rad med gröna brytbönor, någon av delikatessorterna med smala baljor.
Basilikan har också fått vänta tills nu, för den trivs inte alls med kylan tidigt på våren, och den drabbas även lätt av så kallad damping off, svamp på de nygrodda plantorna.
Resten av sommaren fungerar bänken som ett litet salladsland. Här växer de grödor som man bara behöver en kort rad av för att vara nöjd.
Bänkens sista säsong blir sedan sensommaren och hösten. Nu kan jag sätta ut kinesiska kålsorter som tatsoi, mizuna, pak choi och salladssenap samt vintersallad, vinterportlak, sallatscikoria och så rättika och nya omgångar med rädisor.
När sommaren kommer har varmbänken svalnat, i gengäld värmer solen, så nu kan man odla lite högre växter som till exempel basilika, brytbönor och bladamarant.
Återvinn och bygg nytt
Till hösten är det dags att planera för nästa säsongs varmbänk. Om du byggt av halm så gör inte misstaget jag gjorde, att spara den gamla bänken och bygga vidare på den. (Jag använde alltså framkanten på fjolårsbänken till bakkant i den nya).
Med värmen i den nya bänken vaknade alla som använt halmbalarna som övervintringsställe. Min nylagda bänk blev invaderad av sniglar, sork och möss. De gjorde i princip rent hus på ett par nätter.
Som tur var hade jag dragit upp fler plantor, men det tog tid att bli av med alla snyltgästerna.
Bättre är att tömma bänken på hösten och använda den fina jord som bildats till jordförbättring. Har du använt halmbalar har du ett bra vintertäckningsmaterial till dina vanliga odlingar, och du kan givetvis även använda halmen till isolering i din nya varmbänksgrop.
Ta sedan en välbehövlig vintervila innan det är dags att gå på gödseljakt igen.
Lycka till med varmbänksodlingen!
Därför blir det varmt i varmbänken
I Kompostering är en självuppvärmande, syrekrävande process där en anhopad, koncentrerad massa av organiskt material bryts ner. Exempel på en sådan process är när stallgödseln (ströet) i en varmbänk “brinner”.
Värmekrävande fas (mesofil fas)
För att mikroorganismerna ska kunna föröka sig krävs att ströet inte är för kallt. Därför tillför man varmt vatten eftersom utetemperaturen i allmänhet är för låg när varmbänken startas upp.
Innan nedbrytningen påbörjats massförökar sig aeroba (syrekrävande) mikroorganismer i ströet. När de äter av ströet går energin över till deras kroppar. Energin omvandlas till värme eller rörelseenergi i djuret som avges i komposten.
Eftersom den värmeavgivande ytan (yta/volym) är mindre för anhopat organiskt material än för tunna skikt av det (som i naturen) hinner inte värmen försvinna i samma takt som den alstras. Inom en tid av några timmar till dagar kan temperaturen stiga till 40°C. Vid ca 40°C dominerar en mesofil (värmekrävande) mikroflora. En ytterligare temperaturhöjning till över 45°C hämmar denna flora.
Värmeanpassad fas (termofil fas)
Termofila mikroorganismer dominerar vid temperaturer mellan 45° och 70°C. Organismerna har både den högsta tillväxthastigheten och nedbrytningshastigheten vid 50°C. Högre temperaturer än 70°C hämmar organismernas aktivitet och kan även döda den termofila floran.
Höga temperaturer vid nedbrytning medför att grobarheten hos befintliga frön avtar och mikroorganismer som inte är värmeanpassade dör, bland annat patogener och parasiter. Nedbrytning under de mesofila och termofila faserna sker uteslutande genom mikroorganismer och är specifik för komposteringsprocessen.
Värmeutvecklingens karaktäristiska förlopp
Värmeutvecklingen under komposteringen har ett karaktäristiskt förlopp: en snabb uppvärmning sker inom några timmar eller några dagar till en maxtemperatur av ca 70°; den höga temperaturen kvarstår för en kortare period (från några dagar till veckor) och följs av en långsam, kontinuerlig avkylning, som kan pågå i några veckor till månader.
Fakta om markväxter från SLU
VÅRVINTER, första kulturen
Plocksallad, Lactuca sativa,
ger snabbt färdig sallad och kan skördas successivt.
Sorter: Australischer Gelber, Red Salad Bowl, Fedco Lettuce Mix.
Rucolasallat, senapskål, Eruca sativa,
kan man inte vara utan. Ger större blad och växer fortare än vild rucola.
Vild rucola, sandsenap, Diplotaxis tenuifolia,
lite starkare. Plocka bort blomställningar om de bildas.
Sort: Dragons Tongue.
Babyspenat, Spinacea oleracea,
det finns sorter som är för småbladsproduktion, men vanlig spenat fungerar också.
Sorter: Baby Leaf, Matador, Mediana.
Vårgyllen, Barbarea verna,
liten bladväxt, påminner om stark rucola i smaken.
Vintersallat, Valerianella locusta var. oleracea,
små gröna bladrosetter med lätt nötig smak.
Sorter: Vit, Granon, Medallion.
Mangold, Beta vulgaris,
ger alltid bra utdelning och kan skördas av hela säsongen.
Plantavstånd 5 cm.
Sorter: Lucullus, Bionda di Leone.
Strandkämpar, Plantago coronopus,
en släkting till groblad, god och mild som späda blad, men inte lika kul som fullvuxen, den blir lite för hårig.
Plantavstånd 5 cm.
Dill, Anethum graveolens,
gärna en sort för bladproduktion så du får en bra skörd innan de går i blom.
Koriander, Coriandrum sativum,
en bladgrönsak/krydda som man gillar eller avskyr, jag försöker lära mig.
Sorter: Leisure, Santo.
Skott av sockerärt, Pisum sativum
Jag gillar så kallade Snow Peas, men det duger med vanliga torkade gula ärtor från mataffären. Plantavstånd 5 cm.
Sorter: Snow Pea, Änglamarks ekologiska gula ärtor.
Sareptasenap, Brassica juncea, en pikant bladgrönsak med senapssmak, sorten jag föreslår är väldigt vackert ljusgrön.
Sort: Golden Frills.
Etiopisk kål, Brassica carinata, så kallad Texsel greens, en spännande nyhet för mig. Snabbväxande bladkål som kan skördas länge. Mest för att ha nåt att woka eller steka. Plantavstånd 5 cm.
Bladväxterna varvas med:
Rädisor, Raphanus sativus, i olika färger. Sorter: Pink Beauty, Red Head, White Icicle, Runåbergs Rädisor.
Majrovor, Brassica rapa, godast innan de vuxit sig för stora. Plantavstånd 2 cm.
Sorter: Snowball, Red Round.
Salladslök, salladspurjo, Allium cepa, A. fistulosum och hybrider dem emellan, lök för tidig odling. Kan få stå kvar genom andra kulturen. Plantavstånd 2 cm.
Sorter: White Lisbon, Evergreen, Guardsman.
Morot, Daucus carota, välj små sorter som klarar det begränsade jorddjupet, till exempel Paris Market eller Mignon.
Rödbeta, Beta vulgaris. Testa gärna sorter som skall vara snabbväxande.
Plantavstånd 5 cm.
Sorter: Early Wonder Tall Top, Action.
SEN VÅR/FÖRSOMMAR, andra kulturen
Många av första kulturens växter ger fortfarande skörd, men här är förslag på mer värmeälskande växter som passar att fylla lediga rader med.
Trädgårdsportlak, Portulaka oleracea ssp. sativa, liten växt med saftiga blad som är rik på A- och C-vitamin och Omega 3. Gul, Grön.
Basilika, Ocimum basilicum En absolut favorit i bänken.
Sorter: Genovese, Mammouth.
Isört, Mesembryanthemum cristallinum, en annorlunda bladgrönsak med suckulenta blad. Smakar lätt salt. Inte allas favorit (konsistensen orsakar många kommentarer) men kul samtalsämne om inte annat.
Sodaört, Salsola soda, även kallad agretti, krispiga dilliknande blad med mild smak. Gror bara om du fått tag i färskt frö!
Bladmarant, Amaranthus tricolor. Bladgrönsak som är rolig att ha för utseendet.
Sort: Calaloo Red.
Kinesisk bladselleri, Apium graveolens, underbar bladkrydda, perfekt att torka och använda i kryddsalt också.
Sorter: Da Taglio, Kintsai.
Brytböna, Phaseolus vulgaris, smala gröna delikatessorter. Plantavstånd 5 cm.
Sorter: Allegria (min favorit), Safari, Slenderette.
SENSOMMAR/HÖST, tredje kulturen
Nu är många av de tidigare växterna slutskördade eller förvuxna. I de sydligare delarna av landet hinner man med en odlingsomgång till.
Orientaliska bladgrönsaker, Brassica rapa, tål lätt frost och kan med fördel odlas på hösten. Plantavstånd 5 cm.
Sorter: Tatsoi, Mibuna, Mizuna.
Rättika, Raphanus sativus, en bra grönsak för höstodling eftersom den vid tidig sådd går upp i blom.
Sorter: China Rose, Red Meat, Black Spanish Round.
Vintersallat, se Vårvinter.
Vinterportulak, Claytonia perfoliata, kallas också gruvsallat. Liten bladväxt som är lättodlad.
Sallatscikoria, Cikorium intybus,
plockvariant av cikoria, med lätt besk smak. Kan även sås på våren.
Sort: Bionda a foglie larghe.
Rädisor, se Vårvinter.
Antalet fästingburna TBE-infektioner som inte upptäcks av vården är mycket högre än man tidigare trott. Det visar en ny studie som undersökt svenska blodgivare.
