Säg det barn som inte vill stoppa ett solmoget smultron i munnen, eller plocka en söt och varm liten tomat direkt från plantan. Och hur mycket godare är det inte om man sått det själv? Med våren i antågande är det en bra tid att börja odla med barnen. Förskolläraren Kitte de Bruyn, som också är arborist och trädgårdsutbildad, tipsar om odlingsmetoder och växter som passar både stor och liten.
Om man får vara med och odla frukt och grönt så vill man också gärna äta det som kommer upp.
Det är ett gott skäl för att odla tillsammans med barn.
Man skapar en medvetenhet om varifrån maten kommer, och inte minst – man grundlägger en vana att äta grönsaker.
Att odla med alla sinnen
När många stadsbarn inte får uppleva glädjen av att se någonting växa på ett självklart och naturligt sätt kan skola och förskola göra en stor insats genom att erbjuda det, och låta barnen lära sig förstå genom att delta i arbetet. Och att få använda alla sina sinnen, som man gör i odling.
Det är härligt att gräva och kratta, och bära vatten och få använda kroppen! Och så luktar det så gott om jord och växtlighet. Den vackra belöning man så småningom får är mödan värd, flera gånger om, oavsett om det är skira blommor som kommit upp eller något gott man kan stoppa i munnen!
Odling är en bra lärmiljö som skapar relationer och spännande samtal. Att få kunskaper genom upplevelser är nog det allra bästa sättet att lära sig något på. Vi odlar och sätter begrepp och termer. Vi pratar om hjärtblad, karaktärsblad, bladnerver och rötter. Att benämna växters namn i natur och odling ger dem ett värde i sig.
Jag tycker det är viktigt att man som vuxen berättar om saker man vet om växter, oavsett om det är som personal i skola, som förälder eller som mor- eller farförälder. Och att man berättar mer än bara namnet på växten man ser.
Sallat eller ”kaffe”
Själv kommer jag aldrig att glömma vad cikoria är då jag som liten fick berättat för mig att man använde roten till att göra kaffesurrogat under kriget.
Eller när jag fick lära mig att identifiera johannesört. Kläm sönder en blomknopp och se, blir du vinröd om fingrarna så är det johannesört! Och hittar du en vinbärsbuske när den inte har bär kan du enkelt gnugga bladen mellan fingrarna, luktar det vinbär så är det svarta vinbär, luktar det inte vinbär så är det troligen en buske röda vinbär du hittat.
Förr, när människor levde närmare naturen, visste alla namnen på de växter som fanns där man bodde, och man förstod årstidernas växlingar. Den kunskapen har nästan helt försvunnit, och inte minst därför är det en viktig uppgift man har som vuxen att förmedla ett intresse för naturen.
På vår förskola har vi lådor som vi sår i varje år, men även lådor med perenna växter.
På förskolan tycker vi att det fungerar bättre att odla i odlingslådor än på friland. Vid frilandsodling blir sådd och plantor lätt nertrampat om man har små barn, men upphöjda och begränsade lådor är tydligare och får därför vara ifred.
Något för alla årstider
Det är viktigt att ha något för alla årstider. Korallkornellens röda grenar är vackra på vintern och kejsarolvonet som blommar med sina rosa blommor på bar kvist i december-april är verkligen fint.
På våren kommer lökväxterna och man kan försiktigt få klappa den lilla pälsklädda tovsippan. Lavendeln luktar så gott när man gnuggar den mellan fingrarna. Och ända in i december blommade vår oktoberaster.
Att följa trädgårdens växlingar över året är spännande. Ibland har vi fotograferat samma ställe vid flera tillfällen under året för att kunna följa årstidernas förändringar i färg och utseende.
Experimentera med fröer
Samtal kring vad en växt behöver för att leva är också intressant. Gör ett experiment med att sätta likadana fröer med olika förutsättningar. Det ger en bra bild av vad en växt behöver. Ljus, vatten, jord. Ta bort en faktor och se vad som händer.
Vill man se hur ett frö utvecklas kan man odla i CD-fodral som man kan hänga upp i ett fönster.
Man kan odla mycket inne och på många olika sätt. Att det går fort, doftar gott eller smakar gott är alltid en fördel.
Titta i skafferiet
Allra enklast är att gå till det egna skafferiet och så saker för att förstå var de verkligen kommer ifrån. Torkade ärtor som man kokar ärtsoppa på kan man lägga i blöt en dag och sedan så i ett tråg av något slag. Vi brukar använda de trågen som man får kött i. Man får hålla lite koll så att det inte blir för blött eftersom det inte är hål i botten, men det brukar gå bra.
Ärtskotten som kommer kan du klippa och ha på smörgåsen eller bara äta som de är. Det tar 1–2 veckor innan de gror.
Vallmofrön kan man också så, allra bäst är det att så dem direkt på plats ute.
Om du vill så dem inne, så starta dem i april–maj och sätt ut när frostrisken är över. Sätt ut hela krukan eller tråget för det brukar inte bli bra om man drar isär rötterna. Linfrön kan man också så på samma sätt som vallmofrön.
Att spara fruktkärnor är alltid roligt och lätt. Äpple, päron och citruskärnor är lätt att gro och det går bra att starta projektet redan i januari, februari.
Prova att odla andra ”matknölar”
Vi har provat att sätta gurkmeja när vi hade ett projekt där vi färgade med olika växter. Vi köpte gurkmejan i en affär som säljer matvaror från många olika länder. Vi lade den så att större delen av ritzomen (jordstam) låg över jord men lite låg under, ungefär som man gör med irisritzomer. Lägg den med ”ögonen” (tillväxtpunkter) uppåt. Efter ett tag kom det blad på den. Ritzomen liknar lite ingefäran och den kan man odla på samma sätt.
Spännande att följa potatis
Potatis är roligt att sätta i en spann inne för att följa rötternas utveckling till potatis. Då kan man ta vanlig potatis i köket och sätta i en spann som man vattnar och sköter om. Eftersom potatisen inte ska sättas ut i jorden behöver man inte köpa virusfritt utsäde. Man tar försiktigt upp plantan ur jorden med jämna mellanrum och studerar utvecklingen.
Plantan blir ganska gänglig och man kan ha kvar den till små knölar bildats bara för att se hur det går till.
Vi sätter också potatis på vanligt sätt ute i odlingslådorna och barnen är alltid fascinerade av hur mycket det blir. Man kan förgro potatis i cirka 4–6 veckor innan man sätter ut dem. Det tjänar man lite tid på, men man måste vara försiktig så att groddarna inte går av. Har man små barn brukar jag inte förgro potatisen för att barnen själva ska kunna handskas med den.
Satsa på narcisser
På hösten sätter man tulpaner, narcisser, krokus och andra lökväxter. Tulpaner har en tendens att inte komma tillbaka lika bra så på förskolan satsar vi hellre på narcisser.
Till jul gjorde vi glögg och använde svartvinbärssaft som vi värmde. Barnen fick se, lukta och känna på kryddorna. Ingefära, kryddnejlika, kardemumma och kanel. Vi visade på bilder hur och var de växte. Sedan la vi dem i grytan. Nu försöker vi ”odla jul”. Ingefäran är planterad och kardemummakärnorna (ekologiska ej behandlade med groningshämmande medel) är sådda. Snart är det jul igen!
Läs mer: Odlingsexperiment som skapar lust
Mer att läsa
Ett litet urval av det man kan hitta i bokhandeln och på bibliotek:
”Odla!: trädgårdsbok för nybörjare” av Emily Bone och Abigail Wheatley: Det kraftiga ”spiralblocket” är praktiskt och lätt att använda.
”Lilla grönsakslandet” av Bella Linde och Vanja Sandgren: Lite mer, lite djupare, extra allt om att odla tillsammans med barn.
”Odla med Tuva” av Sofi Hjort och Lisa Moroni: Massor av odlingstips och trix för saker som du – och ditt marsvin – gillar.
”Odla: steg för steg” Clara Lidström och Annakarin Nyberg: En bok för barnen att
använda själva. Vuxna måste inte vara med.
”Pomonas äppelbok” av Görel Kristina Näslund och Gunilla Hansson: En djupdykning om allt som har med äpple att göra.
”Castor odlar” av Lars Klinting: Skön bäver inspirerar till att så bönor. Enkelt. Trevligt.
”Majas lilla gröna” av Lena Andersson: Klassisk odlingsinspiration snarare än handfast ”så-här-gör-du”. Härliga teckningar.
