Ny studie avslöjar hur dykarskalbaggar kom till

Dykarskalbagge. Foto: Vitalii Hulai

Dykarskalbaggar är ett vanligt inslag i svenska sommarvatten – men deras evolutionära ursprung har länge förbryllat forskarvärlden. Nu har en ny genetisk studie Naturhistoriska riksmuseet kastat nytt ljus över denna grupp skalbaggar, skriver Forskning.se.

Med över 150 arter i Sverige och fler än 4 500 globalt är dykarskalbaggar den artrikaste gruppen vattenlevande skalbaggar. De har funnits ända sedan dinosauriernas tid, men trots sin långa historia har deras släktskap varit svårtytt. Tidigare studier har gett olika svar beroende på om man studerat anatomi eller begränsade delar av arvsmassan. Nu har forskarna gått till botten med frågan genom att använda helgenomsekvensering.

Resultaten bekräftar flera av de släktskap som föreslogs i äldre, anatomibaserade studier, men som senare ifrågasattes när mindre genetiska dataset analyserades. Enligt Johannes Bergsten, professor vid Naturhistoriska riksmuseet, har den nya tekniken gett en helt ny förståelse för gruppens tidiga utveckling.

Ett tydligt exempel gäller de stora, gulbandade dykarskalbaggarna, som ofta syns i trädgårdar och pooler på sommaren. De tillhör två olika underfamiljer – Dytiscinae och Cybistrinae – som tidigare inte ansetts vara nära släkt. Men den nya analysen visar att de faktiskt är varandras närmaste släktingar.

Trädgårdsodlaren och författaren Philipp Weiss menar att hasselnöten är framtidens supermat. Genom att odla fler hasselbuskar i Sverige kan vi få näringsrika nötter, minska importberoendet och skapa mer hållbara ekosystem.