Man måste inte ha en trädgård för att odla egna grönsaker. Med en fönsterkarm, ljus, vatten och lite näring kommer man långt. Att odla hydroponiskt, i vatten och utan jord, har yrkesodlare gjort länge, och tekniken sprider sig snabbt bland hemma­odlare. Föreningen Hemmaodlats Niklas Hjelm berättar om utvecklingen och olika tekniker man kan använda.​

Tomater, gurka, sallat och många örter du köper i affären är ofta hydroponiskt odlade, vilket innebär att de odlats helt utan jord. Försök att odla jordlöst går att spåra tillbaka till 1600-talet, men det var först under 1930-talet som amerikanska forskare började undersöka möjligheterna för kommersiell användning. Att förnya jorden i växthus var en stor börda och kostnad för många odlare där hydroponiken sågs som en möjlig lösning. Det var under den här tiden som William Gericke, en professor på Berkeley, myntade termen hydroponik. En kombination av de två grekiska orden ”hydro” (vatten), och ”ponos” (arbetande) – bokstavligen ”arbetande vatten”.

Plasten blev billig

Tekniken användes framgångsrikt under andra världskriget för att försörja amerikanska trupper stationerade i Sydostasien. Att transportera grönsaker från USA var svårt och konventionell odling på de klippiga öarna i princip omöjlig.  Det var dock först på 1960- och 1970-talen och med framsteg inom plasttekniker som hydroponiken slog igenom på allvar. Kostnaderna sjönk betydligt och världen över poppade växthus med hydroponiska tekniker upp, även på platser där odling tidigare varit omöjlig, som på den internationella rymdstationen. Sedan dess har utvecklingen fortsatt och flertalet tekniker har utvecklats för att möta behov hos både odlare och växter.

Det finns en oerhörd experimentlusta vilket har lett till större skördar och färre sjukdomar, inte minst med introducerandet av biologiska element på senare år. Det har även skett en mindre revolution när det gäller antalet ”popup-bönder” som istället för att odla i stora växthus odlar på okonventionella ytor i urbana miljöer. Ett exempel är företaget Freight farms som med hjälp av odlingstorn från Bright Agrotech odlar i anpassade containrar. Personligen tror jag att vi kommer att se mer av detta än av större odlingshöghus i framtiden, då startkostnaden är lägre och flexibiliteten större.

Anpassning för småskalig odling

Trots att den kommersiella hydroponiken har utvecklats enormt på bara ett halvt sekel, så har anpassningen av tekniken för odling i hemmen gått ännu snabbare. Mycket har vi dessvärre amerikanska cannabisodlare att tacka för. De såg fördelarna med hydroponik, men kunde inte göra det i växthus av uppenbara skäl. Det storskaliga behövde anpassas till något som kunde odlas i ett rum i källaren. I Sverige har odling av chili blivit något av den svenska motsvarigheten. Där starkare oftast är bättre! I bägge fallen, och speciellt med cannabis, så har estetiken och kostnaderna för odlingen varit underordnat resultatet. Om du har ett kilopris på tusentals kronor så gör det inget om LED-belysningen kostar lite. Det är värre om du försöker odla sallat och örter. Just utseendet på odlingsbehållarna och inköpspriset, tillsammans med den tekniska stämpeln, har nog hindrat många från att börja odla hydroponiskt. Om de ens känt till att det är möjligt. Det är först nu på senare år som snyggare produkter och gör-det-själv-lösningar kommit fram som gör det både enkelt, snyggt och prisvärt att odla grönsaker hemma. Men vad innebär det att något är odlat utan jord?

Behövs inte jorden?

När jag försöker förklara odling utan jord kan jag ha svårt att nå fram. Jord är en så central del av vår bild av att odla, och tanken på att något kan växa utan jord känns främmande för många. Skulle det trots allt fungera så kan det väl ändå inte vara lika nyttigt, och verkligen inte ”naturligt”? Vad de flesta inte känner till är att de troligen redan odlat utan ”jord”. Om hydroponisk odling är odling utan jord, vad är då odling med jord? I sin underbara bok ”Jord” definierar Håkan Wallander jord på följande vis: ”En jord är uppbyggd av mineralpartiklar, organisk substans, luft, vatten och levande organismer.” Just den levande delen är utmärkande och är det som saknas i den planteringsjord många köper.

Näringsberikad torv i jordpåsen

Benämningen ”jord” är något missvisande då planteringsjord innehåller en kombination av kalkad ljus och mörk torv som är näringsberikad på något sätt. Förvisso kan man kalla torv för organiskt material, men till skillnad från mull så är den inte helt nerbruten. Näringen som torven är berikad med förbrukas inom loppet av några veckor. För att odla hela säsongen tar många till flytande näring på flaska där det ofta är konstgödsel som används. Likheten med hydroponisk odling är slående, där den största skillnaden är att odlingssubstratet som används från början är inert. Det innebär att mediumet inte innehåller någon näring, och inte reagerar nämnvärt med andra ämnen. Jag brukar likna det vid att hälla upp vatten i ett glas. Du förväntar dig inte att glaset ska reagera med vattnet. Samma sak är det vid hydroponisk odling. Vi har ingen näringsbuffert utan börjar från noll. Växterna kan stå i lecakulor, stenull, kokosfiber eller perlit. Fördelen med detta är att näringen som tillsätts är direkt tillgänglig för upptag och du tillsätter inte mer än växterna behöver. Sedan har vi förstås den mer ”rena” formen av hydroponik. Det som många kanske först tänker på, nämligen odling direkt i vatten. En av de största fördelarna med att odla direkt i vattnet är att tillförseln inte är begränsad av när vattning sker och du slipper ™ användandet av substrat. Du kan odla de allra flesta växter med alla hydroponiska system, men lämpligheten varierar.

Jord måste underhållas

Låt mig först göra klart att en välskött jord är helt fantastisk! Den är levande (fylld av maskar och mikroorganismer), syre- och näringsrik och håller vatten bra. Allt tack vare växterna och människorna som vårdar den år efter år. Att jämföra denna levande jord med planteringsjord är som att jämföra jord med hydroponik, det är inte samma sak. För många är den levande jorden något att sträva efter men inte alltid realistisk, framför allt inte om du bor i en liten etta i stan. Använder du planteringsjord kommer du snabbt att inse att den behöver bytas ut ofta och att få tag i jordsäckar utan bil kan vara en utmaning. Givetvis går allt, men många kanske inte tycker det är värt besväret och odlar därför inget. Med hydroponiken är det annorlunda. Du slipper hantera jord i det lilla köket. Du slipper bära på tunga säckar med planteringsjord. Istället fyller du bara på vatten och näring och kan sedan skörda resultatet av ditt arbete.  Med det sagt så funkar vissa växter alldeles utmärkt i mindre krukor med planteringsjord. Anpassa ditt odlande efter växterna och platsen du kan odla på. Ofta kommer hydroponiken att vara den enkla lösningen, men inte alltid.

Odla mer på liten yta

Att göra en rättvis jämförelse är svårt då alla jämförelser går att vinkla så att den ena tekniken framstår som bättre. Det man generellt kan säga är positivt med hydroponisk odling är att du slipper oroa dig över växtföljd och jordbundna sjukdomar och kan odla mer på mindre yta. Överlag växer det också snabbare men nackdelen är att energianvändningen kan vara högre, likaså känsligheten. Jorden har en bra buffrande förmåga. Det innebär att när du försöker påverka dess sammansättning så tar det längre tid innan det verkar jämfört mot hydroponik, där förändringarna sker snabbt. Startkostnaden är oftast lite högre för hydroponiska system än för jord, men du får tillbaka detta över tid med fler och större skördar.

Hydroponiska odlingssystem

Ett hydroponiskt odlingssystem är som en Formel 1-bil. Det växer väldigt snabbt, men kan krascha lika fort. Jorden är mer som en Volvo, tillväxten är långsammare men du har krockkuddar. Även om hydroponik kan vara avancerad så är det ofta inte det för den hydroponiska hemmaodlaren, bara annorlunda. Har du odlat tidigare så kommer du att känna igen mycket. Faktum är att dina växter bryr sig föga om hur mycket pengar eller teknik du lagt ner på dem. Så länge de får det som de behöver i form av näring, ljus, vatten, syre och kanske lite kärlek så kommer de att trivas. Det är lätt att bli förblindad av alla tekniska möjligheter, och de flesta odlare jag pratar med försöker hålla det enkelt. Det är klart att du kan nörda ner dig i teknik om du vill, men troligen gör du det mer för din skull än för växternas.

Det kan finnas många skäl till varför du inte odlar hemma idag. Tidsbrist, tanken på att kånka jord uppför trapporna eller farhågan att du tar kål på allt du rör med dina ogröna fingrar. För mig är ett bra hydroponiskt system något som mer eller mindre sköter sig självt. Det enda du behöver göra är att ge det bra förutsättningar. Du kommer att behöva titta till det för att ge det lite näring och vatten, men inte lika ofta som du tror. Skulle du glömma det en vecka så kanske det inte växer, men det dör inte heller.

Film: Så bygger du ett ebb och flod-system.

Film: Förening tog fram startpaket för nybörjare

Läs mer: Aquaponik – fisk och växter i symbios för framtidens stadsodling

Läs mer: Växter växer bäst i vitt ljus – allt om växtbelysning

Läs mer: Allt om hydroponik på föreningen Hemmaodlats hemsida.

Färska bönor i fönstret kan ge skörd redan efter sex veckor

Oftast när man ser bilder på odling i fönster brukar det handla om chili, tomat eller gurka. Ibland även lite sallat och örter. Det är mer ovanligt att man ser bönor vilket är väldigt synd. Proteininnehållet i bönor är lika högt som i kött, men bönor innehåller dessutom en rikare mängd näringsämnen, fibrer och kolhydrater. De har vackra blad och det finns buskvarianter som har ett kompakt växtsätt och som ger dig riklig skörd utan större insats på kort tid. Om något av dina fönster ekar tomt kan du med fördel så ett par vaxbönor, sockerärter eller haricot verts i en kruka och börja skörda inom 6–8 veckor. Vanlig planteringsjord som du vattnar regelbundet fungerar utmärkt och gärna en placering i så soligt läge som möjligt. Placera gärna en stödpinne i mitten och bind upp mittstjälken med snöre så trillar den inte omkul. Efter några veckors tillväxt kan du med fördel ge dina bönor näring i form av guldvatten. Cirka 1 del urin till 9 delar vatten.