Med de skovellika frambenen och den mycket känsliga nosen ger sig mullvaden sig ut på jakt efter favoritfödan daggmask. Foto: David Hill
Jordhögarna vittnar om att det rör sig där under gräsmattan. Men hur kan en sådan liten rackare lämna så rejäla spår efter sig? Den blir sällan mer än tre år. Mullvaden är ju inte särskilt stor, den väger runt ett hekto och är bara dryga decimetern lång, men är glupsk och äter halva sin vikt på ett dygn. Här kommer några frågor och svar.
Hur kan ett så litet djur gräva så stora högar?Pälsen är inte bakåtriktad som hos de flesta andra däggdjur, utan håren står rakt upp. Ytter-öronen är mycket små. Därför kan mullvaden krypa både framlänges och baklänges i sina gångar utan att hindras av pälsen och öronen, och den rör sig snabbt. Den spetsiga nosen är försedd med ett extra skelettben (eller ett brosk, uppgifterna går isär) och nosen kan användas som en kil som för jorden åt sidorna.I mjuk j…
Vill du läsa mer?
Skaffa en prenumeration för att låsa upp hela artikeln.
Trädgårdsodlaren och författaren Philipp Weiss menar att hasselnöten är framtidens supermat. Genom att odla fler hasselbuskar i Sverige kan vi få näringsrika nötter, minska importberoendet och skapa mer hållbara ekosystem.
