Jordhögarna vittnar om att det rör sig där under gräsmattan. Men hur kan en sådan liten rackare lämna så rejäla spår efter sig? Den blir sällan mer än tre år. Mullvaden är ju inte särskilt stor, den väger runt ett hekto och är bara dryga decimetern lång, men är glupsk och äter halva sin vikt på ett dygn. Här kommer några frågor och svar. Hur kan ett så litet djur gräva så stora högar?Pälsen är inte bakåtriktad som hos de flesta andra däggdjur, […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Du finner inte blek kantarell i vanlig blandskog. Fint ska det vara, svampen trivs med ädla lövträd, men hassel och björk får också duga. Blek kantarell är en egen art i kantarellsläktet. Den levererar oftast sina fruktkroppar tidigare än sin välkända kantarellkusin – ibland redan till midsommar. Fjolårets bokollon knastrar och krasar under sulorna. Det är midsommarafton, men det ska inte samlas sju sorters blommor. Här i bokskogen, som korsas av vältrampade hjortstigar, växer sparsamt med örter under det skira lövtaket. […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
BålgetingVespa crabroFoto: Lars-Åke JanzonBålgetingen är vår i särklass största getingart, den är till och med störst i Norden. Längden hos arbetarna är 8–24 mm, hos hanarna 21–28 mm och hos drottningarna 25–35 mm. Den känns lätt igen på den mer gulröda grundfärgen och de rödaktiga partierna högt på huvudet. Munsköldens framkant är trubbig och färgen är dessutom enbart gulröd utan svarta teckningar. Bakhuvudet är mycket kraftigt, och de bakre punktögonen sitter framför fasettögonens bakkanter. Ögoninbuktningen är helt gul.Hanen liknar drottning […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Honungsbin har mycket bättre syn än forskningen tidigare visat. Med hjälp av synen kan de bland annat effektivt upptäcka rovdjur, hinder och andra faror. De nya forskningsresultaten kan få praktisk användning i utvecklingen av artificiella syn- och styrsystem för robotar och smarta bilar.Biologerna Elisa Rigosi och David O’Carroll vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet visar i sina försök att honungsbin ser mycket bättre än någon hittills varit medveten om.Biets lilla hjärna har fascinerat forskare i över hundra år. Det har […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Med små härligt fyllda rosetter samlas blommorna i härliga buketter Lyskraften är stor, var du den än sätter Årets utvalda sprungen ur gruppen Rosenknopp Sorten är unik, när var blomma slår ut i topp Skirt flödar de välfyllda vita blommorna noblessa – 2017 njuter du av en blommande prinsessa. Så poetiskt uttryckte sig juryn för Årets Pelargon när man utsåg rosenknopps-pelargonen ’Kronprinsesse Mary’ till 2017 års pelargon.
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
All världens spindlar äter mellan 400 och 800 miljoner ton insekter varje år. Det kan jämföras med de 400 miljoner ton kött och fisk som jordens befolkning äter på ett år. Bakom uträkningen står ett forskningsteam med bland andra Klaus Birkhofer, biolog vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet. – Många människor är rädda för spindlar och tycker att de är obehagliga. Jag hoppas att den här studien leder till att människor förstår bättre vilken nytta spindlarna gör, säger han. Spindlar […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Tuppar beter sig mindre aggressivt mot tuppar som de är släkt med jämfört med obesläktade konkurrenter i en parningssituation. Det visar en studie från Linköpings universitet som publicerats i tidskriften Behavioral Ecology.I en hönsgård är rangordningen strikt och en tupp är dominant över de andra. Tupparna konkurrerar om att para sig med hönorna och på så sätt föra sina gener vidare till nästa generation. Om en lågrankad tupp försöker para sig med en höna lägger sig den dominanta tuppen ofta […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Brittsommarastern ’Axel Tallner’ är insamlad i en trädgård i Hurva i Skåne. Där planterades den kring 1940 av trädgårdsmästare Tallner som fått i uppdrag att anlägga och plantera en privatträdgård. Sorten blommar i augusti-september med enkla, lila blommor. Brittsommarastern blir den elfte Grönt kulturarv®-perennen som kommer ut i handeln. Varumärket Grönt kulturarv® har skapats för att göra det möjligt att lansera och saluföra odlingsvärt växtmaterial som samlats in genom Programmet för odlad mångfald, POM. POM är ett nationellt program för […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Årets ros 2017 ASPIRIN ROSE är en lägre buskros/floribunda från Tantau i Tyskland, som visat sig vara mycket frisk och härdig i åtminstone zon 4. Den blir 60–70 cm hög, växer både tätt och brett och används därför som en marktäckande ros. Bladen är vackert mörkgröna och glänsande och blir sällan angripna av sjukdomar. Blommorna som kommer i klasar är ljusrosa i knopp och som nyutslagna men blir kritvita som helt utslagna. Blomningen är riklig och pågår tills frosten sätter […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Två av tre tycker att det är mycket viktigt att bevara naturbetesmarker. Och fyra av tio är villiga att betala 20 procent mer för nötkött från djur som gått på naturbete. Det visar en undersökning som Länsstyrelsen i Västra Götaland och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) genomfört för att undersöka allmänhetens värderingar och betalningsvilja för att hålla landskapet öppet.
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
