Colombianskt utbyte från chilenska smultron

Till att börja med var de chilenska jätte­smultronen en stor besvikelse. Plantorna gav inte några bär. Troligen hade Amédée François Frézier valt ut plantor med riklig fruktsättning utan att förstå att han på så sätt riskerade att få med sig enbart honplantor. Genom en korsning mellan F. chiloensis och den nordamerikanska F.  virginiana kunde vi sedan få F. x ananassa, den moderna jordgubben som på bilden. Foto: Mirko Graul

Jordgubbens tillkomst bottnar i en spionhistoria från 1700-talet. Fransmännen oroade sig för det instabila inrikespolitiska läget i Spanien. Det såg ut att kunna bli krig.Kungen, Ludvig XIV, gav en ung ingenjör i uppdrag att kunskapa om spanska städer och befästningar i Nya världen.Monsieur Frézier gjorde inte kungen besviken. Dessutom förde han det  chilenska jätte­smultronet (Fragaria chiloensis) till Europa. Året är 1711. En ung man stiger ombord på handelsfartyget S:t Joseph i den franska hamnstaden S:t Malo. Den unge officeraren är […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Få personer har med sådan passion och kunskap beskrivit rosor som den norska författaren Annemarta Borgen.

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.