Här är statyetten, skapad av Anna Lindell som Sesams ordförande, Agneta Magnusson fick ta emot av Kålrotsakademin. Foto: Patrik Arneke

Kålrotsakademien, för främjande av den svenska matens kulturarv, har haft sitt årliga höstmöte och i samband med det delat ut sitt stora pris. I år gick det till Föreningen Sesam – Sällskap för fröodling och beskydd av kulturväxter i Sverige. Prismotiveringen lyder: “Föreningen Sesam har sedan 1982 verkat för att bevara den mångfald som finns hos trädgårdens och åkerns växter. Hängivna odlare runt om i landet har genom praktiskt arbete räddat ett stort antal äldre sorter som annars hade varit […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Gojibär, eller bocktörne, har länge marknadsförts som ett exotiskt superbär – men är i själva verket en tålig och lättodlad buske som trivs utmärkt i svenska trädgårdar. Med rätt placering, väldränerad jord och lite beskärning kan den ge riklig skörd även i kärvare klimat.

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Gojibärets väg från kinesisk medicinalväxt till svenska trädgårdar

Gojibär har odlats och använts i Kina i minst två tusen år. I traditionell kinesisk medicin omnämns bären – liksom blad och bark – i klassiska örtböcker från Handynastin och framåt, där de kopplas till vitalitet, syn, lever- och njurfunktion. Växten är ingen exotisk raritet i sitt ursprungsområde, utan snarare en vardaglig nyttoväxt i jordbrukslandskapet. Trots att gojibäret alltså har en lång dokumenterad historia i Asien är dess inträde i svensk litteratur och odling förvånansvärt sent. I äldre europeiska floror

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.