Så lyckas du med din tomatodling

4822
Tomater i överflöd och stor variation. Åke Truedsson tycker att vi ska våga prova alla möjliga sorter. Foto: Haru9999

Att odla tomater är en nyttig hobby och kan vara mer kul än vad man kanske tror. Tomater är en av våra bästa matvaror när det gäller att skydda sig mot elaka sjukdomar och de kan användas till mycket i köket som är fantastiskt gott. Sedan jag började skriva trädgårdsartiklar 1984 har intresset för tomatodling ökat mycket och konsumtionen likaså. Så börja du också med att odla dina egna goda tomater.

När ska man så sina tomatfrön?

Ja många är lite hetsiga och vill börja på direkten när solen lyser i februari. Det kan ge stora, gängliga och otympliga plantor som är svåra att hantera. Det kan vara en bra idé att ha lite is i magen om du inte kan plantera ut tidigt i upplyst varmt utrymme.

Mina rekommendation för såtid är beroende av vilka möjligheter du har:

· Växthus med värmefläkt (frostskydd) 25 februari–15 mars.

· Kallväxthus utan värme 15 mars–1 april.

· Odling ute i svarta krukor 25 mars–5 april.

Plantan till vänster har fått mycket ljus och näring. Den är knubbig och stark. Den mörkgröna färgen indikerar också att den är frisk. Plantan till höger har stått med för lite ljus och har inte heller fått tillräckligt med näring. Bladen är betydligt vekare och hela plantan är gängligare. Den ljusgröna färgen är en signal om brist på näring och/eller ljus.

Så väljer du vilka sorter du ska odla

Det beror naturligtvis på hur du ska odla, om du har växthus eller odlar i krukor ute. Eftersom tomatintresset har ökat, så har också utbudet av tomatsorter ökat både i butikerna och som fröpåsar, men ofta är många av sorterna lite sena i vårt klimat. Men som väl är finns det undantag. Vill du ha en liten planta på balkongen så passar till exempel sorterna Vilma och Tumbling Tom Red, och för lite större kruka Totem F1. I växthuset kanske vi ska ha supersöta cherrytomaten Sungold F1, kanske den lilla biffen Marmande och så vanliga tomater som Moneymaker, Tika eller någon annan av de cirka 100 sorter som erbjuds av våra fröfirmor. Många av dagens sorter, både i butik och som fröpåsar, är så kallade F1-hybrider. Det är ingen sort utan första generationen av en korsning mellan två riktiga sorter. Tar man frö av dessa så blir det en instabil blandning och ingen är lika vital och produktiv som F1-hybriden.

Vill du vara med och bevara och odla genetisk mångfald av tomater så kan du vara med i tomatklubben (www.tomatklubben.se) med 750 sorters tomater.

”Gör grunda hål med baken av en blyertspenna vid sådd, bara 5 mm för vanliga tomater och 2 mm för cocktailsorter, och placera ett frö i varje hål. Jag sår 4–5 frön per tvärrad”, berättar Åke Truedsson.

Dags att så dina frön

Så var det dags att så frön till förhoppningsvis bra och spännande sorter. Köpt såjord är ett måste, men se upp, det finns många som inte håller måttet. Min favorit kommer från Emmaljunga (bäst i test hos mig och hos Allt om Trädgård). En såjord ska vara finkornig och luftig med sand eller perlit och innehålla näring. Så inte i egen kompost då den kan innehålla svampar som kan angripa små plantor.

Fuktigt men inte blött

Till en bra såjord behöver vi en sålåda med plastlock. Sådana finns i handeln. Välj med omsorg och gärna med insatskrukor. Vi fyller sålådan med såjord och jämnar ut och eventuellt vattnar vi så att det blir fuktigt men inte blött. Jämna av med en brädlapp och låt stå vid cirka 20 grader till dagen efter för att fukten ska fördela sig och temperaturen ska bli bra inför sådden.

Märk gärna sidan på sålådan med nummer till de rader du sår och har du flera sålådor så ge dem en bokstav vardera, till exempel A, B, C … Detta för att via noteringar veta vilka sorter som såtts och när.

Det går också att jobba med plastetiketter, men tänk på ljusbeständigt tusch och att när du smakar en riktigt god tomat vill du veta sortnamn.

Om du har möjlighet så är det mycket bra att skaffa konstbelysning till dina plantor. Du får kraftiga plantor av kombinationen 23 graders värme och 14–16 timmars ljus per dygn.

Vid sådd gör du grunda hål, bara 5 mm djupa för vanliga tomater och 2 mm för cocktailsorter, med baken av en blyertspenna och placerar ett frö i varje. Jag sår 4–5 frön per tvärrad utan insatskrukor, men har du sådana så blir sådden enligt krukorna. Bokför noga, för minnet är inte så bra efter en tid. Fyll igen hålen efter sådd och vattna försiktigt med stril och ljummet vatten. Sätt på plastlocket och placera så nära optimal temperatur, 23 grader, som du kan. Sträva efter att ha 14– 16 timmars belysning/dag direkt efter sådd. Bäst är en lysrörspanel med växtlysrör där sålådan kan regleras i höjd. Belysningen placeras endast cirka 10 cm från sålådans lock med normala lysrör – med belysning på 500 till 1 000 W kan större avstånd tillämpas. Använd en timer för att få regelbunden belysning. Det är en fördel att så dvärgbusktomater för sig eftersom plantorna växer sakta i jämförelse.

När plantorna är så här stora är det dags för dem att få stå en och en i egen kruka. Åke Truedsson föredrar att ha sina plantor i fyrkantiga krukor som passar till ett brätte så man kan underbevattna alla krukor samtidigt.

Dags att kruka plantorna

Då tomatplantorna grott och växt och når locktaket tas detta bort. Efter ytterligare 2–5 dagar är det dags att kruka om tomaterna till halvliterskrukor på 8–12 cm. Jag använder fyrkantiga krukor för att de är lättare att hantera på ett brätte. Använd nya eller tvättade krukor. Tvätta begagnade krukor i varmt vatten och såpa så att inget dumt kommer med (spinn, nematoder, svamp, etc). Skriver du etiketter med namn så se till att du använder ljusfast skrift, annars försvinner skriften i solljuset, speciellt på plastetiketter.. Mina märklappar på krukorna är en liten papperslapp där jag skriver namnet med dataskrivare, blyerts eller permanent tusch och sedan tejpar fast på krukan med tejp som inte lossnar lätt (dokumenttejp). I stora krukor använder jag etiketter med text av permanent tusch som hamnar mestadels under jord för att spara texten från blekning. Använd bra blomjord till omkrukningen och ej för billig (4–6 säckar för 100 kr duger inte). Prova gärna Emmaljungas tomatjord efter mitt recept. Med en matsked vedaska per planta i tillägg blir denna komplett och ger dig ett bra resultat.

Tänk efter hur många plantor du behöver, lägg till någon i reserv, och tänk sedan på vad du ska göra med resten. Ge bort till vänner som presenter, kanske sälja några, eller så kasta dem på komposten. Du har säkert ändå massor av plantor att ta hand om. Det blir bara problem annars när de växer till sig, speciellt om de står för tätt.

När tomaterna har hamnat i kruka är det viktigt med fortsatt ljus och utrymme men också med kyliga nätter för att få fina plantor. Bäst temperatur är 20–25 grader dagtid och 12–15 grader nattetid. För lite ljus och utrymme och för mycket värme och näring ger långa, smala, gängliga blekgröna plantor som inte är bra. Rätt ljus och svala nätter ger kompakta fina plantor av bra färg. Gödsla absolut inte småplantorna – de klarar sig med den gödsel som finns i jorden om bra jord används. Placera krukorna i brätte med hel botten så att du kan undervattna alla samtidigt och så att du kan hantera dem för att de ska få rätt ljus, svala nätter etc. Blås gärna på plantorna eller ha en fläkt som gör så att de rör sig, detta ger dem mer stjälkstyrka. Börjar du med sådd så tidigt att dagsljuset inte kan ta över efter omkrukning så fortsätt med konstbelysning mycket nära plantorna.

Har du ett uppvärmt uterum eller växthus kan detta vara perfekt att driva sina plantor i.

Späda plantor tål lika lite som vi själva UV-ljuset. Bladen skadas och blir vita och kan inte fotsyntetisera. Låt plantorna vänja sig vid solen.

UV-ljuset skadar unga plantor

Tyvärr är det så att vårt skyddande ozonskikt i atmosfären blivit tunnare och sämre på grund av människans dumhet, så att tomatplantor som odlats inne och sätts utomhus i solljus ofta tar skada av UV-ljuset och bladen bränns och vissnar eller blir vitfläckiga. Därför måste plantorna som ska odlas ute UV-anpassas så att de inte blir solbrända. Sätt ut din plantlåda i skuggan dagtid då temperaturen är över 10 grader. Låt dem stå ute på detta sätt dagtid i 10–14 dagar innan de planteras ute i storkruka med direkt solljus.

Undvik alltid, under plantuppdragning, planthantering och plantodling, att blanda med inköpta plantor. Dessa har inte sällan med sig ägg till löss, vita flygare, bomullslöss med mera.

När plantorna är 20–70 cm höga, beroende på typ, är det dags att placera dem där de ska växa livet ut.

Odling i kruka ute eller på balkong

Jag vill inte rekommendera att odla direkt i jorden utomhus, men det går ganska bra om man har bra jord, gärna upphöjt en bit från marken, och placerar dem mot en varm södervägg i lä. Sätter man ett omvänt fotbollsmål av virke och plast för så blir det  som växthus.

Betydligt bättre kan det gå att odla i svarta krukor utomhus. Det ger mogna tomater tre veckor tidigare och alla tomater brukar hinna mogna, i jämförelse med odling i marken där slutskörden är massor av gröna tomater. Ska vi odla ute i kruka ska det vara busktomater och minst 20-literskrukor där man använder köpt eller egen bra gödslad jord. För dvärgbusktomater räcker det med 15-literskrukor. Man kan odla cocktailtomater ute om de spaljeras mot vägg. Att använda köpjord är bäst för den är fri från tomat­skadegörare. Jag använder en speciell tomatjord med en liten tillsats av dolomitmjöl, benmjöl, och vedaska, blandat med lite egen trädgårdsjord i mina krukor för utomhusodling.

Svart kruka ger skörd upp till tre veckor
tidigare än om du odlar på friland. För­delen är också att du kan flytta plantorna till sol/skugga och lä när det behövs.

Svarta krukor absorberar solvärme så att jorden i krukan blir varm. Det gillar tomaterna men det kräver vattning minst tre gånger per vecka om det inte kommer vatten från ovan. Ska man resa bort en vecka så vattna ordentligt och och stick sedan en upp- och nervänd petflaska med vatten i jorden. När jorden blir torr så släpper den in luft i flaskan och vatten kommer ut.

Vid omplanteringen placeras först ett jordlager i botten på krukan. Placera därefter tomatplantan i krukan och fyll på med jord så att halva stammen på plantan blir begravd i jorden. Detta ger ett större rotsystem och den första tomatklasen kommer längre ned och plantorna blir stabilare.

Från blomning och tomatsättning vattnas med svag näringslösning med måttlig kvävehalt och hög andel fosfor och kalium (relation NPK 1,0 – ,0,5 – 2,0) från blomningen till och med juli. Sluta vattna från mitten av augusti. Bäst placering av krukor är mot en solig vägg, gärna i lä för vinden.

Vill du göra en kul planta så välj en god cocktailtomat (körsbärstomat) och behåll de två lägsta tjuvarna och led upp tre stänglar som på en trearmad ljusstake. Naturligtvis tjuvning i övrigt som normalt. Du får dubbel skörd men plantan kräver minst 1 meter plats.

De flesta busktomater behöver inte tjuvas, men det är en fördel att staga upp dem med 5–6 stycken 1,5 meter höga bambukäppar som sammanbinds i toppen. Dvärgbusktomater klarar sig med ett par korta bambukäppar. Har du växthus eller uterum så låt gärna plantorna växa där till att börja med innan de flyttas ut, men passa på att UV-härda dem ute när du kan. Odla helst inte potatis nära där ni odlar tomater för då riskerar ni att potatisbladmögel kan spridas och ge bladmögel och brunröta på tomaterna. Växterna är ju nära släkt och delar sjukdomar.

Odling i växthus

Innan vi tar ut plantorna i växthuset är det viktigt att detta har tvättats rent, gärna med såpa och högtryck. Man kan också bränna av lite svavel. Sätt upp en burk med svavel, 2 msk/10 kvdratmeter, mellan ett par stenar eller på en ställning. Placera en mindre burk med rödsprit under. Sätt fyr och stäng växthuset. Svavlet kommer att förångas och oxideras till svaveldioxid. Gå inte in i växthuset på två dygn utan låt allt vara stängt. Redskap av järn ska inte vara där vid behandlingen och inga gröna växter. Den höga dosen av svaveldioxid dödar alla kryp i växthuset och även svampsporer på ytan.

Jorden blir efter några år med tomatodling ganska anrikad på negativa mikroorganismer som lever på tomatplantans rötter och sänker skörden med upp till 50 procent. Jordytan kan också innehålla mycket svampsporer till mögelsvampar etc. För att reducera detta problem kan man odla i jordsäckar något år eller i krukor med köpjord. Bäst är att byta ut jorden till 30 cm djup och växla med grönsakslandet vart 4–5 år eller försöka ha växel­bruk med olika grödor.

Jorden du odlar i bör gödslas med naturgödsel samt lite vedaska, 1 dl per kvadratmeter, dolomitmjöl och kanske lite benmjöl och stenmjöl. Vattna jorden ordentligt innan du sätter ut plantorna. Har du inte möjlighet att använda naturgödsel kan man använda kemisk gödsel NPK 11-5–18 micro (Lantmännen), men konstgödsel gynnar inte livet i jorden.

Ibland kan man bli överraskad när bladformen plötsligt är annorlunda för någon sort. Det finns vanliga blad och det man kallar potatisblad, men också lite udda bladvarianter. Skulle du se plantor med gulfläckiga blad så kan det vara virussmitta och sådana bör förpassas direkt till komposten.

Lucker och porös jord

Så här gör yrkesodlarna och det kan du också göra när du binder upp dina tomater.

På samma sätt som man planterar i kruka gör vi i växthuset och vi planterar halva plantan under jord. Det är bra om jorden är lucker och porös och inte blöt. Till att börja med är jorden ganska kall och det hämmar tillväxten. Vattna inte plantorna när det är under 15 grader och vänta tills jorden torkat upp innan du vattnar. När det är kallt i växthuset kan detta orsaka opollinerade tomater på lägsta klasen (små utan frö).

Lämpligt plantavstånd är 70–80 cm. Att odla tätare ger en djungel som är svår att hantera och dessutom större risk för svamp­angrepp och lägre skörd. Sätt snören från taket som plantorna kan avlastas mot då de ska växa. Yrkesodlarna använder plastöglor för att hålla plantorna vid snöret (Tomatklubben säljer).

Värmefläkt förlänger säsongen

Sätt gärna ut en värmefläkt på 1–2 kW i växthuset under vår och höst och ställ termostaten på 5–10 grader så att inte tomatplantorna fryser. De klarar 0 grader men inga minusgrader och växer inte under 8 grader. Du kan också placera vattendunkar eller vattenhinkar längs väggarna som värmeutjämnare eller ha en vattentunna där inne. På detta sätt kan du förlänga odlingssäsongen med 1–2 månader per år, lite i varje ände.

Efter utplanteringen bör man se över sina högväxande tomatplantor varje vecka och ta bort alla skott i bladvecken, så kallade tjuvar. Tänk på att tomatsaften färgar händer och kläder.

Här har sorten Totem vuxit till en kraftfull planta. Med rätt temperatur, ljus och med bra näringsrik jord blir det en bra planta.

Gärna nässelvatten

Från det att de första små tomaterna ska bildas bör man regelbundet vattna med svag näringslösning. Detta ska fortgå till mitten på augusti. Det finns bra flytande tomatgödning med rätt proportioner (NPK 13-7-22).

Plocka bort alla angripna eller gulnande blad nedtill efterhand, men ta inte bort friska blad eftersom det är dessa som ger energi till plantan.

Ventilera även nattetid under perioden juli till mitten av september eller tills första frosten för att reducera luftfuktighet och risken för gråmögelangrepp och för att inte överhetta tomaterna. Tomaterna gillar bäst 15–20 på natten och 20–28 grader på dagarna. Blir temperaturen närmre 40 grader så rullar sig bladen så att den ljusa undersidan kommer uppåt, vilket innebär mindre energiintag. Högre temperaturer kan döda plantorna men redan temperatur er över 35 grader stressar plantorna.

Sluta att vattna jordplanterade tomater i mitten av augusti för godare smak och mindre spruckna tomater under hösten.

Njut av skörden med egenodlade goda tomater och blir det mer än du kan äta så gör egen tomatjuice, tomatpuré, tomatketchup, torkade tomater eller annat. Hur man tar hand om skörden får ni läsa om i en annan atikel.

Läs mer: Tomatens historia

Åke Truedsson
Bondson från nordöstra Skåne, fick eget trädgårdsland när han var sju år. Har odlat frukt, bär och grönsaker hela livet. Han har också växtförädlat en del, bland annat smultron, vinbär, vita jordgubbar, härdig kiwi, hallon och aprikoser. Har provat massor av sorter för att berika svenska trädgårdar. Åke Truedsson har varit ordförande i riksförbundet Svensk Trädgård i åtta år. Han sitter i styrelsen för Elitplantstationen. Har mycket internationella kontakter rörande växter. Har skrivit fler än tusen artiklar med text och bilder samt skrivit ett tiotal böcker. Bland annat ”Odla tomater” och ”Odla grönsaker”. Driver sedan flera år Tomatklubben och Vitlöksklubben. Ytterligare information finner du på: www.tomatklubben.se