Föröka vårlökar från frö

943
Blåblommande porslinshyacint och olika scillor är bland de lättaste att föröka genom frö, tycker Anita Feinberg som i många år har samlat in och sått och skapat mer.​ Foto: Pixabay

Snödroppar, vintergäck, krokus och scilla – tydliga vårtecken. När det väl börjar spricka går trädgården från dvala till pånyttfödelse och ger hopp om fortsatt liv. Och det får gärna komma i massor. Många lökväxter sprider sig lätt på egen hand, men har man tålamod och flinka fingrar kan man hjälpa till och föröka genom frö.

Äntligen vår i trädgården – och dags för alla blommande lökväxter. Men varför nöja sig med några tuvor snödroppar eller en kvadratmeter scilla? När man kan få hela mattor av blommande vårlök! För Anita Feinberg är det en enkel match. Hon driver fram egna lökar från frö.  Inte svårt – men det kräver tålamod.

Synen är magnifik när mattorna av blå vårlökar breder ut sig på Trulstorp. På Skånegård­en mellan Lund och Ystad trivs lökväxterna, det är tydligt.

De första vårblommorna gör en gladast – men när allt det blå kommer… Det slår allt!

Marken är täckt av blommor

Anita Feinberg och hennes man har i åratal samlat frön från de olika lökväxterna. Sakta men säkert har mattorna vuxit. Foto: Monika Norrby

Anita Feinberg visar runt i den parklika trädgården som varit i familjens ägo de senaste tjugo åren. Under den tiden har antalet lökväxter mångdubblats. Kring gården växer många höga träd: al, björk, ek och lind. Längst bort i tomtgränsen glittrar vatten och överallt täcks marken av blommor. I åratal har familjen samlat in frön från de olika lökväxterna, sått, skolat fram nya lökar, planterat ut, samlat nya fröer … Sakta men säkert har mattorna vuxit.

Villkoren på Trulstorp är optimala med en mark som är sandig och väl­dränerad. Zonen balanserar mellan I och II, på grund av det höga läget intill Romeleåsen, ofta med snörika vintrar. Om hösten får löven ligga kvar och mals sedan ner med gräsklipparen. Resultatet blir en lucker och mullrik jord. Perfekt för den som vill lyckas med vårlökar.

Scilla lätt att fröföröka

Lökar tål det mesta, men stående vatten avskyr de – och så får man låta bli att klippa gräset på ett tag så att lökväxterna hinner vissna ner och samla kraft.

Stor vårstjärna (Scilla luciliae). Foto: Monika Norrby

Lökväxterna är tacksamma glädjespridare och lyckligtvis är just blåblommande porslinshyacint och olika scillor bland de lättaste att föröka med frö. Scilla-släktet är stort och innefattar sorter som fått namn som blåstjärna, vårstjärna och scilla.  Likt övriga lökväxter trivs scillor bäst i halvskugga i lucker och mullrik jord. En bra plats är under lövfällande träd och buskar där de blommar innan lövsprickningen.

En av de tåligaste är Scilla siberica – eller rysk blåstjärna på svenska. Den klarar vinterfukten bra.  I det vilda har den en utbredning från Östeuropa till ryska Kaukasus och Iran. Hos oss trivs den i de flesta lägen.

Många sorter att prova

Andra scillor i trädgårdar över stora delar av landet är tidig blåstjärna
(Scilla bifolia) och persisk blåstjärna (Scilla mischtschenkoana), vårstjärna (Scilla forbesii) och stor vårstjärna (Scilla luciliae). Och glöm inte den läckert randiga porslinshyacinten (Puschkinia scilloides). För att inte tala om alla vita och rosablommande varianter. Har du dem redan så vet du att de trivs och du kan prova att ta frö från dem och föröka på egen hand.

Lökväxternas förmåga att föröka sig varierar men generellt kan sägas att dubbla sorter har svårare med pollineringen, insekterna hittar helt enkelt inte in till de ädlare delarna. Hårt förädlade varianter är också kinkigare, både vad gäller frösättning och sidolökar. Den som vill lyckas med frösådda lökväxter gör alltså klokt i att välja enkla och ursprungliga sorter.

Inte långt efter nyår är det dags att börja spana efter de första snödropparna. Sedan följer övriga vårblommor i våg efter våg: vintergäck, de olika scillasorterna och snökrokus (som formellt tillhör knölväxterna).

Kan sätta rikligt med frön

Vinterkrokusen sätter rikligt med frö. Det enda som ska till är en varm och solig dag så att humlorna vaknar och pollinerar, annars blir det ju inga frön, påminner Anita pedagogiskt.

Allmänt är vårlökar lätta och tåliga.  Det svåra är storleken. Dessa växter är små – och deras lökar är förstås ännu mindre, ibland små som pepparkorn.

För att hålla koll på tillväxande lökar i miniformat, är det därför bäst att så dem i raka rader i en särskild odlingsbädd. Sådjupet är någon centimeter och för de minsta fröerna gäller ungefär fem frön per centimeter, alltså ganska tätt.

Liknar först bara grässtrån

Det första livstecknet syns inte förrän året därpå och liknar då bara några gräslökstunna strån.

Låt dem växa till under tre år och därefter är det dags att gräva upp de första knölarna/lökarna. Ta upp dem och låt dem torka någon dag. Skilj därefter ut de största och kraftigaste (de kan nu planteras ut i trädgården). Resten får växa till sig ytterligare något eller några år i odlingsbädden.

På det här sättet gallras också såraderna,

vilket ger större knölar/lökar. Fortsätt tills alla har blivit tillräckligt stora för att planteras ut i trädgården. Det som behövs är egentligen bara en planteringsspade och knäskydd.

Gödsla bara lätt

Vårstjärna ’pink giant’. Foto: Monika Norrby

Lökar/knölar på tillväxt gödslas sparsamt med vanlig NPK-gödsel eller gödning i pelletsform eller gödselvatten. Mycket gödning behövs inte, men ibland kan det vara bra. Undvik bara gödning som ska mullas ner, då kan lökar och knölar skadas. Täck dem inte heller med kompost eller gräsklipp, eftersom de då riskerar att ruttna.

Den som är lite mera experimentellt lagd skippar odlingsbädden och sår sina fröer direkt i trädgården. Då drar man helt enkelt en kultivator i jorden, slänger ner sina insamlade fröer, täcker över – och väntar. Med lite tur har man inom några år skapat en egen matta av blommande vårlökar!

Så gör du! Tips om hur du förökar olika sorter.

Lisa Ising
Lisa Ising är trädgårdsjournalist och författare och medverkar regelbundet i ledande trädgårdsmagasin i Sverige och övriga nordiska länder. I sin bok ”Trägårdslegender” sammanfattar hon svensk modern trädgårdskultur och presenterar våra största trädgårdsprofiler, deras filosofi och gröna livsverk. Både i artikel- och bokform vill Lisa Ising förmedla en kreativ och tillåtande syn på trädgård som inkluderar människor, djurliv och den vilda naturen. Växter och odling är ett livslångt intresse och hon är bland annat initiativtagare till Slottsträdgården i Malmö, ett av Sveriges första stadsodlingsprojekt som 20-årsjubilerar i år. Trädgården är numera en välkänd attraktion och inspirerar trädgårdsintresserade i både teori och praktik. Lisa Ising bor i Lund med en vildvuxen trädgård från 1920-talet med äppelträd, buxbomshäckar – och mängder av vårlökar. Senaste projektet är odlingsförsök med kiwi och restaureringen av en äng.