Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol …

134
Äng som är sådd med ”Normaläng” (ängblandning för normalfuktig mark) med klippt gång emellan. På bilden ses prästkrage, stor blåklocka, sommarfibbla, ängssyra och längre bort höskallra och myskmalva.

För mig är blomsterängen något av det vackraste och samtidigt något av det mest fascinerande man kan skapa på en bit mark.

En äng blommar, doftar och lever. Den skiftar i karaktär med de arter som ingår och deras blomningstider, men också med de fjärilar och andra insekter som är på besök just för stunden. När vinden drar fram blir ängen som ett böljande hav.

Vad är en blomsteräng?

Förebilden till blomsterängen kommer från landsbygdens ogödslade slåtterängar. I äldre tid producerades vinterfoder åt krea­turen på ängarna. ”Äng är åkerns moder” var förr ett talesätt då gödseln från djuren enbart användes till åkrarna. Årlig ängsslåtter, utan tillskott av näringsämnen, gav som biprodukt en mycket rik flora och fauna på dessa magra marker.

Floran kan växa och utvecklas på marker med väldigt lite näring, eftersom näringsbristen gör att de mer konkurrenskrävande gräsen och ”ogräsarterna” inte klarar sig.

När marken gödslas så kommer de mer konkurrenskrävande arterna att gynnas på örternas bekostnad.

Artsammansättningen i en äng varierar med markens fuktighetsförhållanden och kalkinnehåll. En del arter kan växa på många olika marktyper, medan andra arter föredrar speciella förhållanden. Därför delar man in ängarna i bland annat torräng (kalkrik eller kalkfattig), friskäng (normaläng) och fuktäng.

Några skäl att anlägga ängar

Ängen är enkel att sköta. Med en blomsteräng istället för gräsmatta slipper du klippa gräs varje vecka. I stället slår du ängen en gång per år. Byter du en rabatt mot en blomsteräng slipper du rensa ogräs.

Ängen blommar länge och varierat. Den anlagda ängen blommar med tiden rikt och fint under en stor del av året. Karaktär och färgskala skiftar över säsongen beroende på vilka arter som blommar just då.

Det är vackert och där kan jag plocka blommor. När gräsarter möter blommande örter på det sätt som sker i ängen uppstår en särskild harmoni, och den uppstår inte på samma sätt någon annanstans. Hela säsongen finns blommor och gräs till ljuvliga buketter.

Jag vill ha en vild trädgård och gynna den biologiska mångfalden. Med naturens vilda arter får du en naturlik trädgård med vild känsla. Många ängsblommor lockar till sig fjärilar och humlor och ger föda och livsrum för flera olika djurgrupper. Åtskilliga hotade insekter är beroende av ängsväxter som värd.

Med ängsväxter kan jag skapa naturliga biotoper. Många ängsväxter är på väg att bli ovanliga eller är rent av utrotningshotade. Anlagda naturmiljöer kan bli räddningen för en del av ängsväxterna.

Jag vill ha en bättre pollinering i min trädgård. Våra fruktträd, många köksväxter och jordbruksväxter är beroende av insekter för pollinering. I ängen kan de leva och föröka sig under den tid då de inte hittar mat i trädgården.

Göra äng av gräsmatta

En traditionell gräsmatta är vanligtvis gödslad och därmed för näringsrik för att bli en blomsteräng. Det går att åtgärda genom att antingen ta bort det övre näringsrika skiktet på jorden, genom att odla någon näringsupptagande gröda några år eller påföra näringsfattig jord och blanda om.

Det går inte att sprida ut frön i gräset och sluta med gräsklippningen, eftersom det befintliga gräsmattegräset kommer att konkurrera ut örterna. Man måste ta bort den befintliga vegetationen och så fröet på öppen jord utan gräsrötter. Om det ursprungliga gräset är kraftigt räcker det inte med att fräsa jorden eller vända upp och ner på jordtorvorna, eftersom det fortfarande kommer att finnas kvar levande gräs. Om man ska lyckas väl med ängen bör jorden vara väldränerad och näringsfattig och utan fleråriga rotogräs som kirskål, kvickrot, nässlor och tistlar.

Valet av lämplig fröblandning och plantor måste ske utifrån markens förutsättning vad gäller fuktighet och ljusförhållanden, näringsstatus och kalkhalt. Man kan få en vink om lämpliga arter genom att se vad som växer i närheten.

Bäst att så på hösten

Sådd av ängsfrö för hand på bar mark.

Augusti-september är den bästa tiden att så ängsfrön, i södra Sverige går det bra även i oktober. Tidig vårsådd, i april–maj, fungerar också, men vid senare sådd under försommaren får du vara beredd att vattna vid torra perioder, tills alla frön har hunnit gro. I norra Sverige utan sommartorka är förhållandet lite annorlunda och här kan man möjligen så sommartid. Det går åt ytterst lite frön till en ängsyta, bara 3-3,5 gram per kvadratmeter. För att kunna fördela så små frömängder jämnt över ytan, och för att se var du sått, är det klokt att blanda fröet med något fyllnadsmaterial, till exempel sågspån, vetekli eller sand. När du sått ut fröna packar du till marken helt lätt med kratta eller gallervält så att fröet får markkontakt. Fröerna ska ligga mycket ytligt. Det är viktigt att de inte hamnar för djupt ner.

Olika ängsfröblandningar i små påsar, som räcker till cirka tio kvadratmeter per påse.

De sådda örterna kommer inte att blomma förrän efter ett till några år efter sådden. Med inblandning av ettårigt blomsteråkerfrö får man dock blomning första året. Fröblandningarna innehåller en blandning av frön av örter och smalbladiga konkurrenssvaga gräs som är anpassade för näringsfattiga ängsmarker. Blanda inte ut fröet med konkurrenskraftigt gräsmattegräs.

En äng behöver inte vara stor, utan det kan vara trevligt med några kvadratmeterstora ”plättar” i kanten av trädgården eller en smal remsa utmed häcken eller staketet.

Plantering komplement till sådd

Plantering av ängsplantor som komplement till frösådd.

Vill du att ängen ska blomma redan första sommaren kan du komplettera sådden med att sätta ängsplantor. Plantorna gör att ängen blommar tidigare och frösådden hämmar ogräset. Vid kombination av sådd och plantering förbereder du jorden på samma sätt som vid sådd. Plantera sedan och avsluta med att så ängsfröblandningen. Räkna med 4-5 plantor/m² och frömängden 3,5 g/m². Plantera i smågrupper om minst tre plantor av varje art, slumpmässigt utlagda på ytan. Använd en liten planteringsspade för planteringen och se till att hela rotklumpen kommer under jordytan. Tryck till jorden runt rötterna så att plantan sitter fast. Vattna ordentligt efter plantering.

Du kan också komplettera och få rikligare blomning i en befintlig gräsyta, som inte är alltför tät eller högvuxen, genom att plantera in ängsplantor. Ge då ängsplantorna bra förutsättningar genom att gräva bort gräset på den yta där du planterar. Fläckarna behöver vara minst 30 x 30 cm, men gärna större om gräset blir högt. Detta för att plantorna ska få ljus och slippa konkurrera med gräset. Ängsväxterna kommer sedan att långsamt sprida sig i den omgivande gräsmattan.

Ängsplantor för utplantering: Gullviva, mandelblom, kattfot och ängsviol.

Förutom i ängen kan du njuta av väl valda ängsväxter i kruka på uteplatsen, i perennrabatten eller som marktäckare. Smörboll och gullviva hör till de fina rabattväxterna. Backnejlika och solvända är exempel på ängsväxter med marktäckande växtsätt. Du kan även plantera ängsväxter i en pallkrage med mager jord.

Du kan plantera ängsplantor när som helst från tidig vår till höst. Vattning kan behövas direkt efter plantering. De planterade växterna kommer att blomma samma eller kommande år som de planterats.

Hö-metoden

Denna metod går ut på att man sprider ett tunt lager nyslaget hö från en artrik ängsmark på den öppna markytan. Den optimala tiden är oftast omkring andra halvan av juli, men kan man få hö från två olika tidpunkter så får man med fler arter. Rör om i höet så fort det torkat för att få fler frön att ramla ur. Höet får sedan ligga kvar ostört några veckor innan det tas bort, då det ger ett bra groningsklimat åt ängsarterna samtidigt som det missgynnar groningen av ettårigt ogräs.

Lämpliga lägen för en äng

Anlägg inte blomsterängen på ytor där ni går mycket, eftersom en nedtrampad äng inte är speciellt vacker. Marken bör ha ett soligt läge med minst 3–4 timmars sol. Bra läge är mellan gräsmatta och buskage, utmed en häck eller runt en damm. En äng tål inte samma slitage som en gräsmatta, men klipp gärna upp smala gångstigar i ängen. Det ser inbjudande ut och ger möjlighet att komma nära både ängsväxter och allt annat liv i ängen.

Skötsel

Ängar är lättskötta men en viss omvårdnad behövs. Rätt skötsel är a och o för att ängen ska bli så vacker som du drömt om, och förbli lika vacker i många år.

Första året domineras ängen av ettåriga ogräs från jordens fröreserv. Det gör att en nyanlagd äng kan se gles och luckig ut. Men det är vanligtvis inget att oroa sig för, snart väntar bättre tider. Klipp av de ettåriga fröogräsen på 8-10 cm höjd, innan fröet mognat, om du tycker att de stör. Finns det särskilt besvärliga ogräsarter bör du plocka bort dem för hand. De fleråriga ängsblommorna gror och växer i många fall långsamt. Därför kan de vara svåra att upptäcka första året, även om de finns där som små plantor. Det andra året minskar ogräsmängden och de första ängsblommorna börjar blomma. Nu ska du börja sköta ängen på vanligt sätt. Det innebär årlig slåtter i slutet av sommaren när de flesta växterna har blommat över och fröat av sig.

Skärande redskap bäst

Ängen behöver slås och det avslagna tas bort varje sensommar-höst för att få bort biomassan, som annars förmultnar och göder växterna. Gödning missgynnar flertalet örter men gynnar gräs och ogräs. Lieslåtter är mest skonsamt för växterna.
Foto: Henrik Rosenqvist/Bilder i Syd

Någon gång i augusti månad brukar vara en bra tid. Använd helst lie, knivslåttermaskin eller slåtterbalk, det vill säga ett skärande redskap. Du kan också använda en röjsåg eller trimmer med välslipad gräs­ klinga. Vi rekommenderar att inte använda nylonsnöre (trimmerhuvud)! En liten äng kan klippas med vanlig, välslipad gräsklippare med gräsuppsamlare och på hög klipphöjd, men det är inte idealiskt. Det finns en risk att känsliga örter skadas. Slå gräset på ca 4-6 cm höjd. Låt gärna klippet ligga kvar några dagar för att fröa av sig. Sedan måste klippet tas bort för att inte kväva växterna eller förmultna och gödsla växterna. Ängen ska absolut inte gödslas. Gödsling gynnar gräs och kraftigväxande ogräs. I ängen måste de hållas tillbaka för att ängsväxterna ska få chans att utvecklas. Förutom slåtter bör man hålla efter oönskade arter såsom åkertistel, hundkäx och skräppor.

FAKTA

Pratensis – växa på äng
Pratensis producerar och säljer svenskt ängsfrö och ängsplantor. Alla örterna är av svensk härkomst och odlade eller vildinsamlade inom landet. Fröblandningarna har artsammansättningar som passar flertalet jordtyper och fuktighet, dessutom finns flera specialblandningar. Företaget har ett väl utvecklat samarbete med flera universitet och länsstyrelser. På uppdrag av några länsstyrelser producerar Pratensis plantor av rödlistade växtarter för förstärkning av sårbara bestånd, men även för att gynna hotade insektsarter.
Läs och se mer på www.pratensis.se
Pratensis är latin och betyder ”växa på äng”.

DELA
Inger Runeson

Inger Runeson driver Pratensis AB tillsammans med sin man Mats. Båda är biologer men det är Inger som har ängsväxter och växtodling som specialitet och därför är huvudansvarig för verksamheten.
Inger är född och uppvuxen i Kävlinge, strax norr om Lund. Efter biologexamen i Lund 1983 och jobb som växtförädlare i Skåne flyttade paret till Mats släktgård i södra Småland 1991. Efter att ha arbetat på Veg Tech AB tog hon 2005 steget och startade Pratensis AB. Först drev hon det själv något år, men så började även Mats jobba i verksamheten under somrarna. Sedan några år tillbaka sysselsätter företaget fyra personer sommartid.
Även fritiden ägnar Inger till stor del åt växter, antingen med odling i köksträdgård­en, med besök på intressanta växtlokaler
i Sverige eller genom att fotografera växter.