Search
Close this search box.

hej@naturochtradgard.se

Search

Forskare vill ha hjälp att se vad fåglar äter

Med appen ”Fågelbär” kan man delta i ett forskningsprojekt genom att rapportera observationer av fåglar som äter. Projektet drivs av forskare på institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik vid Stockholms universitet och man hoppas få in tillräckligt med observationer för att få en bild av vilka fåglar som äter vilka frukter, och hur detta nätverk av fågel­arter och växtarter varierar geografiskt och över tid. Informationen från ”Fågelbär” kan bli en värdefull pusselbit för att öka kunskapen om djurspridning av växternas […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Sätt inte holken i söder

Forskare vid Lunds universitet har undersökt hur blåmesungar påverkas av förhöjd temperatur i boet. Resultaten visar att blott tio dagar gamla småfåglar lyckas hålla normal kroppstemperatur trots att det kan bli över 50° C i en fågelholk,  men tillväxten blir lidande när en stor del av energin läggs på att hålla normal kroppstemperatur.– Våra resultat gäller med all sannolikhet även andra hålhäckande småfåglar i liknande miljöer och klimat, säger Fredrik Andreasson, biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund.Genom att placera vanliga […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Vinterfåglar – färre rapporter kan bero på den milda vintern

Årets stora fågelräkning ”Vinterfåglar Inpå Knuten” genomfördes som vanligt sista helgen i januari. Cirka 17 000 svenska hushåll deltog, vilket är klart färre än förra året. Bortfallet av rapportörer berodde till stor del på att det milda vädret i södra Sverige innebar färre fåglar på matningarna – och med få fåglar att rapportera, minskade folks benägenhet att medverka. Trots denna minskning är 17 000 rapporter spridda över hela landet ett mycket användbart material som det går att dra många intressanta slutsatser från. […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

67-årig albatross blir mamma igen

Wisdom, en laysanalbatross och världens äldsta kända fågel i naturen har återigen anlänt till fågelreservatet Midway Atoll, 200 mil nordväst om Honolulu, Hawaii. Wisdom är minst  67 år gammal och flyger tusentals mil varje år för att återvända till Midway Atoll. Hennes ankomst strax före jul i fjor överskuggas bara av nyheten att hon också lagt ytterligare ett ägg! Det är bara ett år sedan hon senast blev mamma. Wisdom ringmärktes för första gången 1956, då hon också häckade och […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Gråsparv + spansk sparv = italiensk sparv

Forskare i Sverige och Norge har tillsammans studerat hybridarten italiensk sparv (Passer italiae) på Kreta, Korsika, Sicilien och Malta. Arten har uppstått när gråsparvar och spanska sparvar parat sig. Resultaten visar att hybridarten sannolikt uppstått på de olika öarna oberoende av varandra.Forskarna har bland annat upptäckt begränsningar för vilka genkombinationer som fungerar tillsammans och konstaterar att vissa specifika gener hos italiensk sparv alltid ärvs från gråsparven.– De gener som alltid ärvs från gråsparven är sannolikt viktiga för att hybriden ska […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Protein i dumpade fågelfjädrar kan bli framtida mat

Årligen dumpas miljontals ton fågelfjädrar till ingen nytta. I framtiden kanske vi istället kan ta tillvara proteinet i fjädrarna och äta upp dem. Forskare i bioteknik vid Lunds Tekniska Högskola har identifierat och förfinat en mikroorganism som kan omvandla olika former av organiskt avfall till produkter för exempelvis mat och foder.Forskningen har fått finansiering från bland andra Nordic Innovation och Sten K Johnsons Stiftelse för att omvandla fjädrar till djurfoder, men på sikt kanske de också hamnar på våra tallrikar.– […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Förståelse av fågelsången finns med redan i ägget

Fågelungar känner igen och lär sig sin egen arts sång även när de exponeras för sång från andra arter. Mekanismerna för detta har varit okända men nu visar en studie vid Uppsala universitet att det är genetiska skillnader mellan arterna snarare än tidig inlärning eller andra mekanismer som ligger bakom förmågan.– Skillnader i sång mellan arter är central för fåglars förmåga att välja rätt partner att fortplanta sig med och för att förhandla i komplexa sociala interaktioner. En genetisk bas […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

”Tvillingar” med olika resmål – få gener avgör

Lövsångarna som häckar i södra Sverige migrerar till Västafrika. Artfränderna i norra delen av Sverige, Finland och i Baltikum flyttar till södra eller östra Afrika. Enligt en ny undersökning från Lunds universitet finns nyckeln till lövsångarnas olika flyttmönster sannolikt i deras gener. Biologerna Max Lundberg och Staffan Bensch jämförde arvsmassan hos lövsångare som häckar i södra Sverige med de lövsångare som häckar i norra delen av landet. De konstaterar att arvsmassan är nästan helt identisk, men av cirka 20 000 gener […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Stenskvättan deltar i unik studie om klimatförändring

2017 är den 25:e säsongen som forskare på SLU följer stenskvättorna utanför Uppsala. Den långa tidsserien är unik och har gett stor kunskap om hur stenskvättor reagerar på förändringar i klimat och jordbrukslandskap. Forskarna har konstaterat att stenskvättorna anländer i genomsnitt sju dagar tidigare nu än för tjugo år sedan. De har också sett att stenskvättornas ungar väger mindre nu än när de började följa populationen.

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Tuppar sig inte lika mycket mot släkting

Tuppar beter sig mindre aggressivt mot tuppar som de är släkt med jämfört med obesläktade konkurrenter i en parningssituation. Det visar en studie från Linköpings universitet som publicerats i tidskriften Behavioral Ecology.I en hönsgård är rangordningen strikt och en tupp är dominant över de andra. Tupparna konkurrerar om att para sig med hönorna och på så sätt föra sina gener vidare till nästa generation. Om en lågrankad tupp försöker para sig med en höna lägger sig den dominanta tuppen ofta […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.