Julrosen gör varje dag till en högtid

I handeln hittar man många nya sorter under namnet hybridjulros eller orientalis­hybrid. De finns i många färger och blommar lite senare, vilket förlänger säsongen för julrosor.

Julrosens, Helleborus niger, historia i Sverige är gammal.
Den är känd redan från medeltiden men de första säkra fynden av att den har odlats i landet är från 1600-talet. Det svenska namnet julros fick den dock inte förrän på 1900-talet.

Tidigare kallade man den bland annat för nysört. Julros är ett släkte på drygt tjugo arter som hör hemma i Europa och Västasien. I Sverige är det bara den grönblommande klockjulrosen, Helleborus foetidus, som finns naturligt förvildad. Numera är vi många som planterar julrosor i trädgården för att njuta av dess blommor under vinter och vår.

Exklusiv men tacksam

För att vara en så exklusiv perenn är julrosen förvånansvärt tacksam och det viktigaste för välmående och friska plantor är väldränerad jord. De tycker inte om att bli stående i vatten, då kan blomningen utebli och i sämsta fall ruttnar plantan. Julrosor älskar näring och de flesta sorter trivs bäst i djup, kalkhaltig och mullrik jord.

Den bästa växtplatsen för julros är halvskugga, men det går även bra i sol om man är noggrann med att inte låta den torka ut under sommaren. I naturen, där den växer under lövfällande träd, har den ganska soligt under vår och höst och lätt skugga under sommaren. Förutom träd och buskar kan även andra perenner skydda mot solen. Julrosor bildar knölliknade rotklumpar som växer relativt sakta och plantorna tycker inte om att delas utan vill stå ostörda.

Klockjulros odlas inte bara för sina gröna blommor som piggar upp i trötta trädgårdar. Den har även ett mycket dekorativt bladverk som är snyggt såväl i naturliga miljöer som i rabatten.

Passar med nunneört

Julrosor kommer i allra högsta grad till sin rätt när de växer som ett flor under träd och buskar. Extra tjusiga grannar är perenner som gullviva, nunneört och ormbunkar. Av vårlök är krokus, scilla och snödroppar lysande vänner. Julrosen är också fin i gräsmattan eller rabatt. En bra kombination är julros, vårblommande lökväxter och jättedaggkåpa eller funkia som är bra på att gömma nervissnande blad.

Mångfald och sortrikedom

Julrosor bjuder på ett färgspektra från grönt och vitt till gult, rosa, rött och violett. Blommorna kan också vara fläckiga och de kan ha olika former som anemon- eller klockform, och de kan vara enkla, halvfyllda eller fyllda. Den mest klassiska är den lysande vita arten Helleborus niger, som också är den mest härdiga. Den så kallade vanliga vita julrosen blommar tidigt, ofta redan till jul. Det är som ett lyckligt mirakel att de sirliga blommorna vågar trotsa kyla och snö. Vid riktigt kalla temperaturer får man dock gärna täcka med granris för att öka chansen till tidig blom.

Julrosor upplevs som exklusiva, och visst är det vackra växter som pryder trädgården när så mycket annat ännu vilar. Här är en gul fräknig hybridjulros av sorten ‘Yellow Lady’.

Stora blommor – många färger

På senare tid har vi fått se många nya hybridsorter i vackra varianter med stora blommor i nyanser från grönt och vitt till blått och den allra mörkaste purpur. I handeln hittar man dessa sorter under namnet hybridjulros eller orientalishybrid och dess latinska namn är Helleborus hybridus (orientalis). De blommar lite senare vilket förlänger säsongen för julrosor, så det är en god idé att blanda arter för större blomsterglädje. Hybridjulrosor har bra härdighet och kan odlas i norr där snötäcket lägger sig som skydd för det vintergröna bladverket. Hybridsorterna önskar samma växtförutsättningar som andra julrosor.

Dela artikeln:
Om artikelförfattaren

Marie Wändel

Sedan snart 25 år driver Marie Wändel, tillsammans med sin man, Wändels Trädgård och har idag Sveriges största odling av perennner. Hon är trädgårdsingenjör och utbildad trädgårdslärare och brinner för att sprida kunskap om perenner. Därför skapade hon 2012 sajten perenner.se där hon tillsammans med några entusiastiska kolleger delar med sig av tips och kunskap.

Mer läsning:

Myrten – för kärlekens skull

I Rom var myrten helgad åt Venus, kärlekens gudinna, i Grekland åt Afrodite och även till Hymenaios, äktenskapets och bröllopets gud. Kärleksdikternas musa Erato var krönt med en krans av myrten.