Naturliga urvalet gör lappkast med flugsnapparhanarna

Flugsnapparhane.foto: Johan Träff

En stor vit pannfläck har förut varit en framgångsfaktor för en flugsnappehane. Nu har detta svängt och i stället verkar hanar med små fläckar klara sig bättre. Forskare från Uppsala universitet har hittat bevis för att klimatförändringarna vänder upp och ner på det naturliga urvalet bland halsbandsflugsnappare.

Ornament, fysiska attribut som signalerar till det andra könet om individens hälsa och kondition, är genetiskt ärftliga och påverkas starkt av konditionsrelaterade miljökomponenter och kan därför förväntas påverkas i takt med miljöförändringar.

Resultaten som nu publiceras i Nature Ecology & Evolution bygger på en långtidsstudie av en population halsbandsflugsnappare (Ficedula albicollis) på Gotland mellan 1980 och 2014, med data som samlades in från 15 generationer och 10 842 individer.

Den vita pannfläcken är ett välstuderat ornament: hanar som uttrycker en stor pannfläck har en konkurrensfördel gentemot konkurrerande hanar. Under studiens dryga tre decennier har detta svängt. Den ökande temperaturen under våren på häckningsplatsen har gjort att hanar med små fläckar har större attraktionskraft på honorna.

Mycket ornamenterade hanar gynnades av selektionen efter kalla häckningssäsonger men missgynnades efter varma häckningssäsonger.

Forskning.se

Dela artikeln:

Mer läsning:

I Rom var myrten helgad åt Venus, kärlekens gudinna, i Grekland åt Afrodite och även till Hymenaios, äktenskapets och bröllopets gud. Kärleksdikternas musa Erato var krönt med en krans av myrten.