Mandelblom så skirt och vackert – samtidigt dödligt giftig där bittermandeln har så högt giftinnehåll av cyanid att två, tre fulla nävar kan döda en vuxen man.
Efter korsningsarbete har den ofarliga och istället hälsosamma sötmandeln tagits fram. Väl värd att odla bara för blomningen och den som lägger ned arbetet för att knäcka skalet innanför fruktköttet blir rikligt belönad.
Ett mandelträd i sin trädgård ger en vacker rosa blomning på bar kvist tidigt på våren.
När frukten väl kommit ur trädet så kommer den något knepigare fasen – att få själva mandeln ur sitt skal. Det är inte alltid så lätt, men det går med skruvstäd eller stark nötknäckare.
Den vilda mandeln har sannolikt härstammat från Prunus fenzliana som idag förekommer vild i västra Azerbajdzjan och i Armenien. Mandeln domesticerades redan under tidig bronsålder, 2 000–3 000 f.Kr., och spred sig till Iran och Jordanien med omgivande områden innan den spreds vidare till Medelhavsområdet med hjälp av nabatéerna, ett forntida folkslag i Jordanien. Nabatéerna var ledande inom handel och hade sitt högkvarter i klippstaden Petra som idag är upptagen på Unescos världsarvslista.
Man har hittat mandel i faraonen Tutankhamons grav i Egypten och den är omnämnd i Bibeln. Det är definitivt ett träd som varit viktigt för oss människor under en lång tid.
Ursprungligen var mandeln bitter av cyanid som reducerades genom att man rostade den. Än idag finns bittermandel som bland annat ger smak till likören Amaretto samt vissa bakverk, bland annat mandelkubb och finska pinnar. Dödlig dos av bittermandel är cirka femtio mandlar för en vuxen, 8–10 för ett barn.
Genom tidig förädling fick man fram sötmandel som har inga eller mycket låga halter av cyanid och är mycket god och nyttig för oss människor.
Sötmandel odlas idag framförallt i Kalifornien, USA, som skördar cirka halva världsproduktionen. Mandel odlas också runt Medelhavet och i Iran, men också i andra länder.
I Kina har man fått fram en aprikosart med bitterhetsfria kärnor som används som mandel. Man tar även bort cyaniden i vanliga aprikoskärnor och använder som mandel.
Mandelträdet Prunus amygdalus påminner i bladverket om persikans och nektarinen, som båda är släktingar till mandeln. Ett mandelträd kan växa bra hos oss i odlingszon 1–2. Däremot är fetthalten i våra mandlar lägre än i mandlar som odlats i varmare klimat.
Blommorna är underbart vackra, rosa eller vita och kommer på bar kvist tidigt på våren då det kan vara problem med pollinerare, även om humlorna brukar vakna tidigt och flyger redan om temperaturen är över 5 grader. Frukterna ser till en början ut som persikans, men spricker sedan upp och frigör mandeln med sitt hårda hölje. Trädet brukar bli 3–5 meter högt och gillar en kalkad jord men är i övrigt anspråkslös.
Vid skörd tas det köttiga höljet bort och det hårda skalet som omger mandeln knäcks. Därefter är varm torkning viktigt.
Användningsområdet för mandel är stort: bland annat marsipan, mandelmassa, kakor, godis, mandelmjölk med mera och än idag rostas mandeln för att den ska smaka gott som nyttigt godis.
Man har vetenskapligt konstaterat att om man äter mandel så reducerar man hjärtsjukdomar och sänker det farliga kolesterolet LDL.
Antalet fästingburna TBE-infektioner som inte upptäcks av vården är mycket högre än man tidigare trott. Det visar en ny studie som undersökt svenska blodgivare.
