Att ha en humleholk i sin närhet och få ta del av fängslande liv är något extraordinärt.
I min trädgård låter jag alltid ett ganska stort parti av vallört vara kvar. Vallörten är en riktig humlemagnet. Jag kan stå och bara njuta av ljudet från humlornas vingslag.
Humlor lägger ned ett makalöst arbete på att flitigt samla pollen och nektar till sina yngel. Dessutom är humlor fredliga bin; du behöver inte vara rädd för att de ska attackera dig.
Man kan enkelt öka mängden humlor i sin trädgård bara genom att låta lite vallört vara kvar. Det vittnar om att man med ganska enkla medel kan gynna dessa betydelsefulla pollinatörer, vars mångfald och mängd utarmats kraftigt. Jag läste i Björn Cederbergs bok Humlor i Sverige att värdet av pollineringen beräknas till närmare 900 miljoner kronor per år. Och då är inte värdet av frukt och bär i privata trädgårdar eller i skogen inräknat. När man vet detta så kan man inte låta bli att tycka om humlor ännu mer och vem vill då inte att de ska trivas i ens trädgård?
Du har säkerligen flera arter som bor i din närhet. En gräshumla, Bombus ruderarius, har kanske bosatt sig i ett gammalt övergivet gnagarbo nere i marken, en B. pascuorum i en kvarlämnad lövhög och en stenhumla, B. lapidarius, i en stengärdsgård.
Bara drottningar övervintrar
På våren ser man endast drottningar flyga. Det är nämligen bara de drottningar som kläcktes på sensommaren som övervintrar. Efter vintern väntar ett tufft jobb för drottningen. Hon behöver snabbt fylla på sina energireserver så att hon har krafter nog att börja samla pollen och nektar som hon i sin tur lagrar i små behållare av vax inne i sitt bo. Det är i dessa ”krukor” hon sedan lägger sina ägg. Krukorna täcks sedan med ytterligare ett lager vax och därefter sätter hon sig för att ruva sina ägg. Efter en tid kläcks de första arbetarna som nu är glupska larver vilka tuggar i sig av honungen (pollen-nektarmixen). Drottningen har nu fullt upp med att förse sina larver med mat och värme.
Arbetarna tar vid
Efter en tid förpuppas larverna och genomgår en förvandling till fullvuxen humla. När de första arbetarna är på vingarna behöver drottningen inte längre göra hela jobbet på egen hand, utan kan koncentrera sig på att lägga ägg och utöka kolonin.
Känner du dig sugen på att husera dessa ljuvliga varelser?
I en humleholk kan humlornas koloni bo och du får möjlighet att bli närmare bekant med dem. Finns det någon vits med att bygga holkar mer än för ditt eget nöjes skull? Ja, faktum är att det vissa år är ont om smågnagare och då blir det brist på lämpliga bon för humlor. Så se det som en möjlighet att ge något tillbaka till en grupp viktiga pollinatörer. På internet går det att finna flera typer av humlebon som man själv ganska enkelt kan tillverka. Det går till och med att köpa färdiga bon. Jag har valt att beskriva tre typer av holkar: lerkrukeholk och två humleholkar av trä.
Lycka till med bygget!
Linda Strand
Så gör du en lerkrukeholk
- Välj ut en lerkruka som är minst 15 cm i diameter i toppen.
- Inred krukan så att humlorna finner den trivsam. Innehållet från ett gammalt fågel- eller gnagarbo är perfekt inredningsmaterial. Annars kan du enkelt fylla lerkrukan med löst packad torv, mossa, torrt gräs och löv eller något annat mjukt naturmaterial. Tänk på att inte fylla den helt då humlorna måste få plats att bosätta sig också.
- Placera lerkrukan i trädgården. Hitta ett ställe som är soligt och skyddat från regn och vind. Gräv en grop som är något större än krukans diameter och lägg något dräneringsmaterial i botten på gropen, till exempel grus. Placera krukan med botten uppåt och fyll igen runt om. Låt högst en tredjedel av krukan sticka upp. Lägg lite större stenar ovanpå krukans topp för att förhindra att det regnar ner i den. Du kan också placera en bit slang i krukans mynning som du kan böja så den ligger horisontellt Tänk på att slangens diameter inte får vara mindre än 15 mm så att humlorna kan ta sig in och ut ur boet.
- Vänta på dina hyresgäster.
Så gör du en träholk
Det här behöver du:
- Obehandlad planka (till sidor och botten), 15cm bred, 20 mm tjock
- Obehandlad planka (till taket)
- 20 cm bred, 20 mm tjock planka till fäst-anordningen
- Såg
- Vinkelhake
- Borrmaskin och borr
- (diameter 12–20 mm)
- Hammare och spik eller skruvdragare och skruv
- Material att inreda din holk med, se lerkrukeholken.
Träholk – marknivå
Denna variant gräver man ner helt eller delvis eller så placerar man den i en stengärdsgård eller rishög.
- Använd dig av 15 cm-plankan och såga av två 30 cm långa bitar (sidor) och en 26 cm lång bit (botten).
- Såga också av två bitar (fram- och baksida) som är 10 cm långa.
- Såga till sist ut taket från en planka som är 20 cm bred. Denna ska vara ca 32 cm lång så att taket går utanför väggarna. Gör taket öppningsbart så att du kan komma åt att städa i holken.
- Borra ett ingångshål (cirka 15–25 mm), några centimeter från kanten.
- Skruva eller spika ihop holken och inred holken på samma sätt som lerkrukan.
- Till sist, fäst en bit slang i jngångshålet. Tänk på att innerdiametern inte får vara mindre än 15 mm och att ytterdiametern ska passa i ditt borrade hål.
- Hitta en lämplig placering för din holk. Välj en placering som är solbelyst och skyddad från regn och vind.
Träholk – ovan mark
Denna holk är lik en fågelholk. Holken hängs på en vägg eller på ett träd.
- Använd en 15 cm bred planka. Såga ut fyra sidor och en botten enligt bilden. Såga ut taket ur 20 cm-brädan. Måtten som behövs anges på ritningen intill.
- Borra ingångshålet, som bör vara 12–20 mm i diameter. Till skillnad från fågelholkar är det att rekommendera att göra ventilationshål på baksidan av holken. Någon av väggarna, förslagsvis framsidan, alternativt tak eller botten, bör vara öppningsbar så att du kan städa holken.
- Fästanordningen görs cirka 15–20 cm längre (totalt cirka 50 cm) än bakstycket så att du kan fästa holken ordentligt både upp- och nertill.
- Skruva eller spika ihop holken och inred holken på samma sätt som lerkrukan.
- Sätt upp din holk på en solbelyst vägg eller ett träd, gärna i skyddat läge.