Midsommarbuffén står redan framdukad

I fönsterkarmen dukas det till midsommarbord redan tidigt på våren för att tomater, potatis och bladgrönt ska vara klart till festbordet i tid.

Potatis

Denna vår förodlas potatisen i en ny sorts jord som vi inte provat tidigare. Vanligtvis används bara jord som är tillverkad här hemma. Denna torvfria jordnyhet är därför extra spännande att prova.

Här på köksbordet får odlingarna trängas med oss, när kylan väljer att hålla sig kvar där ute. Ännu kan inget ställas ut här.

Det känns redan på doften när jord­påsen öppnas att det inte är den ”vanliga”, lite trötta påsjorden som landar i krukorna. Strukturen är grövre, mer luftig. Det doftar ladugård! Underbart, tycker jag. Känns som att doften är ett tecken på att jorden innehåller mer än bara torv. Den känns ”äkta”.

Förhoppningsvis innehåller den nya jorden heller inga giftrester, pyralider, som just nu ställer till med stora problem på grödorna hos odlare i hela landet. Giftresterna visar sig till exempel som felutvecklade plantor och skrumpna blad. Vi förodlar alla potatissorterna i denna nya jord och hoppas den trivs, trots att strukturen är annorlunda än den vanliga jorden. När potatisen mår bra och växer till innan utplanteringen så kan skörden räcka till midsommarbuffén.

Tomat

När mina köksbordsodlade tomater drar iväg på höjden, trots att de placerats svalt och fått rejält tillskottsbelysning, har jag några olika val. Beskära dem eller plantera ner dem.

Så länge kylan utomhus håller i sig så måste plantorna stå kvar inomhus. Jag väljer först att beskära tomaterna. Jag klipper av topparna med två bladpar, drar av de nedersta bladen och planterar de beskurna topparna i nya krukor.

Om de nyplanterade topparna blir hängiga, så trär jag en platspåse med lufthål (avklippta hörn) över krukan. Det brukar göra susen! Visp har jag fått dubbla mängden tomatplantor.

Även tomattjuvar planterar jag i egna krukor. Perfekt sätt att få fler plantor.

Om tomatplantorna blivit långa och gängliga kan de även planteras om, djupt, i en större kruka. Jag passar på att ”ringla ner” rotklumpen och stammen, så det mesta kommer under jorden. Tomaterna sätter då nya rötter längs hela stammen och plantan blir stadigare.

Tomatplantorna har redan utvecklat blommor, kanske hinner de mogna till midsommar? 

Rankspenat/Malabarspenat

Det är otroligt gott att kunna skörda och äta egen krispig spenat året om. För några år sedan fick jag byta till mig ett litet skott, som lyckligtvis växte sig stort och frodigt.

När plantan satte frön tog jag tillvara på dessa. Eftersom fröna snabbt tappar i grobarhet sår jag dem direkt när de mognat. För att de ska gro krävs en köldperiod, en stratifiering. Jag sår dem i en burk som jag ställer i kylskåpet. Därefter tar jag ut burken och då gror fröna fint.

Den nya plantan låter jag sedan växa vidare som krukväxt under vintern.

Jag lindar upp rankorna på en spalje och skördar vintern igenom. Även blommorna är vackra, men dem plockar jag bort och njuter av i en vas. Plantan håller sig krispigare.

Nu på senvåren när tillväxten sätter fart igen, tar jag nya skott och driver upp till nya plantor. Till sommaren låter jag malabarspenaten växa på ett stort klätterstöd utomhus. Men när jag är sen med utplanteringen väljer plantorna själva att klättra upp längs bordsbenet!  En underbar växt att njuta av för både öga och gom, året om, både inne och utomhus. Ett måste till midsommarsalladen!

Dela artikeln:
Om artikelförfattaren

Helena Söderman

Sedan barnsben har odling och växter varit nära i Helena Södermans liv. Genom studietiden fylldes varje vrå med plantor och odlingar oavsett studieämne. Yrkeslivet som IT-utbildare och EU-projektledare tog henne under flera år till olika platser runt om i världen, där all fritid spenderades på olika botaniska trädgårdar. Parallellt med yrket pluggade Helena trädgårdsämnen, bland andra floristik, biologi, permakultur, trädgårdsdesign och växt­kunskap. Jobb och fritid vävdes samman då karriären ledde in i trädgårdsvärlden. Odlingsintresset,inne och ute, året om, syns tydligt. Helena är odlingsentusiast, sedan 21 år aktiv i flera trädgårdsföreningar där hon jobbar i styrelserna, hon håller föredrag i olika trädgårdsämnen och leder workshops och odlingskurser. På torpet odlas släktens gamla fruktträd, perenner och köksträdgård. Helenas pionpassion omfattar cirka 300 olika pioner, mängder av frösådder och dubbletter därtill, men det finns alltid plats för en pion till. Mer info: www.piontorpet.se

Mer läsning:

I Rom var myrten helgad åt Venus, kärlekens gudinna, i Grekland åt Afrodite och även till Hymenaios, äktenskapets och bröllopets gud. Kärleksdikternas musa Erato var krönt med en krans av myrten.