Än så länge finns det bara en handfull naturhus i Sverige, men flera är på väg att byggas. Linda och Björn Wallentinus i Brottby, norr om Stockholm, har byggt ett. Visst ser det spektakulärt ut med ett hus i ett växthus, men grundtankarna går djupare än så. Det handlar om att leva klimatsmart och att göra ett så litet avtryck på miljön som möjligt.
Vägen smalnar och asfalten övergår till grus, bruset från E18 försvinner, enstaka hus och åkermark kantar den sista biten. Och så, ett stort glastak blänker till i solljuset för att strax försvinna bakom träden.
Björn och Linda Wallentinus möter upp på den nyanlagda, grusade infarten.
– Ja, äntligen har vi tagit tag i att få ordning på infarten, säger Björn.
Familjen har bott i huset i drygt fyra år, men det finns fortfarande kvar att göra, som det brukar vara med alla hus och trädgårdar. Speciellt när man gör allting själv.
Vi går in i växthuset genom stora skjutdörrar. Gränsen mellan ute och inne suddas ut, värmen och dofterna är påtagliga, ljuset är mjukt. Ett stilla surrande lite då och då avslöjar när växthusets takluckor öppnas och stängs. Eller ändrar vinkling om vinden har vänt. Frodiga vinrankor klättrar utmed glasväggarna och slingrar sig upp och över terrassen på husets övervåning.
Att bygga själv
Att flytten från radhuset skulle bli till något klimatvänligt alternativ var självklart för både Björn och Linda. Med föräldrar som är ekologer har Björn mer eller mindre fått klimattänkandet med modersmjölken. Björn var från början intresserad av att bygga ett ”jordskepp” (Earthship), ett hus byggt helt av återvunna material, med väggar byggda av begagnade däck fyllda med sand. Det föll på att det kan bli svårt med husets uppvärmning under vintern. Då blev han tipsad om naturhus i stället och fick dessutom upp ögonen för att bygga själv. Ett naturhus skulle betyda allt som familjen letade efter: ett lugnt, ekologiskt boende med egenproducerade grönsaker och frukter, stor odlingsyta så snart temperaturen i växthuset tillåter, låg energiförbrukning och lite underhåll. Ett hus som tar hand om de boende.
2012 hittade de tomten de ville ha, lantligt belägen men nära kommunikationer och Stockholm, där Björn jobbar. Sen tog det två år att få bygglov.
– Tomten ligger i ett område som klassas som Riksintresseområde för kulturmiljö vilket gjorde att det var svårt att få bygglov, berättar Björn.
Efter att ha ändrat växthusets design till att ha en förskjuten nock, ha haft kommunens politiker på plats för att informera om bygget samt lovat en överklagande granne att inte anlägga en damm, fick de äntligen bygglov. Bygget startade 2014, påsken 2018 flyttade de in.
Björn gjorde så mycket som möjligt själv, förutom de delar som kräver yrkesmän som el, VVS och ventilation. Ibland på helgerna fick Linda och döttrarna Lova och Saga, nu tonåringar, hjälpa till.
– Det var rätt jobbigt ett tag. Jobba i stan på dagarna, åka hem och äta middag och sen till bygget och jobba några timmar. I och med att bygget drog ut på tiden blev det också jäkligt stressigt ekonomiskt, säger Björn.
Plantering
Så snart det översta sandlagret var på plats på odlingsbäddarna började planteringsjobbet. Familjen har valt att ha stora odlingsbäddar för att få flexibilitet, alltså att lättare kunna flytta växter. Förutom några mindre växter var fikon-, persika- och mandelträd samt vinrankor först ut. De har inte lagt ut så mycket pengar på växter utan köpt allt som små plantor, som ju är mycket billigare.
Fikonträdet trivs väldigt bra i odlingsbädd två i söderläge och familjen kunde snabbt börja plocka fikon.
– Det ger frukt från juni till frosten kommer. Det har blivit mycket fikonmarmelad och fikon inlagda i konjak, säger Björn nöjt.
I våras beskar han trädet rejält, det hade blivit så stort att det växte ut över gången. Ett par månader efter beskärningen har karten börjat komma.
Vinrankorna stortrivs i alla tre odlingsbäddarna och är mycket livskraftiga. Förra året blev det 70 liter rödvin, i år blir det antagligen ännu mera. Eftersom en del av dem växer ända upp till taket kräver skördningen stege, och gärna några som tycker det är roligt att klättra.
Persikoträdet breder ut sig rejält och verkar trivas i sitt syd-ostläge i odlingsbädd två. Det har inte gett så många frukter än men är lummigt och skönt grönt.
Mandelträdet är stort och högt, grenarna pressar sig mot växthusets glas. Det har gett en enda nöt. Björn gissar att österläget inte ger tillräckligt med ljus för att den ska trivas.
Tomater, olika sorter, har gett väldigt stor skörd, både från odlingsbädd ett och två. Nästan för stor skörd, enligt Björn och Linda. Därför satsar de på flera cocktailtomatsorter i år. Här och där i växthuset hänger små nystan av snöre. De är i sig själva ett dekorativt inslag men används för att binda upp tomatplantorna med.
När alla plantor är nyplanterade behöver de vattnas ovanifrån tills rötterna nått ner till det vattenförande lagret.
Alla växter trivs inte i den packade sanden. Då kan man behöva luckra upp den med exempelvis lecakulor eller pimpsten runt rötterna.
Skötsel
Familjen lägger inte ner speciellt mycket tid på att sköta om sina odlingar. Håller efter något enstaka ogräs, en rosenbuske har haft löss och en och annan mus har hittat in. Viss beskärning på våren och nyplantering främst i köksträdgården, sen är det inte så mycket mer.
För Björn och Linda är en viktig del av boendet att visa det för andra. Björn menar:
– I och med att jorden blir mer och mer förstörd krävs nya sätt att leva. Närproducerad mat, avloppsrening som faktiskt använder näringen igen, hus som skapar egen energi är exempel på saker som måste till i framtiden.
Bostadshuset är byggt i timmer, 145 m2 stort och underhållsfritt.
Växthusets golvyta är cirka 130 m2.
Uppvärmningssystemen är frånluftsvärmepump och vattenmantlad kamin. Växthuset skapar en värmebuffert runt huset vilket bidrar till mindre energiåtgång.
Energiförbrukningen ligger på omkring 22 000 kWh/år, inklusive oisolerat garage, teknikhus och el-bil.
Leverantörer
Tjälldén AB: Grundmaterial, isolering, kantelement, armering, golvvärmesystem via Thermotec.
Ecorelief: Kretsloppssystem, leverans och projektering.
Drivadan: Växthus, tillverkning och montage.
Palmatin: Hus och garage i lamelltimmer.
Eggert: Växter
Ett naturhus är en kretsloppsbyggnad där bostadshuset är byggt i ett växthus. Näring från avloppet tas tillvara i egna odlingar samtidigt som vattnet renas och växthuset bidrar till husets uppvärmning. I vårt klimat betyder det att man har odlingssäsong i medelhavsklimat samtidigt som boendet får en minskad uppvärmningsperiod. Så mycket klimatvänliga byggnadsmaterial som möjligt används.
Vill du besöka huset?
Kontakta Björn på
bjorn.wallentinus@abc.se om
du är intresserad av ett studiebesök.
Konceptet utvecklades av arkitekten, forskaren och humanekologen Bengt Warne. På 1970-talet byggde han det första naturhuset i Saltsjöbaden utanför Stockholm åt sig och sin familj. Det var han som myntade begreppet att ett naturhus är ”varje byggnad som berikar utan att förstöra, plundra och förgifta”.
Det finns även ”oäkta” naturhus som i princip är ett vanligt hus byggt i ett växthus.
När marken är förberedd läggs först en geotextilduk och sedan en gummiduk. På den läggs dräneringsslang som samlar upp det filtrerade vattnet. Över det en markduk till, sedan naturgrus som dräneringslager. Foto: Privat
Sen är det dags för substratet: naturgrus blandat med torvströ, kalk och torv. Det ska rena vattnet långsamt, ge bra bostad för mikroorganismer och passa för växterna. Foto: Privat
Dags för spridarrören. Varje rör har två hål borrade var tjugonde cm på undersidan. Flödet kan styras för varje rör för att få jämn fördelning av vattnet. Runt rören läggs lecakulor för att vattnet ska spridas ordentligt. Foto: Privat
När det sista lagret grus är på plats är det planteringsfärdigt. Växterna behöver vattnas extra ovanifrån innan rötterna har nått till det vatten-förande lagret. Foto: Privat
Antalet fästingburna TBE-infektioner som inte upptäcks av vården är mycket högre än man tidigare trott. Det visar en ny studie som undersökt svenska blodgivare.
