Tistlar hör till våra allra viktigaste växter för en mängd insekter, inte minst våra dagfjärilar. De är en ytterst viktig grund för vår biologiska mångfald.
I fönsterkarmen dukas det till midsommarbord redan tidigt på våren för att tomater, potatis och bladgrönt ska vara klart till festbordet i tid.
Gartnerfonden delar ut 2018 års belöning till trädgårdsexperten, entusiasten och författaren Åke Truedsson. Förutom att vara en flitig och inspirerande skribent i Natur&Trädgård har Åke Truedsson på många sätt bidragit till trädgårdsnäringens utveckling, bland annat i arbetet med praktisk växtförädling men även som ordförande i Riksförbundet Svensk Trädgård i drygt åtta år och ordförande i Skånska trädgårdsföreningen i tolv år. Han sitter även i styrelsen för Elitplantstationen och han har bland annat räddat kronärtskockan Herrgårds och en del gamla potatissorter […]
Med följande motivering har Perennagruppen utsett purpurmejram Origanum (Laevigatum-Gruppen) ´Herrenhausen´till årets perenn 2019: “Purpurmejram ´Herrenhausen´ är väldoftande, vacker under lång tid och en av de pollinerande insekternas favorit. Den bildar fluffiga, blommande kuddar i mjuka, violetta nyanser och är lika fin i rabatt som i kruka och som marktäckare. För sin skönhet, mångsidighet och sin generositet mot våra flygande vänner blir den Årets Perenn 2019.”Purpurmejram ´Herrenhausen´ växer upprätt, rundat och blir ungefär 40 cm hög. Den börjar blomma i juli […]
Årets perenn är utsedd. I år är det höstsilverax som får utmärkelsen. ”Ett elegant, mörkt bladverk som ger liv åt hela planteringar toppat med skira, doftande blomspiror som lyser upp trädgården om hösten. Höstsilverax är en pärla bland växter, många trädgårdskreatörers älskling.” Så lyder motiveringen från Perennagruppen till att man utsett höstsilverax (Actaea simplex) till årets perenn 2018.
Nu tror forskare att de vet mer om mekanismerna för hur träden känner in vårens signaler. För träd i nordliga klimat är det viktigt att knopparna inte lockas att slå ut vid tillfälliga varmare perioder under vintern, utan först när det är vår på riktigt. Därför försätts knopparna i en djup vintervila under hösten, vilket innebär att de måste gå igenom en lång köldperiod innan de långsamt blir mottagliga för vårens signaler. Hur detta går till avslöjas i en ny […]
Insekter är ett livsmedel som är väletablerat i många länder men som i princip inte alls äts i Sverige – ännu. Bland annat anses syrsor vara smakliga och de har ett mycket högt och intressant näringsvärde. FN har lyft fram insekter som ett framtida livsmedel med stor potential som kan produceras med förhållandevis små resurser. Hittills har det dock inte funnits några studier som i verkligheten försökt skatta potentialen i syrsor som livsmedel för människor.Grisar har ett matsmältningssystem som i […]
Honungsbin har mycket bättre syn än forskningen tidigare visat. Med hjälp av synen kan de bland annat effektivt upptäcka rovdjur, hinder och andra faror. De nya forskningsresultaten kan få praktisk användning i utvecklingen av artificiella syn- och styrsystem för robotar och smarta bilar.Biologerna Elisa Rigosi och David O’Carroll vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet visar i sina försök att honungsbin ser mycket bättre än någon hittills varit medveten om.Biets lilla hjärna har fascinerat forskare i över hundra år. Det har […]
Två av tre tycker att det är mycket viktigt att bevara naturbetesmarker. Och fyra av tio är villiga att betala 20 procent mer för nötkött från djur som gått på naturbete. Det visar en undersökning som Länsstyrelsen i Västra Götaland och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) genomfört för att undersöka allmänhetens värderingar och betalningsvilja för att hålla landskapet öppet.
Grodor och paddor har ett mörkerseende som tycks vara överlägset alla andra djur. De har förmåga att se i färg även när det är så mörkt att människan inte klarar av att se något alls. Det visar en ny studie gjord av forskare från bland annat Lunds universitet.De flesta ryggradsdjur inklusive människan har två typer av synceller i ögats näthinna, tappar och stavar. Tapparna gör det möjligt för oss att se färg, men dessa synceller behöver oftast mycket ljus och […]
