4 gojibärssorter som kan vara värda att testa

Big Lifeberry Big LifeberryHärdighet: Tålig och anpassningsbar sort som klarar svenska förhållanden väl i zon 1–4, ibland upp till zon 5 i skyddat läge. Trivs bäst i sol till lätt halvskugga och i väldränerad jord. Känslig för stående vinterfukt.Växtsätt/höjd: Kraftigt växtsätt med långa, bågböjda skott. Kan bli 2–3 meter hög och lika bred om den inte beskärs. Passar både i kruka och på friland.Blomning: Blommar från försommaren och ofta kontinuerligt under säsongen. Självfertil men gynnas av insekter.Fruktsättning: Ger riklig fruktsättning […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Gojibärets väg från kinesisk medicinalväxt till svenska trädgårdar

Gojibär har odlats och använts i Kina i minst två tusen år. I traditionell kinesisk medicin omnämns bären – liksom blad och bark – i klassiska örtböcker från Handynastin och framåt, där de kopplas till vitalitet, syn, lever- och njurfunktion. Växten är ingen exotisk raritet i sitt ursprungsområde, utan snarare en vardaglig nyttoväxt i jordbrukslandskapet. Trots att gojibäret alltså har en lång dokumenterad historia i Asien är dess inträde i svensk litteratur och odling förvånansvärt sent. I äldre europeiska floror […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Tistlar och fjärilar i skön kombination

Tistlar hör till våra allra viktigaste växter för en mängd insekter, inte minst våra dagfjärilar. De är en ytterst viktig grund för vår biologiska mångfald.

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Midsommarbuffén står redan framdukad

I fönsterkarmen dukas det till midsommarbord redan tidigt på våren för att tomater, potatis och bladgrönt ska vara klart till festbordet i tid.

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Åke Truedsson hyllas

Gartnerfonden delar ut 2018 års belöning till trädgårdsexperten, entusiasten och författaren Åke Truedsson. Förutom att vara en flitig och inspirerande skribent i Natur&Trädgård har Åke Truedsson på många sätt bidragit till trädgårdsnäringens utveckling, bland annat i arbetet med praktisk växtförädling men även som ordförande i Riksförbundet Svensk Trädgård i drygt åtta år och ordförande i Skånska trädgårdsföreningen i tolv år. Han sitter även i styrelsen för Elitplantstationen och han har bland annat räddat kronärtskockan Herrgårds och en del gamla potatissorter […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Årets perenn 2019: Purpurmejram

Med följande motivering har Perennagruppen utsett purpurmejram Origanum (Laevigatum-Gruppen) ´Herrenhausen´till årets perenn 2019: “Purpurmejram ´Herrenhausen´ är väldoftande, vacker under lång tid och en av de pollinerande insekternas favorit. Den bildar fluffiga, blommande kuddar i mjuka, violetta nyanser och är lika fin i rabatt som i kruka och som marktäckare. För sin skönhet, mångsidighet och sin generositet mot våra flygande vänner blir den Årets Perenn 2019.”Purpurmejram ´Herrenhausen´ växer upprätt, rundat och blir ungefär 40 cm hög. Den börjar blomma i juli […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Höstsilverax årets perenn

Årets perenn är utsedd. I år är det höstsilverax som får utmärkelsen. ”Ett elegant, mörkt bladverk som ger liv åt hela planteringar toppat med skira, doftande blomspiror som lyser upp trädgården om hösten. Höstsilverax är en pärla bland växter, många trädgårdskreatörers älskling.” Så lyder motiveringen från Perennagruppen till att man utsett höstsilverax (Actaea simplex) till årets perenn 2018.

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Träden väntar in våren

Nu tror forskare att de vet mer om mekanismerna för hur träden känner in vårens signaler. För träd i nordliga klimat är det viktigt att knopparna inte lockas att slå ut vid tillfälliga varmare perioder under vintern, utan först när det är vår på riktigt. Därför försätts knopparna i en djup vintervila under hösten, vilket innebär att de måste gå igenom en lång köldperiod innan de långsamt blir mottagliga för vårens signaler. Hur detta går till avslöjas i en ny […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Syrsor snart på var mans bord?

Insekter är ett livsmedel som är väletablerat i många länder men som i princip inte alls äts i Sverige – ännu. Bland annat anses syrsor vara smakliga och de har ett mycket högt och intressant näringsvärde. FN har lyft fram insekter som ett framtida livsmedel med stor potential som kan produceras med förhållandevis små resurser. Hittills har det dock inte funnits några studier som i verkligheten försökt skatta potentialen i syrsor som livsmedel för människor.Grisar har ett matsmältningssystem som i […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.

Förståelse av bins syn hjälper oss skapa styrsystem

Honungsbin har mycket bättre syn än forskningen tidigare visat. Med hjälp av synen kan de bland annat effektivt upptäcka rovdjur, hinder och andra faror. De nya forskningsresultaten kan få praktisk användning i utvecklingen av artificiella syn- och styrsystem för robotar och smarta bilar.Biologerna Elisa Rigosi och David O’Carroll vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet visar i sina försök att honungsbin ser mycket bättre än någon hittills varit medveten om.Biets lilla hjärna har fascinerat forskare i över hundra år. Det har […]

För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du logga in, annars kan du bli prenumerant här.