Pelargonerna drabbas då och då av ohyra. Det går inte att undgå. Det är viktigt att komma ihåg att löss och annan ohyra är naturligt förekommande och något som man måste lära sig förebygga, upptäcka och bekämpa. Generellt är det några faktorer som förhindrar spridning av ohyra och sjukdomar. Enkla saker som rena arbetsytor, rena odlingsytor, god hygien och friska pelargoner. Bästa rådet är att regelbundet och noggrant kontrollera sina pelargoner, snabbt åtgärda angrepp och vara noga med hygienen. Friska, […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Här berättar Magnus Billqvist från Trollsländeföreningen om de arter som du kan ha turen att upptäcka i din trädgård. Med en damm i, eller i närheten ökar chanserna att få fler trollsände- och flicksländearter att etablera sig. Bred trollsländaFoto: Magnus BillqvistLibelulla depressaBred trollslända är en mellanstor blå eller gul trollslända med mycket bred bakkropp vilket gör dess utseende unikt. I Sverige finns den upp till Norrlandsgränsen och strax däröver, men verkar vara på spridning. Bred trollslända föredrar mindre vatten som […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Bin och många andra djur använder så kallat optiskt flöde för att avgöra hur fort det går och hur långt de har förflyttat sig när de är i rörelse. I praktiken innebär det att de upplever att omgivningen rör sig och möter dem medan de själva står stilla. Tills nu har det varit okänt vad som faktiskt händer i biets hjärna när det hittar tillbaka till boet efter att ha flugit omkring och letat mat. Att bin har förmågan att […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Undervattensväxter: Viktiga inhemska arter är dikeslånke, axslinga, olika nateväxter (Potamogeton spp.), hornsärv, vattenblink och vattenaloe.Vit näckros är en bra flytande växt i en damm för trollsländor. Foto: Magnus BillqvistFlytande växter: Inhemska arter inkluderar olika nateväxter (Potamogeton spp.), olika möjor (som vattenmöja), vattenpilört, dyblad och olika näckrosor (Nymphaea spp.).Strand- och kantvegetation: Inhemska arter inkluderar vattenmynta, olika ranunklar (Ranunculus spp.), förgätmigej, bäckveronika, fackelblomster, vattenklöver, älggräs, sjöfräken, hästsvans, gul svärdslilja, blomvass, stor igelknopp, smalkaveldun och olika tåg (Juncus spp.).Se upp: I mindre dammar […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Naturhistoriska riksmuseet har startat ett nytt forskningsprojekt för att kartlägga Sveriges insekter och de mikroskopiska djuren som lever på och i insekterna. –Vi kommer att använda den senaste tekniken som läser DNA från massor av arter samtidigt, säger professor Fredrik Ronquist vid Naturhistoriska riksmuseet som ska leda arbetet.Samtidigt som de svenska insekterna kartläggs ska samma sak göras på Madagaskar. Att jämföra dessa två länders helt olika natur kommer att ge kunskaper om hur arter samspelar i ett ekosystem, mikroorganismernas roll […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Trollsländorna är våra största insekter och i många fall oerhört vackra, skimrande i grönmetallic, mosaiktecknade i pasteller eller röda som blod. Många är vi som har minnen av trollsländor från badbryggan på sommaren, eller har haft en trollslända som kommit in i uterummet. Kanske har katten släpat in en trollslända? Trollsländor är fängslande och fascinerande att följa, inte minst när de far genom luften och utför de mest häpnadsväckande manövrar. De pilar fram och åter, upp och ned, står stilla […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Naturen på den konstgjorda ön Pepparholm, som byggdes för att utgöra fundament åt Öresundsbron, har fått sköta sig själv utan inblandning av mänsklig hand. Utvecklingen har gått mycket snabbare och bjudit på mer mångfald och variation än någon trodde från början. Med tiden har 550 växtarter, 700 arter av insekter och spindlar samt cirka 30 häckande fågelarter, den grönfläckiga paddan samt däggdjur som mus och hare etablerat sig på ön.Från att ha varit en kal och grusig ö är nu […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Efter en naturlig skogsbrand i en fjällnära skog i Kiruna kommun har Länsstyrelsen i Norrbotten hittat hela sex stycken nya arter som aldrig tidigare skådats i Sverige. De sex arterna är två skalbaggar och fyra flugor: kortvingen Euplectus lapponicus, knäpparen Ampedus lepidus, röksvampflugan Microsania capnophila, ostflugan oreopiophila tomentosa, kadaverflugan Meoneura pappi och takdansflugan Fannia slovaca.Det var den 14 juli 2014 som det brann på Vazasgoppats sluttning i södra delen av naturreservatet Torneträsk-Soppero. Branden startade troligen av ett blixtnedslag och den […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
BålgetingVespa crabroFoto: Lars-Åke JanzonBålgetingen är vår i särklass största getingart, den är till och med störst i Norden. Längden hos arbetarna är 8–24 mm, hos hanarna 21–28 mm och hos drottningarna 25–35 mm. Den känns lätt igen på den mer gulröda grundfärgen och de rödaktiga partierna högt på huvudet. Munsköldens framkant är trubbig och färgen är dessutom enbart gulröd utan svarta teckningar. Bakhuvudet är mycket kraftigt, och de bakre punktögonen sitter framför fasettögonens bakkanter. Ögoninbuktningen är helt gul.Hanen liknar drottning […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
Honungsbin har mycket bättre syn än forskningen tidigare visat. Med hjälp av synen kan de bland annat effektivt upptäcka rovdjur, hinder och andra faror. De nya forskningsresultaten kan få praktisk användning i utvecklingen av artificiella syn- och styrsystem för robotar och smarta bilar.Biologerna Elisa Rigosi och David O’Carroll vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet visar i sina försök att honungsbin ser mycket bättre än någon hittills varit medveten om.Biets lilla hjärna har fascinerat forskare i över hundra år. Det har […]
För att få full tillgång till den här artikeln behöver du en prenumeration. Om du redan har en så behöver du
logga in, annars kan du
bli prenumerant här.
