Dyngbaggen följer Vintergatan för att hitta i mörkret

85
Ovanpå bollen med spillning tar dyngbaggen ut riktningen för natten. Vintergatans ljus visar vägen. Foto: Chris Collingridge

Att vara aktiv på natten har sina fördelar. Parasiterna är färre, liksom antalet rovdjur. Det är heller inte lika stor konkurrens om föda som när det är ljust. För djur som letar mat över stora områden är lägre temperatur att föredra framför dagens hetta.

Men det gäller att kunna navigera rätt i mörkret. Flyttfåglar som lyfter när solen går ner använder både magnetkompass och stjärnkompass när de navigerar efter stjärnor.

Dyngbaggar använder inte enskilda ljuspunkter på himlen. Istället orienterar de sig genom natten med hjälp av ljuset från Vintergatan, som kontrasterar mot det omgivande mörkret på himlen. Det skriver en samling Lundaforskare i en vetenskaplig artikel där de redogör för hur långt forskningen kommit i kunskapen om hur djur använder stjärnhimlen och Vintergatan för att hitta rätt.

James Foster, biologiska institutionen, Lund.

– Vi vet fortfarande väldigt lite om hur nattaktiva djur upplever och tolkar ljus på natthimlen, säger biologen James Foster vid biologiska institutionen, Lunds universitet, som driver forskningen tillsammans med Marie Dacke, Dan-Eric Nilsson och Jochen Smolka.

– Vi vet att djur som har kameraögon som människor, kan se enskilda stjärnor. Däremot kan insekter med fasettögon sannolikt inte urskilja enskilda ljuspunkter. Vi tror att de tolkar stjärnhimlen och Vintergatan som mönster av ljus.

Tidigare undersökningar har gett stöd för att så skilda djur som sälar, nattfjärilar och grodor på olika sätt använder stjärnhimlen för att orientera sig nattetid.